Stäng fönster Gnesta kn, GRYTSBERG 7:1 M.FL. GRYTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRYTS KYRKA | |
| 1/21/11 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Gryts kyrka är belägen 3 km nordväst om Stjärnhov i mellersta Södermanland. Omgivningarna präglas av kuperad och omväxlande odlingsbygd med flera sjöar och skog på den sörmländska sjöplatån. Väster om kyrkan ligger Grytsbergs säteri med anor från medeltid och nuvarande byggnader från 1600-talets slut. Ortnamnet innehåller ordet gryt i betydelsen stenig mark. Bebyggelsen kring kyrkan är karakteristisk för ett äldre sockencentrum. Direkt väster om kyrkan ligger två rödfärgade timrade flyglar till den gamla prästgården från 1760-talet, numera riven. Norr om flyglarna ligger den nuvarande prästgården från 1905. Ytterligare byggnader på kyrkogårdens norra sida är gamla sockenstugan, Wellerska församlingshemmet (tidigare Wellerska småskolan) och den tidigare Wellerska folkskolan. Här ligger även det tidigare ålderdomshemmet och Sofiero som var bostad för socknens barnmorska. Samtliga byggnader har nya funktioner i jämförelse med ursprunget. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkoanläggningen, som är placerad i en sydsluttning, består av tre olika utbyggnadsetapper med tydliga avgränsningar. Anläggningen omges av stenmurar. Rader av lövträd från en äldre trädkrans står söder och öster om den äldsta delen av kyrkogården. Glesare placerade träd står på den norra delen. Kyrkan ligger på den sydvästra delen av kyrkogården. Ingångarna till kyrkogården, och öppningarna mellan de olika delarna, flankeras av kraftiga spritputsade grindstolpar avtäckta med kopparplåt. Vid några grindstolpar sitter svartmålade smidesgrindar. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar. Äldre gravvårdar finns framför allt på den delen av kyrkogården nordväst om kyrkan. På kyrkogården finns en liten timrad likbod från 1817 som nu fungerar som museum. På kyrkogården finns också det tidigare kyrkstallet, en timrad, rödfärgad byggnad som nu används som förråd och verkstad. På kyrkogårdens nordvästra del finns ett putsat bårhus. Byggnaden uppfördes 1934 efter ritningar av civilingenjör Bengt Liljeblad. KYRKAN – Gryts kyrka är en spritputsad salkyrka med kor i öster, sakristia i norr, bred korsarm i söder och torn i väster. Långhusets och sakristians tak täcks av ett sadeltak medan korsarmen har ett mansardtak med bruten spets. Tornet har en låg huv med rokokodrag. Samtliga tak är belagda med kopparplåt. Fönster- och dörrnischer är stickbågiga och slätputsade. Ingångar finns i tornets västra mur samt på korsarmens södra sida. Kyrkorummet är långsmalt och täcks av fyra valv, det östligaste försett med kalkmålningar i renässansstil. Öppna bänkkvarter finns längs långhusets norra och södra sida. Predikstolen i karolinsk barock är placerad på norra sidan i övergången mellan kor och långhus. Den mycket breda korsarmen på långhusets södra sida är dominerande med sin bänkinredning och läktare. All inredning är hållen i en grön färgskala. Kyrkobyggnaden uppfördes i sten under 1100-talet med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och torn i väster. Under 1300-talet revs det romanska koret och kyrkans långhus förlängdes åt öster och gavs ett rakt avslutat kor. Samtidigt tillkom den valvslagna sakristian på korets norra sida. Invändigt försågs kyrkorummet med ett trätunnvalv. Under 1400-talet valvslogs långhuset och framför sydportalen uppfördes ett vapenhus. Vapenhusets gavelröste försågs enligt Peringskiölds teckning från 1684 med ett blinderat tegelkors. I slutet av 1500-talet försågs åtminstone korets valv med kalkmålningar i renässansstil. Dessa målningar framtogs 1937-38 efter att under en period varit överkalkade. I slutet av 1760-talet uppfördes en ny tornhuv med rokokoformer. Samtidigt flyttades kyrkklockorna över från klockstapeln till tornet. Tornhuven byggdes av Anders Eriksson i Löta. I slutet av 1700-talet hade församlingen vuxit så pass att den gamla kyrkan inte längre räckte till. År 1778 stod korsarmen på kyrkans södra sida färdig. För att bygga korsarmen var man tvungen att riva vapenhuset och mura igen sydportalen. Nya portaler upptogs i tornets västmur samt i korsarmens sydvägg. I samband med ombyggnaden höggs nya, större fönster upp. Byggmästare för arbetena var Olof Andersson i Råkan. Murarnas nuvarande ytbehandling tillkom troligen år 1824 enligt en inskription i putsen ovanför tornportalen. På 1890-talet genomfördes en invändig restaurering efter ritningar av arkitekt Erik Josephson. Vid restaureringen fick kyrkan bland annat en ny öppen bänkinredning. 1937-38 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt K Martin Westerberg vid vilken den nuvarande öppna bänkinredningen, altaret och altarringen tillkom. Vid restaureringen togs även de överputsade målningarna i korets valv fram och bänkarna från 1890-talet byttes ut. År 1967-70 genomgick kyrkan en stor renovering efter förslag av slottsarkitekt Ragnar Jonsson. Vid denna togs orgelläktaren i västra delen av långhuset bort. Den tidigare järnplåten på kyrkans tak byttes ut mot kopparplåt. År 1995 utfördes en yttre renovering. Fasader och grindstolpar putslagades och avfärgades, snickerier målades och taket försågs med nya stuprör. Solbänkar av kopparplåt sattes upp. På vinden isolerades valven och det blyspröjsade korfönstret renoverades. Under 2000-talet har kyrkan genomgått en invändig restaurering som främst innebar rengöring och avfärgning av väggar och valv samt vissa konserveringsåtgärder. Kyrkans uppvärmningsanordning har även bytits ut. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Miljön kring kyrkan och kyrkogården är ett välbevarat exempel på ett äldre sockencentrum med därtill hörande bebyggelse. Kyrkan som ombyggdes under 1770-talet har kvar sitt medeltida murverk och utsträckning. Exteriören präglas idag av det smala tornet med sin låga rokokomässiga huv och den breda korsarmen med sitt mansardtak i söder. Korsarmen vittnar om den befolkningsexpansion socknen hade under 1700-talet. Det långsmala kyrkorummet med sina spetsbågiga valv har en senmedeltida prägel. Renässansmålningarna i koret visar på närheten till hertig Karls Gripsholm och Nyköpingshus som dekorerades med liknande motiv. Den på 1770-talet utbyggda korsarmen är mycket dominerande genom sin bredd. På dess läktare finns bevarade bänkar från tillkomsttiden. Predikstolen i karolinsk barock är ytterligare en del i kyrkans historia. Övrig inredning och färgsättning härrör framförallt från restaureringar under 1900-talet och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i sig utgör ett omistligt historisk dokument - Korets renässansmålningar visar på närheten till hertig Karls Gripsholm och Nyköpingshus. I ett nationellt perspektiv har Södermanland och Närke, hertig Karls f d hertigdöme, en särställning vad gäller bevarade renässansmålningar. - Bänkinredningens sammanhållande verkan på kyrkorummet är viktig att bevara för upplevelsen av kyrkorummet. - Medeltida blosshållare som är bevarade i ursprungligt läge är ovanligt. |
