Stäng fönster Skellefteå kn, STORKÅGE 24:8 KÅGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| Kåge kyrka, KÅGE KYRKA | |
| 8/23/11 |
| Motivering |
|---|
|
Kåge kyrka ligger på en central plats i samhället och torde genom sitt särpräglade yttre ha ett identitetsvärde för orten. Planformen är traditionell med torn, långhus och kor i kyrkans längdriktning, medan riktningen är mer okonventionell, med tornet i nordost och koret i sydväst. Förklaringen ligger sannolikt i platsens förutsättningar, då denna placering gav både mest naturlig angöring (med huvudentrén mot Storgatan) och det ståtligaste intrycket från den mest exponerade sidan. Att kyrkan tillkommit på en relativt begränsad tomt mitt inne i ett befintligt samhälle är säkerligen också förklaringen till att inga gravar finns intill kyrkan utan på en separat begravningsplats en bit bort. Kyrkogårdens placering och utformning låg också i tiden, då skogskyrkogårdar blev på modet under 1930-talet. Utvändigt har kyrkan drag av 20-talsklassicism, men framförallt starkt tillbakablickande drag mot barocken och inte minst bondebyggmästarnas verksamhet i mellersta Norrland på 1700-talet. Exempel på detta är bl.a. de avfasade hörnen som får långhuset att efter-likna en avlång åttakantig grundplan, den höga takresningen, och kanske i synnerhet tornavslutningen med lökkupol och hög spira, som lika gärna kunde vara hämtad från en 1700-talsklockstapel. Samtidigt är det lätt att känna igen Knut Nordenskjölds personliga stil, bl.a. genom lanterninens sidokolonner (ett motiv han även använde i bl.a. Norrfors kyrka och Sankt Olovs kyrka i Skellefteå), huvudentréns omfattning och utformningen av lyktorna som flankerar den. Typiskt för Nordenskjöld är också det fria sökandet i, och kombinerandet av, historiska stilar Även interiören uppvisar en blandning av klassicism och barock, där pelarna är exempel på det 20-talsklassicistiska medan spegelvalvet utgör ett tydligt barockdrag. Invändigt har Nordenskjölds eget personliga uttryck fått ännu större utrymme. Såväl fast inredning som inventarier ritade av honom ger en provkarta över hans typiska stil som förenar expressiv lekfullhet med allvarstyngd elegans. I jämförelse med exempelvis stadskyrkan Sankt Olov är det dock inte lika påkostat här, utan har ett enklare utförande. Här förekommer också i rikliga mått hans favoritmotiv med obelisker, urnor, klot, spiror, nedåt avsmalnande kolonner, samt konstnärligt utformade armaturer och lampetter. Nordenskjöld var en totalarkitekt som ofta ritade både kyrka och all inredning, och därför är hans kyrkor både lätta att känna igen och ofta fint samstämda mellan exteriör och interiör. Stilmässigt har kyrkan, med sin främst stilhärmande samt svagt 20-tals klassicistiska karaktär sina främsta paralleller i länet med de tidigare nämnda kyrkorna av samma arkitekt i Norrfors (i trä, från 1923) och Sankt Olovs kyrka (i sten, från 1927). Speciellt märks likheten med Norrfors kyrka, som också har spegelvalv, liknande valvpelare och exteriört utmärks av tornets spånklädda lökkupol och höga spira. De få men mycket påtagliga förändringar som skett utvändigt på Kåge kyrka, i synnerhet dörrarna och hk-rampen, minskar kyrkans autenticitetsvärde och den estetiska upplevelsen av kyrkan något. Invändigt är det av stort värde att nästan all inredning av Nordenskjöld är bevarad. Ändå upplevs interiören inte helt genuin, främst p.g.a. förändringarna av innerpaneler, golv och koravsats, samt att väggbänkarna har tagits bort och väggarna rollats med akrylatfärg. Kyrkan har inte så mycket patina och av ovanstående skäl är värdena i högre grad arkitektoniska än antikvariska. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kåge kyrka med sin blandning av klassicism och inhemskt bondebarock utgör ett gott exempel på Knut Nordenskjölds arkitektverksamhet under 1920-talet, då han söker inspiration i olika historiska stilar och blandar dem på ett fritt och för honom personligt sätt. Till sitt yttre är kyrkans karaktär välbevarad. Vad som främst avviker är de utbytta dörrarna med sin modernare materialkaraktär, samt rampen som genom sin storlek och materialval är mycket framträdande. Kyrkans karaktärsdrag och ursprungliga materialval är viktiga att bibehålla. Inventarierna och den fasta inredningen av Knut Nordenskjöld är bärande för kyrkorummets värden. De utgör bra exempel på hans karaktäristiska stil och har både estetiska och hantverksmässiga värden. Kyrkans originaldetaljer är därför viktiga att värna om i framtida förvaltning. Grindstolparna med stenmur utgör en viktig avgränsning mot vägen och är avgörande för helhetsintrycket av kyrkomiljön, men också ovanliga genom sin materialblandning av puts, trä och plåt. De fullvuxna björkarna och lönnarna på kyrkotomten ger en lummig inramning och tillför viktiga upplevelsevärden i den annars ganska öppna kyrkotomten som ligger i centrala Kåge. På kyrkogården är de höga naturvuxna tallarna och grusgångarna viktiga för upplevelsen av kyrkogården och dess karaktär som skogskyrkogård. |
