Stäng fönster Flen kn, BLACKSTABY 3:1 BLACKSTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| BLACKSTA KYRKA | |
| 10/27/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Blacksta socken består av kuperad odlingsbygd på den södermanländska sjöplatån. Blacksta kyrka är uppförd på en markerad öst-västlig höjdsträckning norr om sjön Långhalsens strand. Kyrkan uppfördes på Blackstaby mark, vilken sannolikt varit en betydelsefull gård under yngre järnåldern. I jämförelse med andra socknar har under historisk tid gårdarna i Blacksta brukats av självägande bönder i relativt hög utsträckning. KYRKOANLÄGGNINGEN - Blacksta kyrka omges av en kyrkogård som har utvidgats i flera etapper. Den äldsta delen närmast omkring kyrkan har kvar ursprunglig sträckning i söder, väster och norr. Dess östra begränsning markeras av en murad, putsad stiglucka öster om kyrkan, vilken idag står mitt på kyrkogården. Båda den gamla och den nya kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur i samtliga väderstreck. I västra muren leder en murad, putsad stiglucka från 1757-58 in till kyrkans huvudingång. I passagen har stigluckan en stickbågig nisch på vardera sidan. På den äldre delen av kyrkogården finns en del gravvårdar från tidigt 1800-tal. I den äldre kyrkogårdens nordvästra hörn står kyrkans klockstapel, vilken kraftigt reparerades år 1732 och försågs med en klockformig huv 1804. Stapeln stod fram till utvidgningen 1929 utanför kyrkogården. KYRKAN - Blacksta kyrka är till planen en välbevarad och typisk sörmländsk, medeltida sockenkyrka och består av ett rektangulärt långhus och en sakristia på kyrkans norra sida. Fasaderna täcks av en sprutad spritputs och är avfärgade brutet vita. Kyrkans sockel är putsad med en något slätare puts än fasaderna och avfärgad grå. Taket täcks sedan tidigt 1800-tal av enkupigt taktegel. Blacksta kyrka bevarar till stora delar sitt medeltida murverk och möjligen även medeltida takstolar. Långhusets västra delar uppfördes under 1100- eller 1200-talen, den västra delen som inrymmer koret på 1300-talet och sakristian med valv under medeltidens senare del. Arkivmaterialet antyder att kyrkorummet åtminstone under 1500-talet var öppet till taknocken och att det först på 1570-talet försågs med ett flackt tunnvalv av trä. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör präglas av de medeltida murarna med fönster- och dörröppningar från 1700-talet samt det sedan tidigt 1800-tal tegeltäckta taket. Av särskilt intresse är sakristians fönster som i bågarna bevarar beslag från 1700-talet, eller möjligen tidigare. Kyrkans interiör präglas av 1892 års restaurering då golv, bänkinredning och blyinfattade fönster tillkom samt av färgsättningen från 1929. Äldre skikt i kyrkans historia förmedlas av de medeltida ljuskronorna och sakristidörren, gravhällarna från 1600-talet samt orgelläktaren, predikstolen och tunnvalvet från 1700-talet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans till sin helhet medeltida murverk, den troligen medeltida dörren mellan kor och sakristia samt den i huvudsak medeltida takstolen är i sig omistliga dokument - Sakristians fönster med beslag från 1700-talet, vilka sällan är bevarade i kyrkor. - Medeltida ljuskronor, predikstolen, orgelläktaren och 1892-års tillskott till interiören är intressanta representanter för sin tids hantverkskunnande. - Klockstapeln med sin klockformade huv från 1804. Detta var en typ som var omodern redan under senare delen av 1700-talet, men huven i Forssa kyrka har kanske inspirerat till huven i Blacksta. - Kyrkogården med bogårdsmur, bevarade grusgångar och murade stigluckor är viktiga för upplevelsen och förståelsen av anläggningen och miljön. - Under dagens ytskikt finns troligen bevarade dekorationsmålningar, såväl ut- som invändigt. |
