Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ulricehamn kn, VARNUMS KYRKA 1:1 VARNUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

VARNUMS KYRKA
9/20/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Varnums kyrka står på en låg ås öster om ån Viskan i socknens utkant tillsammans med en lantgård. Runtom är skogskantade åkrar och våtmark.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Varnums kyrkogård är en av pastoratets sju medeltida kyrkogårdar med kyrka som fortfarande är i bruk och har således en lång historisk kontinuitet. Olikt de övriga är den inte placerad med utpräglat höjdläge. Kyrkogården har något av en 1800-talskaraktär med öppna ytor hägnade av kallmurar, ung trädkrans och lövhäck med gravvårdarna koncentrerade till sydsidan i strikta rader.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Varnum har en av pastoratets fyra kvarvarande medeltida kyrkor, möjligen från 1100-talets senare hälft. Kyrkan blev sannolikt förlängd på 1400-talet. Omfattningen av kvarstående medeltida murverk ovan jord är okänd, men delar av den äldsta kyrkans grundmur har lokaliserats och den romanska dopfunten finns kvar. Gravar är funna dels under sakristian, dels under långhuset. Nuvarande form med sedvanligt tresidigt avslutat kor, sakristia åt söder samt stor trätillbyggnad i väster tillkom 1745 och det lilla klocktornet i trä byggdes på västra delen 1778. Fönstren vidgades 1865. Tillbyggnaden är ovanlig då den rymmer läktartrappan med separat ingång men saknar entré till kyrkan i bottenplan, vilket särpräglar kyrkan liksom att långhuset har porten på nordsidan. Interiören har kvar 1700-talets rumslighet som långsmal salkyrka med tidstypiskt spegelvalv, predikstol och altaruppsats i barock från omkring sekelskiftet 1700, samt klassiserande läktarbröstning och -pelare från 1700- eller 1800-talet och fullbred altarring, troligen från 1884. 1950-talets bänkar har traditionell sträckning ut till väggarna och underordnar sig liksom övriga samtida inslag. Färgsättningen bidrar till kyrkorummets intima, harmoniska karaktär. Trapphuset i tillbyggnaden har en intakt interiör med hög autenticitet som ger starka upplevelsevärden av tillbyggnadens ålder. Långhusets eventuellt medeltida västvägg, möjligen med samtida kalkputs, utgör tillsammans med trapphusets handhyvlade virke och dörrarnas smiden, hantverksteknikhistoriska dokument.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens kallmurar, trädkrans, grind och få grusgångar.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av medeltida kyrka präglad av om- och tillbyggnader
under 1700-talet.
- Interiörens bevarade rumsliga karaktär av 1700-talets utformning inklusive innertaket.
- Äldre inredning och inventarier.
- Tillbyggnadens egenart till funktion och konstruktion samt det välbevarade
trapphuset.
- Likvagnen i tornet.
- Äldre kalkputsytor.