Stäng fönster Nyköping kn, LUDGO KYRKA 1:1 M.FL. LUDGO KYRKA
Anläggning - Värdering
| LUDGO KYRKA | |
| 10/6/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Ludgo kyrka ligger ca 2 mil nordost om Nyköping. Socknen består av kuperade dalgångsbygder med omgivande skogsmarker. Kyrkan ligger högt i socknens södra utkant. I socknen finns ett flertal sjöar och knappt 700 fornlämningar är kända, varav några är stenåldersboplatser, men merparten är gravar från bronsåldern och järnåldern. I socknen finns ovanligt många runstenar. Några av dessa finns nordväst om kyrkan vid Aspa Löt, Rönö härads gamla tingsplats, ca 2 km väster om kyrkan, i Aspa samhälle. En av runstenarna nämner namnet Sverige, ”Svithiod”. Namnet Ludgo har tolkats som fruktbarhetsgudinnans offerplats. Väster om kyrkan ligger klockaregården, en gulfärgad låg träbyggnad som används som församlinghem. Strax intill ligger det gamla kyrkstallet, idag användt som förråd. Några hundratals meter från kyrkan ligger Trollesunds säteri, vars namn före 1809 var Ludgonäs. Säteriet ligger på Ludgo kyrkbys gamla ägor. Alldeles väster om kyrkan låg under medeltiden en kungsgård. Ca 2 km väster om kyrkan ligger prästgården, med manbyggnad från 1700-talet. Några kilometer norr om kyrkan ligger byggnadsminnet herrgården Öster-Malma, som började uppföras 1660 efter ritningar av arkitekten Jean de la Vallée. Ludgo kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D47). KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan ligger på en höjd på kyrkogårdens norra del, med största delen av kyrkogården liggande i en sluttning söder om kyrkan. Kyrkogården omges i norr, väster och öster av en kallmurad naturstensmur, i söder av ett enkelt trästaket. Innanför muren växer en äldre trädkrans med lövträd. Kyrkogårdsingången ligger i nordvästra hörnet och utgörs av spritputsade kvadratiska grindstolpar som är avfärgade ljust gula. Strax utanför muren, på vardera sidan om ingången, står två runstenar. En grusgång är anlagd runt kyrkan. Gången löper också fram till kyrkogårdsingången och gravkapellen. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen. Kyrkogården har flertalet kulturhistoriskt intressanta gravvårdar. Strax innanför kyrkogårdsporten, norr om denna, ligger ett gravkapell som uppfördes 1937 efter ritningar av arkitekten Ove Leijonhufvud. Gravkoret täcks av ett pyramidformat spånklätt tak. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn ligger ett mindre gravkor ritat av arkitekt Axel Lindegren, uppfört 1918 för friherre August Trolle-Löwen med maka Mia Lagercrantz på Trollesund. Gravkoret har ett spånklätt tak. KYRKAN – Ludgo kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett rakt smalare korparti i öster. Byggnaden avslutas i öster av en tresidig sakristia. Ett gravkor finns intill korets norra mur och ytterligare ett vid korets södra mur. Västtornets bottenvåning fungerar som vapenhus. Fasaderna är spritputsade och har rundbågiga fönsteröppningar med spröjsade fönsterbågar av trä. Långhus och torn är avfärgade i en ljust gul kulör, medan det östra partiet med de båda gravkoren och sakristian är avfärgade i ljust röda. Gravkorens hörnkedjor är slätputsade och ljust grå. Gravkoret är utsmyckat med sandstensornament. Fönsterbågarna är målade i engelskt röd kulör. Långhuset är täckt med betongpannor. Övriga takfall är avtäckta med kopparplåt i skivformat. Kyrkans nuvarande utseende härrör från en ombyggnad vid slutet av 1670-talet då kyrkan fick sitt östparti med ny sakristia och västtorn. Färgsättningen är från en restaurering som gjordes 1993. Kyrkorummet täcks av slätputsade, vitkalkade stjärnvalv. Golven är belagda med grå kalkstensplattor. Troligtvis uppfördes här vid slutet av 1100-talet en ovanligt stor kyrka av sten, med rektangulärt långhus och smalare kor i öster. Under senmedeltiden tillfogades ett vapenhus i söder och en sakristia vid korets norra sida. På 1400-talet valvslogs kyrkan. På 1640-talet byggdes ett gravkor vid korets norra sida för familjen Silfverstierna på Ludgonäs. Vid samma tillfälle revs även sakristian. På 1670-talet var kyrkan fallfärdig och en stor ombyggnad gjordes, då endast yttermurarna kunde användas och kyrkan fick sin nuvarande storlek och täcktes av nya valv. Ett nytt gravkor byggdes i söder för familjen Drakenhielm på Öster Malma, då koret fick formen av en liten korskyrka. Familjerna Drakenhielm och Silfverstierna tros ha skänkt altaruppsatsen som tillskrivs Burchard Prechts verkstad, tillverkad 1690 i karolinsk barock. Under 1900-talet har invändiga arbeten gjorts, som har satt sin prägel på kyrkorummet. Bänkinredningen tillkom 1925, ritad av arkitekt Ove Leijonhufvud. 1951 gjordes förändringar i sakristian, då Erik Fant var renoveringsarkitekt. Vid en renovering 1986 glesades bänkarna ur och fick sin nuvarande färgsättning, då också ett Mariaaltare murades i långhusets nordöstra hörn. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Ludgo kyrka är en ovanligt stor ursprungligen romansk kyrka vars exteriör är välbevarad sedan den stora omdaningen på 1600-talet då kyrkans östparti samt torn uppfördes. Gravkoret har en tidstypisk exteriör med sina välarbetade sandstensornament. Kyrkorummet har en välbevarad 1600-tals karaktär med sina flacka stjärnvalv, altaruppsats och predikstol på södra sidan. Altaruppsatsen bildar tillsammans med dörrarna till sakristian en praktfull arkitektonisk uppställning i barockstil tillskriven Burchard Precht, en av tidens främsta konstnärer. Tillskott från senare århundraden utgörs bland annat av bänkinredning och orgelläktare. Kyrkan ligger i en välbevarad kyrkomiljö, med före detta klockaregård och kyrkstall. Kyrkan omges av bogårdsmur, med bevarad äldre trädkrans och på kyrkogården ligger gravkoren som väl ansluter till själva kyrkan. De två gravkoren vittnar om ägarfamiljerna till socknens två stora gods, Öster Malma och Trollesund, tidigare Ludgonäs. Kyrkogården har flertalet kulturhistoriskt intressanta gravvårdar. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans välbevarade 1600-tals exteriör. - Det medeltida murverket i långhuset utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Gravkoren utgör personhistoriska dokument över ägarfamiljerna till socknens två stora gods, Öster Malma och Trollesund. - Interiörens välbevarade 1600-tals karaktär med bevarad ursprunglig inredning i form av altaruppsats, sakristians dörrar samt predikstol. Ålderdomlig är predikstolens placering på långhusets södra sida. - Fragment av möjligen medeltida målningar har vid renoveringar synts invändigt i långhus och kor, samt även i exteriören på tornfasaderna. - Delar av en karolineruniform förvaras i Silfverstiernska gravkoret. Uniformen har tillhört löjtnanten C. W. Drakenhielm från Öster Malma och är en av tre bevarade uniformer av detta slag i Sverige. |
