Stäng fönster Sorsele kn, GARGNÄS 8:1 GARGNÄS KAPELL
Anläggning - Värdering
| Gargnäs kyrka, GARGNÄS KAPELL | |
| 10/4/10 |
| Motivering |
|---|
|
Gargnäs kyrka kan närmast beskrivas som nationalromantisk, med influenser från samtida villaarkitektur. Uttryck för det tidigare är bl.a. de branta taken och takkuporna, de småspröjsade fönstren, panelen på förvandring och inte minst fjällpanelen i gavelröstena, samt användningen av lokalt förankrade material, som t.ex. sockel av granit och stomme av trä. Många av dessa särdrag fanns även i den samtida villaarkitekturen. De kopplade fönstren som påminner om fönsterband ter sig mer profana än sakrala. Över-huvudtaget är det främst takryttaren med lökkupol och i någon mån planformen som förtäljer att detta är en kyrka och inte en stor sekelskiftesvilla. Utvändigt är kyrkan välbevarad, bortsett från 1990-talets tillägg med handikappramp. Invändigt är kyrkan desto mer förändrad. Det tydligaste uttrycket för kyrkans byggnadstid är det synliga takbjälklaget. En hel del av den fasta inredningen är kvar från byggnadstiden, men i viss mån ändrad genom ombyggnad och ändrad färgsättning. Ändringen av väggpanel från pärlspont till slätspont och borttagandet av kaminerna har försvagat sekelskiftes-karaktären. Av alla de förändringar som kyrkan genomgått invändigt har emellertid den ändrade färgsättningen förändrat kyrkans karaktär mest. Ursprungligen var kyrko-rummet målat i vitt och ljusgult med mörkare takbjälklag och ännu mörkare bänkar. Den nuvarande färgsättningen försvagar kyrkans nationalromantiska sekelskiftes-karaktär och är istället ett uttryck för det pastelliga 1980-talet. Kyrkogården, med sina terrasseringar, stentrappor, grusgångar och kullerstensmur har ett högt värde och förstärker miljöns nationalromantiska karaktär. Likboden har ett miljöskapande värde. Stilmässigt har kyrkan få paralleller i länet, men utvändigt återfinns vissa stilistiska drag i Fällfors kyrka (ritad 1902, invigd 1913), som även den har gavelrösten med fjällpanel samt fönsterband med drag av villaarkitektur. Invändigt finner man synliga takbjälklag även i Holmöns kyrka, Tärna kyrka och Norrbyskärs kyrksal, alla från 1890-talet, men dessa har i övrigt helt annan karaktär. Kyrkans arkitekt Gustaf Améen är inte för övrigt representerad i stiftet. Det geografiskt närmaste exemplet på hans verksamhet utanför länet är Örnsköldsviks kyrka (1905). Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Gargnäs kyrka är utvändigt det bästa exemplet i länet på den villainspirerade sakrala träarkitekturen från sekelskiftet 1900. Exteriören är i både material och utformning i stort sett intakt sedan uppförandet. Den fasta inredningen, såsom bänkar, altare, predikstol och läktare, är till stor del bevarad från byggnadstiden om än i viss mån förändrad. Även de tre ljuskronorna i mässing är samtida med kyrkan. Kyrkogårdens terrasseringar, stenmurar, stentrappor och grusgångar är viktiga karaktärsdrag för det tidiga 1900-talet. Även kullerstensmurarna förstärker kyrkomiljöns nationalromantiska karaktär, även om de tillkommit senare och successivt. Församlingen tillmäter kyrkans begränsade mått och hemtrevliga atmosfär ett bruksvärde. |
