Stäng fönster Ulricehamn kn, HÄLLSTAD 13:2 M.FL. HÄLLSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HÄLLSTADS KYRKA | |
| 10/15/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Hällstads kyrka ingår i ett område klassat av Länsstyrelsen som värdefullt odlingslandskap klass III. Här finns många fornlämningar och området förmodas ha varit centrum för omgivande bygd. Kring kyrkkullen formas en samlad kyrkomiljö med kyrkby, kyrkstall, församlingshem från 1966, prästgård och arrendegård troligen från sent 1800-tal, samt pastorsexpedition. Kyrkstallet är sannolikt från tidigt 1900-tal och har spiltor kvar liksom ett ovanligt vingtegel, kanske lokalt tillverkat eftersom det finns på fler kyrkobyggnader i pastoratet. Stallet har ett samhällshistoriskt värde eftersom det vittnar om tiden före bilen och det representerar en byggnadskategori som sällan bevarats. Det förstärker också upplevelsevärdet av kyrkomiljöns ålder. KYRKOANLÄGGNINGEN - Hällstads kyrkogård är en av pastoratets sju medeltida kyrkplatser med kyrka som fortfarande är i bruk och har således en lång historisk kontinuitet. På typiskt vis är kyrkplatsen förlagd till en hög höjd. Kyrkan från 1819 ersatte den medeltida kyrkan. Den stora kyrkogården, som utvidgades åt söder 1945 och åt norr 1973, har idag kallmurar och trädkrans runt trädlösa ytor på 1800-talsvis med viss symmetri genom öppningar på alla fyra sidorna. Gravvårdarna koncentreras till södra sidan med stor variation i utformningen men i strikta rader. Från medeltiden finns bevarat det exceptionella Hällstadsmonumentet från 1100-talets slut. Gravvården har kvalificerad bildframställan av romansk karaktär med influenser från samtida engelsk stenskulptur. I väster står en intakt ekonomibyggnad från 1973 med likadant tidstypiskt grått fasadtegel som församlingshemmet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Hällstads kyrka stod klar 1819 som en av byggmästare Pehr Erikssons åtminstone tre kyrkor. Han var en av Sandhults många kyrkobyggare. Tillsammans utgör byggmästarens kyrkor en regional grupp med person- och byggnadshistoriskt värde. Det är en av pastoratets tre största salkyrkor med en gustaviansk slutenhet och stickbågiga öppningar. Medeltidskyrkans sandstenskvadrar har återanvänts och ligger blottlagda i grunden i sydöst. De vittnar om kyrkplatsens kontinuitet och är byggnadshistoriska dokument över föregångaren till nuvarande kyrka. Tornet byggdes klart 1835 och har en klassiserande, lusthusliknande, robust lanternin med hörnpilastrar som ursprungligen troligen var öppen. Exteriören är i stort sett intakt, sånär som på den utbytta sydporten. Invändigt präglas kyrkorummet av ombyggnaderna 1899 och 1923 då tredingstak, U-formad altarring, orgel, predikstol, bänkar, innerdörrarnas ramstycken tillkom, och troligen även läktaren. Altaruppsatsen gjordes 1918 men det ursprungliga nyklassicistiska svepkorset finns kvar i kyrkorummet och övrig inredning är också klassiserande, utom orgelfasaden som är nyromansk. Nummertavlorna på fot har en osedvanligt omsorgsfull och kraftfull utformning vars likar finns i Kärråkra och Humla kyrkor. Medeltida dopfunt, rökelsekar och primklocka samt en skulpterad pietàgrupp från 1500-talet minner om föregångaren och den historiska kontinuiteten. Sammantaget skapas, trots storleken, ett intimt och harmoniskt kyrkorum som ovanligt nog har undgått senare omdaning. Vapenhuset har båda läktartrapporna kvar. Lanterninens interiör har upplevelsevärden av ålder genom plåtklädseln och dess många signaturer genom tiderna. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår i ett område klassat som värdefullt odlingslandskap och i en samlad kyrkomiljö. - Kyrkstallet och dess taktegeltyp. - Kyrkogårdens kallmurar, grindar, grusgångar, gravgjutjärnsstaket och trädkrans. - Hällstadsmonumentet. - Kyrkan som representant för Sandhultsbyggmästarnas verk i allmänhet och för Pehr Eriksson i synnerhet. - Kyrkans välbevarade exteriör. - Återanvända medeltida sandstenskvadrar. - Kyrkans invändiga samstämda prägel av omdaningen vid tidigt 1900-tal, inredningen såväl som innertaket. - Pietágruppen är ett ovanligt inslag i svenska kyrkorum. - Altarringen har en planform som sällan bevarats. - Svepkorset som enda representant för den ursprungliga inredningen. - Predikstolen har en originell utformning där trappbarriären är en oumbärlig del. - Nummertavlorna på fot. - Läktartrapporna. - Lanterninens invändiga plåtklädsel. |
