Stäng fönster Nyköping kn, BÄLINGE KYRKA 1:1 M.FL. BÄLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| BÄLINGE KYRKA | |
| 1/21/11 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Bälinge socken är en kustbygd med skärgård och djupa dalgångsbygder som ligger mellan bergshöjder. Namnet Beling tros bildat från ”bali”, med betydelsen förhöjning. Ordet syftar på höjden vid kyrkan. Bälinge kyrka ligger i ett flackt jordbrukslandskap med enstaka bergs- och moränhöjder. Landskapet har präglats av herrgårdarna Nynäs och Björksund sydväst om kyrkan. I socknen anlade på 1300-talet Bo Jonsson (Grip) borgen Sundboholm. Under perioden 1383-1522 ingick herrgådarna Björksund och Nynäs i denna stora jordegendom som till ytan omfattade både Bälinge och Tystberga socknar. Nynäs gods är idag ett naturreservat. Söder om kyrkan finns den f d skolan, en röd panelklädd envåningsbyggnad med inredd vind. Huset används numera som församlingshem och vaktmästarbostad. Söder om kyrkan finns även en röd panelklädd förrådslänga som tidigare fungerade som kyrkstall. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården inramas av en naturstensmur och innanför denna finns rester av en gammal trädkrans av ädellövträd. Två ingångar till kyrkogården finns på östra sidan samt en i sydväst. De är försedda med putsade grindstolpar täckta av gjutjärnstak krönta med urnor och grindar i järn. Den plana delen kring kyrkan är den äldre delen av kyrkogården där framförallt den västra delen har en äldre karaktär med gravvårdar såsom den halvcirkelutbyggda Gripenstedtska graven och gravar för tre kyrkoherdar från 1800-talet. I sydöstra hörnet finns ett större gravparti för familjen von Plomengren. Kyrkogården har klippta gräsytor med gravar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Nordost om kyrkan ligger en bisättningskällare murad i gråsten från början av 1930-talet. I den branta sluttningen öster om kyrkan har kyrkogården utvidgats 1902 respektive 1930. Uppe på åsen öster om kyrkogården står klockstapeln från 1762, den stod ursprungligen strax sydost om kyrkan men flyttades till sin nuvarande plats 1802. KYRKAN - Kyrkan har en oregelbunden form bestående av långhus, sakristia, vapenhus, stort gravkor på sydsidan, Björksundskoret, med sin lanterninprydda huv samt högkoret, Nynäskoret, i form av ett åttkantigt torn i öster. I långhusets mittparti finns murverk från den ursprungliga romanska kyrkobyggnaden. Östra delen av långhuset, det gamla koret med sitt kryssvalv, tillkom under 1300-1400-tal, möjligen byggdes och valvslogs även sakristian vid samma tillfälle. En stor utbyggnadsperiod var kring mitten av 1500-talet då långhuset byggdes ut i väster, Björksundskoret och vapenhuset tillkom i söder och kyrkans stjärnvalv slogs. 1600-talets tillskott till kyrkan är de omfattande valvmålningarna från 1621-22 och byggandet av Nynäskoret som stod klart 1656. 1734 fick Björksundskoret sin nuvarande lanterninförsedda huv och kyrkans västingång togs upp. Murverket består huvudsakligen av gråsten, förutom östra gravkoret som är uppmurat av tegel. Samtliga fasader är spritputsade med slätputsade omfattningar utom Nynäskoret som är slätputsat samt har spåntäckning på de väggytor som ansluter till långhustaket. Björksundskorets tak är utförda av kopparplåt medan övriga takytor är spånbelagda. Det långsträckta kyrkorummet präglas av långhusets tre stjärnvalv och det gamla korets kryssvalv, samtliga försedda med heltäckande figurativa och dekorativa kalkmålningar från 1620-talet. Längst fram i kyrkorummet öppnar sig det ljusa vitkalkade Nynäskoret. Altaruppsatsen, predikstolen och läktarbröstningen är alla från 1700-talets början. Predikstol och möjligen läktarbröstning är tillverkade av bildhuggaren Daniel Kortz. Vid en restaurering 1940 tillkom den slutna bänkinredningen och altarringen. De golv som sedan 1890 varit gjutna lades på nytt med tegel. I kyrkorummet hänger fyra ljuskronor varav två är från 1550-talet och två från första fjärdedelen av 1700-talet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör får sin karakteristiska barockprägel av det i öster placerade gravkoret samt Björksundskoret i söder med sina artikulerade takformer. Trots senare århundradens tillbyggnader kan den senmedeltida planformen spåras. Kyrkorummet domineras av de artikulerade stjärnvalven med sin rika målningsdekor som står i stark kontrast till det vitkalkade koret. Målningarna bildar en av de största bevarade sviterna av renässansmålningar i Sverige. Kyrkans inredning i karolinsk barock, altaruppsats, predikstol och läktarbröstning, är av mycket hög konstnärlig kvalitet. Bänkinredningen och altarringen tillkomna 1940 ansluter väl till den äldre inredningen. Kyrkans ljuskronor är inte elektrifierade vilket är mycket ovanligt i länet. Om bygdens stora gods, Nynäs och Björksund, och deras ägarfamiljer påminner de i kyrkan bevarade anvapnen och epitafierna. Kyrkogårdens västra del har fått en medveten arkitektonisk utformning i och med den Gripenstedtska familjegraven. Miljön på den gamla kyrkogården domineras av de tre almarna längs muren i söder. De utgör med sina grova dimensioner en viktig del av den gamla kyrkogårdsmiljön. Åldern uppskattas till över 200 år för det största trädet (framför kyrkan). Almar av den här storleken är ovanliga i kyrkogårdsmiljöer. Den nyare delen är med sin storlek och symmetriska uppläggning typisk för tiden. Frånvaron av häckar och andra buskplanteringar är påtaglig. Igenläggningen av delar av gångsystemet har dock gjort att intrycket av området blir lite väl storskaligt. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1600- och 1700-talen. Medeltida murverk är bevarat i långhuset och sakristian. - Valvmålningarna bildar tillsammans en av landets största sviter av renässansmålningar. - Kyrkans inredning i karolinsk barock är av mycket hög konstnärlig kvalitet till vilken bänkarna och altarringen från 1940-talet ansluter väl. - Kyrkans ljuskronor är oelektrifierade vilket är mycket ovanligt. - Den medvetna utformningen av kyrkogården i väster med Gripenstedtska graven och andra äldre gravanläggningar är viktig att bevara. - De almar som står längs den södra muren är genom sin ålder och storlek ovanliga i kyrkomiljöer. |
