Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Askersund kn, HAMMAR 14:1 HAMMARS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HAMMARS KYRKA
7/2/03
Motivering
KYRKOMILJÖN – Hammars kyrka har ett mycket högt och dominerande läge på en grusås, Hillerkullen, i närheten av Vättern, med utsikt såväl över ett småbrutet jordbrukslandskap som över skogsbygden. På kyrkogården som ligger lägre och väster om kyrkan finns ett gravkapell. I kyrkomiljön söder om kyrkan finns ett sockenmagasin i sten med timrad överdel, Sockenstugan uppförd 1902, nu innehållande församlingshem och pastorsexpedition samt en under senare tid uppförd bostad för kyrkoherden. Närmast kyrkogården finns en parkeringsplats samt en förrådsbyggnad för kyrkans verksamhet. I kyrkomiljön ligger också en modern villa som privatbostad.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Hammars kyrka som är orienterad i nord-sydlig riktning, är belägen på en höjd som i öster sluttar ner mot en vik av Vättern. Marken närmast kyrkan utgörs av en platå som avgränsas av en krans av omväxlande häckar och träd. Runt kyrkan går en bred grusad gång som på södra sidan öppnar sig i en större plan. I norr, vid norra entrén finns en gräsrundel och en öppen plan. Närmast kyrkan finns inga gravar utan området är av parkkaraktär.

Den stora kyrkogården har en rektangulär grundform med markanta nivåskillnader. Kyrkan är belägen i den östligaste delen som även ligger högst. Det sydöstra hörnet utgörs av en parkeringsplats och här finns kyrkans förrådsbyggnad. Från kyrkan sluttar marken kraftigt ner mot parkeringsplatsen.

Kyrkogården har utvidgats i flera etapper. Den äldsta delen, där den medeltida kyrkan var belägen, ligger i sydväst. Längs insidan av den norra muren, på den äldre delen, löper en trädrad. Denna del omgärdas av en kallmurad stenmur och den nyare delen av en häck. Den nyare delen, väster om kyrkan, utgörs av terrasserad svacka, där gravkvarteren delas in med häckar.

Kyrkogården nås via entréer i nordväst, väster och söder. Huvudentrén från parkeringsplatsen i sydost utgörs av en bred brant rampliknande gång som åt öster avgränsas av en kallmurad stödmur vilken bär upp en del av marken runt kyrkan.

Entréernas grindstolpar utgörs i huvudsak av murade, huggna rektangulära stenblock krönta av en flat stenskiva eller av huggna rektangulära pelare krönta av en stenhäll med flack pyramidform. Entréerna har grindar av svartmålat järn. Kyrkogården har ett omfattande gångsystem av grusade gångar och på den äldsta delen finns även trädrader.

På den äldsta delen av kyrkogården finns ett gravkapell, som är åttkantigt med en mindre utbyggnad åt väster. Sockeln är av huggna granitblock, fasaden spritputsad och avfärgad i brutet vitt. Kapellet har rundbågiga fönster indelade med blyspröjs och försedda med färgat antikglas. Taket är täckt med svart bandplåt och kröns av en lanternin som i sin tur kröns av förgylld kula och kors.

Sockenmagasinet från omkring 1760 är beläget söder om kyrkogården och är placerat med ena långsidan i liv med kyrkogårdsmuren. Sockenmagasinets nedre del är av sten, spritputsad och avfärgad i en ljust ockragul kulör. Dess övre del är timrad och klädd med rödfärgad panel.

Äldre gravhällar står lutade mot utsidan av södra kyrkogårdsmuren bredvid sockenmagasinet.

KYRKAN – Den nuvarande kyrkan har haft en medeltida föregångare belägen i sydvästra delen av kyrkogården. Den var i dåligt skick och revs inför den nya kyrkans uppförande.

1819-27 uppfördes en ny kyrka i nyklassicistisk stil med vitputsade fasader, kraftiga pilastrar, rusticerad portal i väster och markerat listverk samt torn i norr och kor och sakristia i söder.

1831 köptes en begagnad orgel från Kungsholms kyrka i Stockholm. Orgeln var tillverkad 1753 av den tidens främsta orgelbyggarfirmor Gren & Stråhle i Stockholm.

1902 genomgick kyrkan en för sin tid typisk renovering under ledning av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Interiören försågs bland annat med dekorationsmålning och den slutna bänkinredningen byttes ut mot öppna bänkar.

1934-35 genomgick kyrkan en renovering efter förslag av arkitekt K. Martin Westerberg. Större delen av 1902 års renovering togs bort genom att bland annat dekorationsmåleriet målades över, bänkarna byggdes om och en ny tidstypisk väggmålning i absiden tillkom, målad av konstnären Torsten Nordberg.

1966-67 skedde en ut- och invändig renovering under ledning av arkitekten Claes Laurent. Kyrkorummet gavs en ny sluten bänkinredning med infälld stoppad sits klädd med tyg av hästtagel, ny läktarunderbyggnad samt ny väggarmatur.

1997 friläggs och konserveras orgelfasadens ursprungliga barockfärgsättning i blått och guld. Rekonstruktionsmålning sker på vissa ytor.

1990 lagades och målades plåttaket, ommålades lanterninen och avfärgades fasaderna.

2005 lades ett nytt plåttak på hela kyrkan och ommålades lanterninen.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Tidstypisk, nyklassicistisk sockenkyrka med välbevarad exteriör med för landskapet Närke ovanligt stora mått. Utmärkande är tornets ljudöppningar med omgivande serlianbågar.

Det stora kyrkorummet domineras av korabsidens tidstypiska väggmålning från 1930-talet.

Från kyrkans tillkomstperiod finns endast predikstol och altarring i empire bevarade. Orgelfasaden i barock inköptes begagnad 1831. I övrigt är bänkinredning, vindfång och läktarunderbyggnad från 1960-talets restaurering.

Dopfunten erinrar om den nuvarande kyrkobyggnadens medeltida föregångare.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen.

- Korabsidens tidstypiska och konstnärligt väl gestaltade väggmålning är utförd av en av den tidens kyrkomålare.

- Predikstolen i empire är av hög konstnärlig kvalitet och ovanlig i sitt slag i länet.

- Kyrkorummet är starkt präglat av 1960-talets renovering som är en typisk representant för sin tids restaureringsideologi.

- 1960-talets bänkinredning är av hög hantverksmässig kvalitet.