Stäng fönster Katrineholm kn, FLODA KYRKA 1:1 FLODA KYRKA
Anläggning - Värdering
| FLODA KYRKA | |
| 6/16/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Floda kyrka är belägen på en höjd söder om Kyrksjön i ett för övrigt öppet jordbrukslandskap, med flera större gårdar och byar. Kyrkan är helt dominerande i landskapet. I miljön sydost om kyrkan är öppna dalgångsbygder med ett hundratal fornlämningar. Öster om kyrkan finns byggnader med koppling till kyrkan, såsom före detta klockarebostaden och sockenstugan, numera församlingshem och bostäder. Kyrkomiljön i Floda ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad terrassmur i söder och väster. Nedanför höjden i norr är den nyare kyrkogården förlagd, som är omgärdad av en imponerande granhäck. Det finns tre ingångar till den äldre kyrkogården. De två entréerna i väster har grindstolpar av tegel. Gångsystemet leder runt kyrkobyggnaden, samt ned till de olika delarna av kyrkogården. Samtliga gångar är grusade och övriga ytor är belagda med gräs. Äldre gravvårdar, bland annat med järnkors, finns bevarade på den äldre kyrkogården, som ligger närmast och runt om kyrkan. Nordväst om kyrkan är ett gravkapell murat av gråsten uppfört 1826 för Ihre och von Celsing. Söder om kyrkan, inbyggd i muren, är ett gravkapell för ätten Franc 1782. Öster om kyrkan på högsta höjden är den öppna klockbocken från 1656 byggd för tre klockor placerad. KYRKAN - Floda kyrka är en treskeppig basilika med sakristia i norr, samt hörntorn i väster och mindre hörntorn i söder. Kaggska gravkoret uppfört på 1660-talet är placerat i öster. Kyrkobyggnadens äldre delar - sakristian och norra skeppet är murade av natursten, medan resten av kyrkan är murad av tegel. Naturstensmurarna är putsade och avfärgade i en röd kulör, som harmonierar med de övriga obehandlade tegelmurarna. Fasaderna har dekorativa kalkstensdetaljer, såsom horisontella lister och portaler. Fönsteromfattningarna är av obehandlad kalksten utformade med masverksdetaljer. Långhusets, sakristians, vapenhusets och tornets tak är belagda med skifferplattor. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en ombyggnad vid slutet av 1800-talet då den äldre medeltida kyrkan byggdes om till sin nuvarande treskeppiga storlek. Troligtvis uppfördes på 1100- eller 1200-talet en mindre romansk kyrka av sten, försett med ett torn. Omkring år 1400 förlängs kyrkan åt öster och sakristian byggs. Kort tid därefter eldhärjas kyrkan, efter att den drabbats av ett åsknedslag. Vid mitten av 1400-talet valvslås kyrkan - valv som vid 1480-talet förses med målningar av Albertus Pictor. Målningarna har aldrig varit överkalkade och är därför i ett sällsynt bra skick. 1637 påbörjas en utvidgning av kyrkan, då kyrkan blir tvåskeppig och ett skepp söder om det medeltida tillförs. Utbyggnaden bekostas av Lars Kagg och hans hustru Agneta Ribbing, ägare till gården Fjällskäfte. Under 1660-talet ritar Erik Dahlberg ett gravkor, på uppdrag av och avsett för Lars Kagg. Gravkoret har fasader av gotländsk sandsten och är byggt i romersk barock. För invändiga dekorationer anlitades den italienske stuckatören Carlo Carove. Gravkoret, som är ett av landets märkligaste barockmonument, stod klart 1667. Vid samma tidpunkt bör sakristian ha förstorats. Mellan åren 1883-88 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då den äldre medeltida kyrkans sakristia och norra sidoskepp behölls och byggdes till med ett nytt torn, samt ett nytt mitt- och sidoskepp i söder till sin nuvarande treskeppiga storlek och blev därigenom en av Södermanlands storkyrkor. Taket skifferbekläds och fönster i den medeltida