Stäng fönster Nyköping kn, BERGSHAMMAR 17:1 BERGSGHAMMAR KYRKA
Anläggning - Värdering
| BERGSHAMMARS KYRKA, BERGSGHAMMAR KYRKA | |
| 6/3/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Bergshammars kyrka är belägen i utkanten av Bergshammars tätort, en bostads- och handelsort ca 8 km väster om Nyköping. Bergshammars socken består av öppen dalgångsbygd kring Kilaån i norr och skogsbygd i söder med små, mestadels av skiften upplösta byar. Sockennamnet Bergshammar består av orden berg och hammar, det senare i betydelse stenig höjd eller liknande. Bergshammars kyrka ligger inom ett område, Kiladalen (D55) som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sockenkyrkorna med tillhörande prästgårdar och skolor anges i värdetexten vara en viktig del i uttrycket för riksintresset. KYRKOANLÄGGNINGEN – Bergshammars kyrka och kyrkogård omges av en hög kallmurad terrassmur. På muren växer en låg häck. På den äldsta delen av kyrkoanläggningen växer en krans av höga lövträd innanför häcken. Trädkransen markerar väster om kyrkan ännu gränsen mellan kyrkogårdens äldsta del och den utvidgning som gjordes år 1929. Det finns en ingång till kyrkogården. Den är placerad rakt söder om kyrkans sydportal. Grindstolparna är tegelmurade, putsade och vitkalkade. De täcks av tälttak med täckning av kopparplåt. Taken kröns av kors i kopparplåt. Kyrkogården är gräsbevuxen och saknar gångstråk undantaget en asfalterad väg till kyrkans sydportal och en anslutande grusad gång till kyrkogårdens askgravlund omedelbart väster om kyrkan. Väster om kyrkan står en klockstapel i form av en öppen klockbock av trä med tre hjärtstockar, strävor samt sadeltak med gavlar. Hjärtstockarna och taket är spånklädda. Strävorna är klädda med brädor och syllstockarna med locklistpanel. Takets gavelrösten kröns av flöjlar. I klockstapeln hänger kyrkans två klockor. KYRKAN – Bergshammars kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en sakristia i norr. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i svagt rosa med ljusgrå sockel. Kyrkan har två korgbågiga fönsteröppningar mot söder, en rundbågig öppning mot öster respektive väster samt en korgbågig fönsteröppning i sakristians norra fasad. Kyrkan saknar fönster på norrsidan. Fönstersnickerierna är brunmålade. Solbänkarna är avtäckta med svartmålad plåt eller utförda av grå kalksten. Kyrkans huvudingång har kvar ursprunglig placering i kyrkans södra fasad. Ingången försågs år 1792 med en tegelmurad portal som är putsad i kvaderrustik och vitkalkad. Portalen är avtäckt med svartmålad plåt. Porten består av stående plankor som på utsidan är klädda med profilerad panel i rutmönster. Snickerierna är lackerade utvändigt och brunmålade invändigt. Kyrkan och sakristian täcks av sadeltak. Yttertaken är täckta med rött, enkupigt tegel med svartmålad nockplåt. Båda gavelspetsarna kröns av flöjlar. Kyrkorummet har golv av kalksten med ett antal gravhällar infällda i golvet. Sakristian och bänkkvarteren har lackerade brädgolv. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. I den östra travén finns framtagna kalkmålningar från 1620-talet. En stor del av kyrkorummets västra travé upptas av en orgelläktare. Bergshammars kyrka uppfördes troligen på 1400-talet. Den bestod då sannolikt av ett rektangulärt långhus, ett rakt avslutat kor i öster samt en sakristia i norr. Kyrkorummet valvslogs troligen strax efter färdigställandet. Under ett antal år på 1500-talet stängdes kyrkan då den var en av de kyrkor Gustav Vasa ansåg vara överflödig. Under 1600-talets första hälft uppfördes troligen ett vapenhus framför sydportalen. På 1620-talet dekorerades östra halvan av kyrkorummet med kalkmålningar. Under 1600-talets senare del skedde stora förändringar i kyrkan. Bland annat byggdes bänkar 1667-83, en ny predikstol 1668, en ombyggnad av sakristian 1680-85 och en ny altartavla 1686. År 1705 kalkades målningarna i kyrkorummet över och år 1763 ny- eller ombyggdes bänkinredningen. År 1792 tillkom den nuvarande sydportalen i tegel och puts. Vapenhuset revs samma år eller något tidigare. Ytterligare arbeten som utfördes nämnda år är upptagande av två ny fönster samt byggande av läktare i kyrkorummets västra del. År 1805 ersattes kyrkans tidigare spåntak med ett tegeltak. År 1932 genomfördes en invändig restaurering då inredningens äldre färger togs fram. Man konstaterade att korväggarna var dekorerade med kalkmålningar men dessa togs ej fram. Bänkinredningen från 1700-talet byggdes om för bättre komfort och nya fönsterbågar med blyinfattade rutor tillkom. Under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson genomfördes en ny restaurering år 1967 då man åtgärdade sprickbildningar i murverket och tog fram korets kalkmålningar. Sakristian fick en ny skåpinredning och ny värmeanläggning installerades. I koret placerades kyrkvärdsbänkar som åter togs bort 1987. 1995 rengjordes fasaderna och avfärgades i ny rosa kulör med vita lister och grå sockel. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Bergshammars kyrka med kyrkogård ligger på en markant höjd i byn med äldre bebyggelse utmed gamla landsvägen. Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med ursprunglig utsträckning och murverk i behåll. Till det medeltida utseendet bidrar den fönsterlösa norrsidan. Exteriören har senare givits en nyklassicistisk prägel med spritputsade fasader, korgbågiga fönster, rusticerad portal och taktäckning med tegel. Kyrkorummet har en senmedeltida prägel med sina rikt artikulerade valv och fönsterlösa norrvägg. Karaktärsskapande är väggarnas kalkmålningar från 1620-talet, vilka är typiska för Södermanland. I stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör från 1600- och 1700-talet med smärre moderna tillskott. Predikstolens placering på kyrkorummets södra sida är ett ålderdomligt drag, liksom den sakristians murade, öppna spis från 1785. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1600- och 1700-talet och är synnerligen ömtålig för förändringar. - Kyrkan bevarar i sin helhet medeltida murverk vilket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument. - Interiören har en senmedeltida prägel med sina rikt artikulerade valv och fönsterlösa norrvägg med markanta spår från 1600-och 1700-talet genom den bevarade inredningen och väggarnas kalkmålningar. - Bänkinredningen tillhör en av få bevarade i länet som härrör från 1600- eller 1700-talen, trots senare förändringar. - Kalkmålningarna i kyrkorummets östra valvtravé från tidigt 1600-tal är representativa för Södermanland och Närke och torde höra samman med Hertig Karls byggnadsverksamhet på Gripsholms slott, Nyköpingshus samt Örebro slott. Landet i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna period. - Sakristians bevarade murade, öppna spis är mycket ovanlig för Södermanlands kyrkor. - Trädraden mellan den gamla delen av kyrkogården och utvidgningen åt väster markerar kyrkogårdens tidigare utsträckning. |
