Stäng fönster Askersund kn, SNAVLUNDA 18:1 SNAVLUNDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SNAVLUNDA KYRKA | |
| 2/12/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Snavlunda kyrka är belägen på en markant höjdsträckning i ett småbrutet åkerlandskap med småsjöar i skogsbygd, nära naturreservatet Tjälvesta och Snavlunda ängar. I miljön kring kyrkan ligger komministerbostad, arrendatorsbostad, nu församlingshem, och norr om kyrkan fungerande skolor. KYRKOANLÄGGNINGEN – Snavlunda kyrka är belägen i södra delen av kyrkogården. Kyrkan och den äldre delen av kyrkogård omges av en kallmurad stenmur som även fungerar som stödmur. Innanför stenmuren löper en trädkrans med ädellövträd. Ingångar till kyrkogården finns i alla väderstreck. Huvudentrén är placerad i väster, mitt för kyrkans ingång, med grindstolpar av huggen granit. Grindstolparna är krönta med dekorativt huggna överliggare av kalksten som i sin tur är krönta med en stiliserad blomknopp av smide. Entrén har en pargrind av svart smide. Söder om kyrkan finns flera välbevarade gravvårdar med järnstaket och gjutjärnskors. Kyrkogården är utvidgad i flera etapper i norr och öster. Den norra utvidgningen, troligtvis 1960-talet, omgärdas mot den angränsande landsvägen av en kallmurad stenmur, i övrigt av en planterad häck. Denna del av kyrkogården, som nås genom en sentida stiglucka, ligger i olika nivåer med avgränsande häckar och trappor. Utvidgningen öster om kyrkan omgärdas av granhäck och staket av plank. Även utvidgningarna har trädkrans. KYRKAN - Snavlunda kyrka har ett medeltida ursprung. En omfattande om- och tillbyggnad skedde 1767-1769 vid vilket tillfälle kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Långhuset utvidgades åt norr och väster, ett nytt torn uppfördes i väster och en ny sakristia tillfogades i öster. Sakristian byggdes över en befintlig gravkällare, den Stiernflychtska graven, vars släkt innehade socknens största gård, Tjälvesta säteri. Kyrkorummet täcktes av ett ovanligt högt och spetsigt putsat trätunnvalv med stuckdekor. I samband med kyrkans omdaning moderniseras altaruppsatsen från 1644. År 1791 fick kyrkan en ny predikstol i rokokostil. 1839 uppfördes kyrkans läktare i väster och 1859 fick kyrkan en orgel. 1887 förstorades fönstren och gavs fönsterbågar och fönsterbänkar av gjutjärn, gjutna vid Kårbergs bruk. Det kan framhållas att Snavlunda kyrka är en av få kyrkor i Örebro län som ej omgestaltades vid 1800-talets slut. 1931 skedde en utvändig renovering. Taket belades med skiffer, tidigare spån, och takstolarna förstärktes. Översta delen av tornspiran ombyggdes och kopparbeslogs och kulan förgylldes med bladguld. Fasaderna putsades och avfärgades i en gulvit ton. Vid marken togs putsen bort så att de frilagda murverket bildade en sockel. 1937-1938 genomgick kyrkans inre en genomgripande renovering under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg och omfattade i stort sett allt i kyrkorummet med undantag av orgeln. Altaruppsatsens färger återställdes, predikstolens speglar fick nya målningar. Bänkarna från 1700-talet byggdes om med bibehållande av de gamla dörrarna och bänkskärmarna. Grundmurar från tidigare kyrka påträffades när man bröt upp golvet. Nytt golv tillkom. 1960 renoverades kyrkan utvändigt. Man knackade ner befintlig puts och slog på ny puts. Vid arbetena påträffades fogmarkeringar på södra fasaden. Även invändiga åtgärder utfördes. 1980-1981 genomfördes en invändig renovering under ledning av arkitekten Jan Helgstrand. Under läktaren togs fem bänkar bort på vardera sida och tre förlängdes. En läktarunderbyggnad med kapprum, wc mm tillkom under läktaren. Bänkinredning och läktarbarriär målades och marmorerades med utgångspunkt från bänkarnas underliggande färg. Konserveringsarbeten utfördes på altaruppsats, orgel och predikstol. Väggar och tak målades. Ny textilförvaring tillkom i sakristian. Utvändigt åtgärdades fönster och dörrar. 2004-05 tillbyggdes en ramp vid kyrkans norra entré. 2007 utfördes en renovering av tornlanterninen. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Snavlunda kyrka med kyrkogård, komministerbostad, f.d. arrendatorsbostad nu församlingshem och skolor utgör ett samlat sockencentrum. På kyrkogårdens äldsta del vittnar de många familjegravarna om tidigare samhällsstrukturer med friägande bönder. De senare tillkomna utvidgningarna är tydligt avläsbara genom de för tillkomstperioderna karakteristiska gravvårdarna. Invändigt har kyrkan kvar mycket av sin ursprungliga prägel från 1767-69 trots några förnyelsefaser med tillskott av viss inredning. Den stora gården Tjälvesta, har satt markanta spår genom flera donationer så som, altaruppsatsen, dopängeln, epitafium, huvudbaner samt gravkällaren under sakristian i öster. Kyrkans exteriör är föga förändrad sedan byggnadstiden och är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogården i sin helhet speglar olika tiders gravskick. Dels den äldre delen i söder med flera välbevarade gravvårdar med järnstaket och gjutjärnskors, dels de olika utvidgningarna med gravvårdar, karakteristiska för sin tid. - Kyrkans välbevarade exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen. - Kyrkorummet med sin 1700-talskaraktär har välbevarad originalinredning med högt konstnärligt och hantverksmässigt värde. - Dopängeln från 1700-talet är en av få i Sverige. - Altaruppsatsen i barockstil, moderniserad under 1700-talet, har en ovanlig utformning med snidat motiv föreställande nattvarden i centrum. |
