Stäng fönster Hallsberg kn, SKÖLLERSTA PRÄSTGÅRD 3:1 SKÖLLERSTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SKÖLLERSTA KYRKA | |
| 4/22/02 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Kyrkan är belägen på en höjdsträckning i nuvarande Sköllersta samhälle. I miljön kring kyrkan finns sockenstuga från 1845, nu församlingshem samt timrat sockenmagasin från 1789. Till kyrkplatsen hör också en sentida prästgård och Sköllersta prästäng, ett naturreservat som erinrar om prästens tidigare roll som jordbrukare. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur som till viss del har funktion som stödmur. Norr om den västra entrén inhägnas kyrkogården av en planterad häck. Kyrkogården har tre entréer. I södra kyrkogårdsmuren finns en murad, putsad stiglucka med tak täckt av spån och pargrind av svart smide. Den västra entrén, som är i axel med kyrkans huvudentré, har grindstolpar av granit och en pargrind av svart smide. Entrén i nordväst består av en trappa av granit flankerad av grindstolpar, även de av granit. Trappan har ett räcke av svartmålat järn. Kyrkogården är huvudsakligen bevuxen med gräs med ett enkelt gångsystem av grus och kalkstensplattor. På kyrkogårdens norra del finns två kvarter med rygghäckar. På kyrkogården södra del finns en spåntäckt klockstapel med hög spira uppförd 1666-67. Klockstapeln står så att dess grund på södra sidan är i liv med kyrkogårdsmuren. KYRKAN – 1200- 1300-tal: Kyrkan tillkom under 1200-talets andra hälft och 1300-talets första hälft och är ett representativt exempel på unggotiskt kyrkobyggande. Kyrkan uppfördes med rektangulärt långhus, rakt avslutat kor i öster och sakristia i norr. Förmodligen har den föregåtts av en romanska stenkyrka, kanske också en mindre träkyrka. Kyrkan uppfördes med murar av kalksten och valv av tegel, huggna portaler, två på sydsidan och en i västra gaveln, och små, högt belägna fönster. Fönster och portaler gavs en svag spetsbågig form. Sakristians valv slogs i kalksten. 1592 fick kyrkan sin predikstol bekostad av prosten Henricus Andreae Prytz. 1658 moderniserades predikstolen i barockstil. 1660 brann klockstapeln ner och klockorna förstördes. Under samma årtionde uppfördes en ny klockstapel. År 1680 fick kyrkan sin första orgel. Under 1700-talets första hälft förstorades två fönster på norrsidan och ändrades från gotiskt spetsiga till rundbågiga. Även två fönster på sydsidan förstorades. Under 1700-talets andra hälft byggdes altaret om och korskranket och altarskåpet togs bort. 1773 uppfördes stigluckan i södra kyrkogårdsmuren. Under 1830-talet fick kyrkan ett nytt altare. Man gjorde fönsterförstoringar och de medeltida glasmålningarna togs ned. Predikstolens bilder förstördes och inskriptionerna målades över i vitt och guld. Kyrkan fick även ny orgel och orgelläktare. 1864 rekonstruerades korets medeltida fönster och de medeltida glasmålningarna återinsattes. På 1880-talet togs tre smala höga fönster upp på västgaveln. 1956 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Utvändigt knackades putsen ner och fasaderna slammades med färgat bruk. Ett medeltida fönster i sydmuren frilades medan andra markerades i putsen. Fönstren försågs med nya karmar, dubbelkopplade med blyinfattat glas. Man kompletterade korfönstret med moderna glasmålningar. Interiören rengjordes, målningen ovan sakristians dörr frilades. Nytt vindfång vid sydvästra entrén och läktarunderbyggnad tillkom i väster. Ny bänkinredning och altarring. Nytt värmesystem och kalkstensgolv. Arkeologisk undersökning och öppning av gravvalv från 1600-talet under koret. Orgeln byggdes om. Predikstolen återställdes i ursprungligt skick. Ny dopfunt och vävnad vid dopaltare. Senare åtgärder under 1900-talet har till stor del varit av underhållskaraktär. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Sköllersta kyrka med kyrkogård och tillhörande stiglucka samt klockstapel utgör tillsammans med omgivande bebyggelse ett äldre samlat sockencentrum med lång kontinuitet. Stigluckan och den spåninklädda klockstapeln är ovanliga i sitt slag i Närke. Sköllersta kyrka är en av Örebro läns största medeltidskyrkor och osedvanligt stor för att vara sockenkyrka. Kyrkan har en välbevarad gotisk exteriör med undantag för långhusets på 1700- och 1800-talet förstorade och omgestaltade fönster. Ovanliga för Närke är de tre medeltida huggna portalerna. Kyrkorummet har en gotisk prägel och domineras av de tre skeppens vitputsade kryssvalv och kraftiga valvpelare samt korfönstret med några bevarade medeltida glasmålningar kompletterade med glasmålningar från 1950-talet. I kyrkan finns många medeltida inventarier så som skulpturer, ljuskronor och gravstenar. Predikstolen från 1592 är Närkes äldst bevarade. Övrig inredning, bl a bänkinredning, altarring och läktarunderbyggnad, tillkom vid en genomgripande restaurering 1956 och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på restaureringsideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör med sin ovanliga storlek, huggna portaler, glasmålningar och medeltida inventarier till ett omistligt nationellt kulturarv. - Predikstolen i vasarenässans från 1592 är Närkes äldst bevarade. - Den spånbeklädda klockstapeln med hög spira är ovanlig i sitt slag i Närke. - 1700-talets putsade stiglucka i södra kyrkogårdsmuren är en av få bevarade stigluckor i Närke. |
