Stäng fönster Kumla kn, HARDEMO KYRKA 1:1 HARDEMO KYRKA
Anläggning - Värdering
| HARDEMO KYRKA | |
| 1/18/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Hardemo kyrka är belägen på en rullstensås i ett omgivande odlingslandskap. Området har en lång bebyggelsekontinuitet. I miljön kring kyrkan finns flera för ett sockencentrum karaktäristiska byggnader; prästgård f.d. ålderdomshem, sockenmagasin från 1758, Lundmarkska skolan, uppförd 1880 efter en privat donation och nu innehållande ett skolmuseum, fungerande kyrkskola från 1903, nytt daghem samt församlingshem från 1983, benämnt Sockenstugan. Norr om kyrkan finns S:t Olofs källa, till vilken många lokala sägner är knutna. Kyrkan ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården med rik förekomst av gravfält, bevarade agrarhistoriska lämningar såsom fossila åkrar och odlingsrösen. Norr om kyrkomiljön finns Torshögen som är en av Närkes största gravhögar. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan är belägen på åsens krön. Omgivande kyrkogård följer åsens sluttning, främst i väster. Kyrkogården omges av en stenmur som även har funktion av stödmur. Innanför muren, i väst, öst och söder, löper en äldre trädkrans med ädellövträd. Ytterligare avgränsning utgörs av en planterad häck i öst, norr och väst. Det finns tre ingångar till kyrkogården, i söder, väster och i utvidgningen i norr. Den södra entrén har grindstolpar av huggen sten som kröns med lyktor och är försedda med järngrindar. Från södra entrén löper en allé av äldre träd upp mot kyrkans port i söder. Söder om kyrkan sluttar kyrkogården åt väster och är till viss del terrasserad. 1935 utvidgades kyrkogården åt norr. Denna del ligger något lägre än den äldre delen av kyrkogården. Norr om kyrkan löper en allé över hela kyrkogården som binder samman kyrkogårdens äldre och yngre delar. Allén utgörs av både äldre och nyplanterade träd. Kyrkogården består till största delen av gräs med några få asfalterade gångar. Norr om kyrkan finns en medeltida grav som syns som en förhöjning i marken. En skylt vid graven berättar: ”Gravkista. Familjegrav från tidigt medeltid (1000-1200) dateringen osäker. Byggd av kalkstenshällar, påträffad och utgrävd 1930.” På kyrkogården finns flera äldre stora gravvårdar. KYRKAN - Hardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt torn i väster. De av sten murade ytterväggarna, som är spritputsade med släta knutar och fönsteromfattningar, är avfärgade i en bruten vit kulör, tornets murverk har ingen puts utan står bart. Kyrkans fönsteröppningar och fönster är stickbågiga. Långhus och sakristia är täckta med svartmålad kopparplåt och tornet huv är täckt av spån. Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv och tudelade ljudöppningar, burna av dekorerade stenkolonnetter, ovanför finns en dekorativ bågfris. Tornet har ingen puts utan murverket av kalksten med rundstruken fog står bart. Avtrappningarna markeras med en gördelgesims vid varje våning. Tornportalen i väster med smidesbeslagen dörr från 1100-talet utgjorde ursprungligen medeltidskyrkans sydportal. Portalens tympanon har en relief med det s. k livsträdsmotivet – ett stiliserat träd, omgivet av två djur. HISTORIK - I Hardemo uppfördes en stenkyrka vid slutet av 1100-talet med långhus, smalare kor i öster och avsmalnande torn i väster. Under 1600-talet och tidigt 1700-tal tillkom delar av kyrkans inredning så som dopfunt, predikstol och altaruppsats. 1766-67 revs den medeltida kyrkan förutom tornet. Man uppförde ett nytt vitputsat långhus med tresidigt avslutat kor, täckt av ett putsat spegelvalv av trä, sakristia i nordost samt vindskydd vid södra portalen. Den medeltida sydportalen flyttades till tornets västra port. 1871-72 renoverades kyrkan, invändigt målades predikstol, bänkinredning och läktare om. Utvändigt gjordes bland annat lagningar på tornmuren och fasaderna putsades och vitlimmades. 1903 skedde nästa renovering under ledning av stadsarkitekt M. Dahlander, Örebro. Kyrkan försågs med nya öppna bänkar, ny orgel och altarringen flyttades in. Kyrkorummet försågs med dekorationsmålning på väggar med bland annat apostlabilder, bibelcitat under taklisten och dekor i taket. Utvändigt omlades taket med plåt och tornets puts knackades ned. 1953-1954 genomfördes en omfattande renovering av kyrkans interiör under ledning av arkitekt Ragnar Jansson, Stockholm. Man gav bland annat kyrkorummet en ny sluten bänkinredning, orgelläktaren flyttades fram och försågs med en ny barriär. Altaruppsats och predikstol återfick sin ursprungliga färgsättning. Takstolarna förstärktes, innertaket putsades om och under arbetet fann man bemålade bräder från medeltiden som återanvändes i vapenhuset. Väggarna avfärgades i en gulvit nyans. 1982-83 utfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Koret fick ett nytt fristående altare av trä och korfönstren försågs med glasmålningar. Konservatorsarbeten utfördes på altaruppsats, altare, altarring, predikstol samt på taket i vapenhuset. Interiören fick ny färgsättning och sakristian ny inredning. Året efter, 1984, fick kyrkan en ny orgel med orgelfasad dekorerad av konstnär Pär Andersson, som även ritat glasmålningarna i koret. 1991 omlades taket med kopparplåt som sedan svartmålades. 2000 togs två bänkrader bort för att ge utrymme åt en läktarunderbyggnad i kyrkans bakre del. Den uppfördes med laserad panelvägg mot kyrkorummet. Arbetena utfördes under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Miljön kring kyrkan och kyrkogården är ett välbevarat exempel på ett äldre sockencentrum med därtill hörande byggnader. Förhistoriska gravfält och bevarade agrarhistoriska lämningar i området visar på bebyggelsens långa kontinuitet. I exteriören är två epoker av kyrkans historia tydliga: medeltiden genom det för Närke karakteristiska tornet med avtrappat murliv och spånklädd pyramidformad huv samt 1700-talet genom det nyuppförda långhuset med putsade fasader och tresidigt avslutat kor i nyklassicistisk stil. Särskilt värdefulla är olika välbevarade detaljer i det romanska tornet som de kolonettförsedda ljudöppningarna, västportalens dekorerade tympanonfält och den smidesbeslagna dörren från 1100-talet, det sistnämnda dock i sekundära lägen. Invändigt har kyrkan kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning samt ny, delvis kraftig färgsättning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ- i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det för Närke karakteristiska romanska tornet med avtrappat murliv och spånklädd pyramidformad huv. Ovanlig för landskapet är den bevarade kalkstensornamentiken och den smidesbeslagna porten. - Kyrkorummet med sin 1700-tals karaktär och välbevarade originalinredning av högt konstnärligt och hantverksmässigt värde. - Den under 1950-talet återskapade slutna bänkinredningen har en sammanhållande verkan på det breda kyrkorummet och vittnar om sin tids syn på restaureringsideologi och gestaltning av ny inredning i kyrkor. - Det målade språkbandet med bibelcitat under takgesimsen utgör en rest av den tidstypiska renovering kyrkan genomgick 1903. Denna typ av dekormåleri, representativt för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, är i dag ovanlig i Närke. |
