Stäng fönster Flen kn, HELGESTA 4:1 HELGESTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HELGESTA KYRKA | |
| 9/14/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Helgesta kyrka är belägen vid en vik av Båven. Kyrkogårdens södra del sluttar kraftigt ner mot stranden och är därför terrasserad. Topografin i kyrkans närhet är omväxlande med åkermark och öppna beteshagar samt mindre skogspartier. Vid vägen fram till kyrkan ligger tiondeladan, den f d kyrkskolan och den f d klockarbostaden. Väster om kyrkan ligger prästgården från 1944 med flyglar från 1700- och 1800-talen. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan avgränsas av en kallmurad naturstensmur i väst och nordväst. Vid murens nordvästra hörn övergår muren till en terrasserad mur, vilken omsluter resterande delar av den gamla kyrkogården i norr och öster. Det finns idag en ingång till den gamla kyrkogården, en murad stiglucka från 1600-talet placerad i den västra muren. Åt söder sluttar kyrkogården kraftigt ner mot stranden och är därför terrasserad i tre nivåer. Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i norr, öster och söder. I norr avgränsas den nya delen av kyrkogården av en låg häck och en rad av pilträd. I öster avgränsas utvidgningen av en kallmurad naturstensmur och en rad med björkar. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Strax öster om koret, vid minneslunden, ligger en gravhäll av sten, vilken möjligen är från 1600-talet. Vid den översta terrassens sydvästra hörn reser sig ett kraftigt ekkors på den så kallade Rockelstadgraven. Graven är familjegrav för familjen von Rosen, tidigare ägare till godset Rockelstad. Omedelbart norr om kyrkan är klockstapeln för två klockor placerad. KYRKAN - Helgesta kyrka är en enskeppig salkyrka. Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus i väster, ett smalare, rakslutet kor i öster, ett vapenhus i söder och en sakristia på korets norra sida. Kyrkans äldre murverk är i huvudsak uppförda av natursten, medan de yngsta tillbyggnaderna är uppförda av tegel. Fasaderna är slätputsade och avfärgad i brutet vitt. Kyrkans långhus, kor, vapenhus och sakristia täcks av sadeltak, vilka är täckta med enkupigt, svartglaserat, holländskt taktegel. Kyrkans äldsta delar uppfördes troligen under 1100-talets andra hälft. Kyrkan bestod då av ett rektangulärt långhus i väster och ett lägre, smalare och kvadratiskt kor i öster. Under 1300-talet revs koret och långhuset byggdes till i öster. Troligen uppfördes under samma period även en sakristia på långhusets norra sida. Under 1400-talet uppfördes ett vapenhus på långhusets södra sida och valv slogs i kyrkorummet. År 1764 utvidgades kyrkan genom att norra sidan togs ned till grunden, bland annat revs sakristian och de medeltida valven. Vid nyuppförandet av norra sidan fördubblades kyrkans bredd. En ny sakristia uppfördes vid den östra gaveln. År 1902 inreddes sakristian från 1764 till kor. Väggarna höjdes och rummet öppnades upp mot långhuset. En ny sakristia uppfördes norr om det nya koret. Sakristian byggdes 1951 ut åt norr och försågs med toalett. Under sakristian anordnades ett bisättningsrum. Kyrkan har trots flera ombyggnader kvar stora delar av sitt medeltida murverk i långhusets södra och västra murar samt i vapenhusets väggar och valv. I den södra långhusmuren finns en romansk fönsteröppning och en romansk portal, båda sannolikt ursprungliga. Även de murade bänkarna i vapenhuset kan vara medeltida. Porten vid ingången till vapenhuset är gammal, om än inte medeltida. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Helgesta kyrka består av alla delar som är typiska för en enkel, medeltida sockenkyrka, långhus i väster, ett smalare kor i öster, ett vapenhus i söder och en sakristia norr om koret. Relativt stora delar av kyrkans murverk härrör dock från 1700- och 1900-talens ombyggnader. Kyrkans exteriör har därför ännu en medeltida prägel med tillägg i form av bland annat fönsteröppningar och västportal från ombyggnaden 1764. Sammantaget är kyrkan ett fint och välbevarat exempel på en sockenkyrka som har byggts om och till allt eftersom de liturgiska behoven har förändrats. Kyrkans äldre byggnadshistoria förmedlas av dopfunten från 1100-talet, fönstret och portalen från samma tid, predikstolen från 1687, 1700-talets fönster samt orgeln och orgelläktaren från 1848. Området närmast kyrkan präglas ännu av en väl sammanhållen bebyggelse med anknytning till kyrkans funktion och verksamhet: prästgård, kyrkskola, tiondelada och klockarboställe. Kyrkans exteriör bevarar i stora drag sin 1700-talsgestaltning. De förändringar och tillägg som har gjorts under 1900-talet upplevs som väl anpassade till sin omgivning, möjligen undantaget takets svartglaserade takpannor. Kyrkans interiör domineras inte direkt av någon av de stora restaureringarna under 1700- och av 1900-talet, utan dessa bidrar på var sitt sätt till upplevelsen av kyrkorummet. Långhuset präglas ännu av ombyggnaden 1764. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida murverk är i sig ett omistligt historiskt dokument - Fasadernas dekorationsmåleri från 1600-talet.- Kyrkans äldre inventarier representerar var och en sin tids hantverkskunnande, bland annat den medeltida dopfunten samt predikstolen och altartavlan från 1600-talet, långhusets orgelläktare och orgelfasad, långhusets bänkinredning. - Predikstolen, altaruppsatsen, ljuskronan samt järnhällen i vapenhuset visar på den starka kopplingen mellan kyrkan och Anders Heland med familj, Geversnäs. - Vapenhusets port med beslag och lås samt valvets dekorationsmåleri, liksom de under långhusets innertak dolda målningarna från 1902. - Altarets triptyk och den blyinfattade glasmålningen av konstnären Gunnar Torhamn. - Kyrkogården med gångar, klockstapel, stiglucka, murar och terrasseringar samt delar av äldre trädkrans. - Bebyggelsen runt kyrkan med prästgård, f d klockarboställe, f d kyrkskola och tiondelada. |
