Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vara kn, VEDUM 44:1 LASKE-VEDUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

LASKE-VEDUMS KYRKA
1/26/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Laske-Vedums kyrka och kyrkogård ligger på en kulle i den nordvästra delen av Vedums stationssamhälle.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av stenmurar med smidesgrindar. Det äldre partiet har klockstapel från 1937 och stiglucka, samt en idag närmast unik överbyggd gravtumba i senrenässans, den s.k. Lindelöfska graven. Den södra delen av kyrkogården tillkom 1925 och är sluttande med terrasseringar och karaktäristiskt välbevarat rutnät av grusgångar samt gravvårdar med stenramar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den medeltida tornlösa gråstenskyrkan fick sin nuvarande karaktär vid en utvidgning 1776. Karaktäristiskt är det fullbreda raka koret och sadeltaket med dess valmade spetsar. På fasaden sitter en relief med sköldar från ett nu rivet gravkor och en 1700-talshäll. Fönstren härrör sannolikt från 1776. Interiören präglas framförallt av det, i stiftets kyrkor ovanliga, gustavianska dekormåleri som finns på väggar, taklist och läktarbröst. Detta är utfört av Nils Åwall från Borås. Framträdande inslag är även altaruppsats, predikstol och huvudbaner från 1600-talet. Altarringen är det enda som kvarstår av det sena 1800-talets inredning. Den öppna bänkinredningen är från en renovering 1930. Ett i stil avvikande ryggpositiv från 1960 dominerar läktarpartiet. Dopfunten är medeltida, sannolikt även vapenhusporten. Under korgolvet finns en välvd gravkammare tillhörig släkten Hierta, i vilken finns flera kistor, bl.a. rikt utsirade kopparkistor.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrkan representerar de små medeltidskyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Bevarade äldre ytterfönster.
- Interiört har kyrkan tillägg från olika epoker som samverkar till en enhetlig karaktär.
- Predikstol, altaruppsats och baner från 1600-talet.
- Målad gustaviansk dekor.
- Altarring från sent 1800-tal.
- Medeltida dopfunt och port.
- Gravkammare från omkring 1700.
- Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, gravar från 1700- och 1800-talet samt rätvinkliga gruskvarter.
- Klockstapel, stiglucka och den ur nationellt perspektiv omistliga tumban med huv är värdefulla för kyrkogårdens karaktär.