kyrkan förstoras för att harmoniera med de nyare delarna. Ombyggnationen ritades av Axel Herman Hägg som utformade en kyrka med ett nygotiskt utseende, inspirerad av den engelska arkitekturen. Kaggska gravkoret restaureras 1935, då bl a grunden dränerades och konservatorsarbeten utfördes under ledning av slottsarkitekt Ove Leijonhufvud. Sakristian byggdes om till en "lillkyrka" under 1950-talet, då ett nytt altare och textilskåp skaffades. Under 1950- och 60-talen restaurerades fasaderna, eftersom fasadteglet hade återkommande problem med vittrings- och frostskador. Stora tegelpartier byttes ut mot specialtillverkad tegelsten från Valla bruk. Arbeten leddes av arkitekt Peter Celsing. Under senare år har främst underhållsarbeten och konservatorsarbeten utförts. Portalerna konserverades 2006, då den täckande målningen av tegelrelieferna togs bort. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har till stora delar kvar sitt medeltida murverk i norra sidoskeppet och i sakristians östra mur. Kyrkorummet domineras av renoveringen som utfördes 1883-88, då det norra sidoskeppet införlivades till en treskeppig basilika, ett genialt drag som kyrkans arkitekt Axel Herman Hägg lät utföra. Få om ens någon av Sörmlands kyrkor är så arkitektoniskt genomtänkta som Floda. Framträdande är den genomtänkta nygotiska arkitekturen med engelska influenser, de medeltida målningarna och stormaktstidens gravkor. Kyrkorummet präglas av välbevarad nygotik. Fasadernas genomarbetade naturstensdetaljer är representativa för arkitekturen vid 1800-talets slut och av hög hantverksmässig kvalitet. Floda kyrka består av tre oerhört intressanta delar, det medeltida norra skeppet med Albertus Pictors bilder, fältmarskalk Lars Kagg med hustru Agnetas gravkor från 1600-talet, ritat av Erik Dahlberg och inrett av stuckatören Carlo Carove, samt Axel Herman Häggs nygotiska tempel. Två kulturhistoriska intressanta altare är dels det medeltida, nu förvarat i sakristian och det av Axel Herman Hägg bekostade i koret. Kyrkan är för övrigt rikt utrustat med huvudbanér och anvapen. Det finns också figurmålningar från slutet av 1800-talet. Bänkarna från ombyggnationen 1888 ommålade i sin ursprungliga färgsättning finns i behåll, med namnen på de närmsta godsen. Floda kyrka, exteriört likväl som interiört är nästan helt oförändrad sedan Axel Herman Häggs skapelse blev färdigbyggd 1888. Av dessa anledningar är kyrkan oerhört känslig för förändringar och måste ske med stor reservitet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i norra sidoskeppet och del av sakristians södra vägg utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans norra sidoskepp med valvmålningar utförda av Albertus Pictor under 1480-talet. Målningarna är de enda i Södermanland av Albertus Pictor, som aldrig varit överkalkade. - Kyrkans konsekventa nygotiska arkitektur, influerad av engelska stildrag, tillhör ett nationellt omistligt kulturarv. - Kyrkans medeltida altarskåp daterat till 1400-talets andra fjärdedel och epitafiet från 1560, som är Södermanlands äldsta. - Kaggska gravkoret ritat av Erik Dahlberg, som med sina klassiska tempelgavlar och invändiga stuckaturarbeten av Carlo Carove är ett av den svenska barockens yppersta byggnadsverk. - Orgelns katedralmässiga placering på en högt belägen läktare som harmonierar med den nygotiska kyrkointeriören.- Bänkinredningen i nygotik där bänkarna är försedda med de närmsta godsens namn. - Barockdopfunt i Kaggska gravkoret och dopfunt i nygotik i doprummet. - Flodas välbevarade sockencentrum. - Kyrkogården utbyggd i etapper med den imponerande höga granhäcken. |
