Stäng fönster Ulricehamn kn, KÄRRÅKRA 3:1 KÄRRÅKRA KYRKA
Anläggning - Värdering
| KÄRRÅKRA KYRKA | |
| 1/26/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Kärråkra kyrka står i ett skogslandskap på en markerad höjd omgiven av ett par äldre gårdar och tillsammans utgör de en sammanhållen kyrkomiljö. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kärråkra kyrkogård är en av pastoratets sju medeltida kyrkplatser med kyrka som fortfarande är i bruk och således har en lång historisk kontinuitet. Likt de andra medeltida kyrkorna står den på en hög höjd. Kyrkogården har något av en 1800-talskaraktär med öppna ytor hägnade av kallmurar och hamlad trädkrans, samt ett sorgeträd. Norra sidan saknar på ålderdomligt vis gravvårdar. I ena hörnet står en faluröd ekonomibyggnad från 1982 i traditionell stil som harmonierar med omgivande gårdsbebyggelse. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kärråkra kyrka är en av pastoratets fyra bevarade medeltida kyrkor och förmodligen den enda med sandstensstomme (sandstenskvadrar från Hällstads rivna medeltida kyrka finns dock återanvända i socknens nuvarande kyrka). Takstol med kroppås och remstycke från omkring år 1210 finns bevarad över den gamla västra delen, samt tidigmedeltida ekstockar, troligen återanvända från en äldre träkyrka på annan plats. Partier av medeltida murverk finns kvar och i exteriören syns exklusiva sandstensdekorationer sannolikt från 1100-talets mitt; tympanon med figurscen, rep- och rundstavar samt sydportal. En murverksdokumentation gjordes 1929. Den romanska dopfunten är i bruk. Kyrkans nuvarande form präglas av den ovanligt sena om- och tillbyggnaden 1822 till en enkel liten nyklassicistisk salkyrka med tresidigt avslutat kor, stora stickbågiga fönsteröppningar, sydport (fd korport) och välvt innertak samt sakristia. Långhusfasaden är påtagligt hög. Tornet från 1909-10 i nyromansk stil med oputsad granitkvaderstomme särpräglar kyrkan tillsammans med långhusets sandstensdekorationer. Tornets stil utgår ifrån 1800-talets idéströmningar om att förstärka kyrkans arkitektoniska ursprung, det romanska. Interiören har kvar en ålderdomlig rumslighet med sitt flackt välvda, långsmala kyrkorum med skeva fönsteröppningar. Inredningen präglas av renoveringen 1950-52, projekterad av kyrkorenoveringsarkitekt, Ärland Noreen vid Kungl. Överintendentsämbetet, då predikstol, bänkar samt altarring byttes och tegelgolv tillkom. Bänkarnas gammaldags utformning och sträckning utmed ytterväggarna, anpassat till kyrkorummet, är typiskt för arkitektens restaureringsideologi. Vapenhus och sakristia präglas också av 1950-talets renovering. Den sammanhållna inredningen är därför intressant ur ett restaureringshistoriskt perspektiv. Av äldre inredning återstår altaruppsatsen från barocken och en nummertavla på fot med osedvanligt omsorgsfull och kraftfull utformning sannolikt från sent 1800-tal, vars like finns i Hällstads och Humla kyrkor. Läktarbröstning och -pelare är från 1909-10, liksom en i tornet förvarad kyrkbänk. Där står också 1800-talets altarkors. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkplatsens synliga läge medför att förändringar där påverkar mer än närmiljön. - Kyrkogårdens kallmurar, hamlade trädrader, sorgeträd, grindar och få grusgångar. - Bevarade medeltida murverk och takkonstruktioner utgör omistliga historiska dokument. - Exteriörens karaktär av medeltida kyrka, ovanligt sent om- och tillbyggd 1822. - Medeltida fasaddetaljer. - Tornets nyromanska karaktär. - Kyrkportarna från tidigt 1900-tal. - Innertakets utformning i kyrkorummet. - Äldre inredning och inventarier, inklusive de i tornet förvarade. - Den ursprungliga torntrappan på andra våning. - Nummertavlan på fot. - Den sammanhållna inredningen från 1950-52 har restaureringshistoriska värden. |
