Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eskilstuna kn, VÄSTERMO KYRKA 1:4 VÄSTERMO KYRKA

 Anläggning - Värdering

VÄSTERMO KYRKA
1/16/08
Motivering
KYRKOMILJÖ – Västermo socken består dels av strandområden utefter sjön Hjälmaren, mindre odlingsbygder norr om dessa och av skogsmarker som skiljer områdena åt. Runt kyrkan och de närmsta byarna är det ett öppet och småkuperat odlingslandskap.

Väster om kyrkan vid Hjälmare kanal ligger Värhulta gård. Västermo kyrka (D11) ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö, med motiveringen att det är ett odlingslandskap präglat under 1800-talet med välbevarad bebyggelse och trots laga skiftet väl sammanhållna bykärnor. I kyrkomiljön sydväst om kyrkan ingår den rödfärgade klockaregården med brutet tak, numera församlingshem, samt en mindre rödfärgad byggnad som används som garage och personalutrymme.

KYRKOANLÄGGNING – Kyrkogården omges i huvudsak av en naturstensmur, samt en kortare sträcka av en häck. En trädkrans är planterad innanför muren.

Klocktornet i kyrkogårdsmurens nordvästra hörn uppfördes 1914 efter norrländska förebilder. Det åttasidiga tornets runda stolpar bär upp den klockformade huven som kröns av en lanternin och en spira, allt inklätt med spån. Bottenvåningen är murad av gråstenar och utgör en passage genom kyrkogårdsmuren. Passagen har klassicerande gråmålade gavelfasader, med doriska kolonner som flankerar ingångarna.

Kyrkogården nås antingen via den stora portalen som utgör en del av klocktornet i väster, eller via två grindar som är placerade i norra respektive södra muren.

Från klocktornet löper en asfalterad gång fram till västra ingången. Från de övriga ingångarna och in i gravkvarteren är grusade och krattade gångar anlagda. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen.

Söder om kyrkan ett flertal gravplatser från 1800-talet, med sandad yta.

KYRKAN – Västermo kyrka består av ett enskeppigt långhus med kor och sakristia i öster, vapenhus och värmekammare i söder. Medeltida murverk finns kvar i långhusets mitt och i vapenhuset. På nedre delen av kyrkans fasader är putsen borthuggen, vilket gör murverket synligt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt. Kyrkans sadeltak är täckta med svartmålad plåt. Portar och fönsterbågar är målade i en mörkt grå kulör.

Västermo kyrka byggdes under 1100-talet med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster, samt ett smalare torn i väster. Under 1300-talet byggdes kyrkan om till en salkyrka, då koret fick samma bredd som långhuset. En sakristia byggdes också till invid korets norra sida. Under 1400-talet byggdes ett vapenhus framför ingången i söder, tornet byggdes på i höjd och valv slogs i kyrkorummet. 1687 revs det fallfärdiga romanska tornet i öster och långhuset förlängdes mot väster. En ny portal byggdes i väster. År 1795 revs den medeltida sakristian och en ny byggdes i öster, då koret behövde stöttas. I samband med detta byggdes en altarpredikstol i koret, då det platta taket fick ersättas med ett trätunnvalv.

1911 genomgick kyrkan en renovering, då fasaderna försågs med trappgavlar i väster, öster och på vapenhuset, vilka dock togs bort 1956. 1911 togs också altarpredikstolens korg bort och en ny altaranordning ritades av Axel Lindegren. En invändig restaurering ledd av arkitekt Erik Fant genomfördes 1941, då en oljemålning sattes upp som altartavla och orgeln utökades. Senaste restaureringen var 1983, då fasaderna kalkades om och valv och väggar rengjordes. Vapenhuset inreddes till väntrum och WC byggdes under läktaren i väster.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Västermo kyrka är ett exempel på en romansk kyrka, som under flera århundraden har byggts ut i etapper. De putsade fasaderna ger exteriören ett enhetligt uttryck. Det som främst karakteriserar exteriören är kyrkans ovanliga längd.

Karaktärsskapande i kyrkoanläggningen är det för länet ovanliga åttasidiga klocktornet, med klockformad huv och spira som även utgör västra kyrkogårdsingången. Det stora antalet äldre sandgravar som är placerade direkt söder om kyrkobyggnaden ger karaktär åt kyrkogården.

Kyrkans interiör får sin prägel av det långa långhusskeppet, som med sina helt olika valvutföranden tydligt visar på kyrkans olika byggnadsetapper. De senmedeltida valven i långhusets mittparti har murats med låga gördelbågar mot de under slutet av 1600-talet uppbyggda tunnvalven, vilket förstärker detta intryck. Framträdande i kyrkorummet är predikstolen och altaranordningen, samt den slutna bänkinredningen med den ovanliga nedfällbara sittbrädan på bänkgavlarna.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Det medeltida murverket i långhusets mittdel och vapenhuset i söder utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den slutna bänkinredningen med de sällsynta nedfällbara sitsarna är unika i länet. Ovanliga är också bänkarna med uppfällbara träsitsar placerade på orgelläktaren.
- Inventarier i kyrkorummet som håller hög klass vad gäller konstnärligt utförande är predikstolen och altaranordningen.
- Spåren efter altarpredikstolen, d v s nischen med luckorna i sakristian och ljudtaket.
- Klocktornet uppfört 1914 är i sitt utförande unik för länet.
- De bevarade sandgravarna söder om kyrkan.