Stäng fönster Hallsberg kn, VIBY 4:1 VIBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| VIBY KYRKA | |
| 3/10/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkomiljön - Viby kyrka är belägen på en höjd strax norr om Vibysjön i ett omgivande fornlämningsrikt jordbrukslandskap med flera större gårdar. I miljön söder om kyrkan finns byggnader med anslutning till socknens tidigare administration så som lärarbostad, skola, klockargård och ålderdomshem. Byggnaderna har i dag andra funktioner. Kyrkomiljön i Viby ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOGÅRDEN - kyrkogården avgränsas med en kallmurad terassmur i söder, väster och en del i norr, i öster sluttar den ner mot en åker och avgränsas där med en rad av yngre träd. En äldre trädkrans inramar den äldre delen av kyrkogården, utvidgningen i nordöst avgränsas med en trädrad och en planterad häck. Det finns fyra ingångar till kyrkogården; en i söder, en i väster samt två i norr. Gångsystemet är sparsamt, samtliga gångar har asfaltsbeläggning och övriga ytor är bevuxna med gräs. Äldre gravvårdar, bland annat med järnkors, finns bevarade nordväst samt söder om kyrkan. Norr om kyrkan ligger ett tidigare sockenmagasin uppfört 1758. KYRKAN - Viby kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder samt torn i väster. De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt med rundbågiga fönsteröppningar. Långhusets, sakristians och vapenhusets tak är belagda med mönsterlagt spån och torntaket med sin lanterning är plåttäckt. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en ombyggnad 1763-72, då kyrkan fick sitt västtorn samt ny sakristia. Troligtvis uppfördes här på 1100- eller 1200-talet en mindre, förmodligen tornlös, kyrka av sten. Under senmedeltiden- antagligen 1421 enligt en inskription i södra portalen om- och tillbyggdes kyrkan radikalt åt söder till sin nuvarande storlek och blev därigenom en av Närkes medeltida storkyrkor. Sannolikt tillfogades då även vapenhuset och slogs valv i kyrkan, som då blev treskeppig. I mitten av 1700-talet genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad, då man rev de medeltida valven och ersatte dem med ett flackt spegelvalv i tidens anda. Det stora ljusa kyrkorummet har genomgått flera förändringar i samband med olika renoveringar. 1878 förstorades fönstren och erhöll kyrkan ny inredning med nya bänkar, läktare samt en fristående predikstol. Hela interiören målades vit. 1915 skedde nästa renovering under ledning av arkitekt Otar Hökenberg, Stockholm, då bland annat innertaket fick sin nuvarande målade dekor i grått. De östra korfönstren försågs med glasmålningar av konstnär Yngve Lundström, altaruppsatsen renoverades och en ny predikstol sattes upp på norra sidan. Renoveringen genomfördes med en viss återgång till kyrkans äldre utseende. 1990-91 genomfördes den omfattande renovering, som gett kyrkorummet dess nuvarande utseende under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Kyrkorummet fick bland annat nytt kalkstensgolv och ny färgsättning i grönt och rött. Ny bänkinredning i ett och ett halvt kvarter, längst bak i långhusets sydvästra hörn inreddes ett kyrktorg. Framför det befintliga altaret placerade ett nytt fristående altare enligt nutida liturgiska krav. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har till stora delar kvar sitt medeltida murverk med vapenhus i söder. Exteriören är föga förändrad sedan om- och tillbyggnaden 1763-72 och har kvar mycket av sin 1700-talsprägel. Det stora ljusa kyrkorummet domineras av den renovering, som utfördes 1990-91 av arkitekt Jerk Alton, då kyrkorummet bland annat fick nytt kalkstensgolv, ny färgsättning och ny bänkinredning. Koret med fristående murat altare och långhuset med kyrktorg under läktaren utformades i enlighet med moderna liturgiska krav. Kyrkorummet präglas även av 1915 års renovering med spegelvalvets dekormålning, korets glasmålningar samt predikstol. Den ovanligt stora orgelläktaren med sidoläktare erinrar om den tid då man på grund av en växande befolkning avhjälpte platsbristen med att bygga större läktare i kyrkorna. Framträdande är altaruppsatsen i barockstil från 1664. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans medeltida murverk är i sig ett omistligt historiskt dokument. - Det senmedeltida vapenhuset är det enda bevarade i Örebro län-Kyrkans mönsterlagda spåntak. - Kyrkans två medeltida skulpturer; en madonnaskulptur och en Kristusbild - Orgeln från 1878 är en av de bäst bevarade orglarna i Örebro län från firman E.A. Setterqvist & son, Örebro - Den ovanligt stora orgelläktaren - Altaruppsatsen från 1664 med medeltida skulpturer. |
