Stäng fönster Umeå kn, HOLMSUND 4:65 HOLMSUNDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Holmsunds kyrka, HOLMSUNDS KYRKA | |
| 6/4/03 |
| Motivering |
|---|
|
Holmsunds kyrka och kyrkomiljön med kyrkogård och begravningskapell utgör ett historiskt mycket värdefullt inslag på det gamla lastage- och sågverksområdet Västerbacken. Miljön i sin helhet visar två olika sidor: mot norr en ganska oförändrad och historiskt präglad miljö, och mot söder en miljö med många nya inslag och påtaglig närhet till ett industriområde. Den gamla och känsliga kyrkomiljön är hårt konkurrens-utsatt av industriområdet, av den dominanta församlingsgården, de nya personal- och ekonomibyggnaderna och de spatiösa asfaltsytorna. Kyrkans exteriör är i sig tämligen välbevarad och ett exempel på 1800-talets trä-arkitektur med klassicistiska formelement. Närmaste parallellen (i synnerhet utvändigt) är Sorsele kyrka, vars ritning till stor del följdes även i Holmsund förutom att den senare är en fönsteraxel kortare. Den till kyrkan väl anpassade sakristieutbyggnaden från 1919, bytet av takmaterial och borttagningen av den västra porten på långhuset är exempel på mer diskreta förändringar. Tillbyggnaden av församlingsgården är desto mer påfallande genom sin stora volym och moderna arkitektur samt genom det minskade ljusinfallet i kyrkorummet. Karaktäristiskt för interiören är kolonnerna och dekormålningen med influenser från stenarkitektur samt den klassicistiska inredningen med sparsam ikonografi. Predik-stolen, ritad och till viss del utförd av J. A. Linder själv, har kvar sin ursprungliga placering framför koret på östra sidan. Renoveringarna på 1950- och 1970-talen med ändringar inom kor, vapenhus och den bakre delen av kyrkan, gör att interiören saknar en del av den symmetri och homogena stilkaraktär kyrkan ursprungligen hade. Årsringen från 1950-talet har dock kvaliteter som ändå gör den intressant att bevara. Inne i kyrkorummet stör inte den tillskapade entrén från församlingsgården helhets-intrycket nämnvärt och bänkinredningen infogar sig, trots flera ändringar, väl i helheten. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkomiljön har ett mycket stort kulturhistoriskt värde som en del i riksintresse-området Västerbacken. Den lågmälda framtoning och småskalighet som präglar området är viktig att vidmakthålla. Kyrkan är – undantaget tillbyggnaden av församlingsgården – utvändigt ganska oförändrad sedan uppförandet. Med sina tydliga nyklassicistiska karaktärsdrag är kyrkan representativ för sin tid och med sitt utförande i trä och sin originalpanel anknyter den till platsens historia. Kyrkorummet är relativt välbevarat. Delar av inredningen och den karaktärsfulla marmoreringsmålningen härrör från 1860-talet och vittnar om den för länet betydelsefulla kulturpersonligheten J.A. Linders verksamhet. Kyrkogårdens läge invid vattnet med gravvårdar som vittnar om samhällets anknytning till sjöfart och sågverksindustri, de grusade gångarna, allmänfälten och gravkapellet skapar en speciell karaktär som är angelägen att värna om. Gravkapellet är med sin profana karaktär och myckna ljusinsläpp i sin exteriör representativt för gravkapellen från sekelskiftet 1900. |
