Stäng fönster Nyköping kn, ÖSTER 1:14 M.FL. ALLA HELGONA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ALLA HELGONA KYRKA | |
| 12/13/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN Alla Helgona kyrka ligger i centrala Nyköping, i stadens östra del. Nyköping nämns första gången i skriftliga källor år 1250 i ett testamente. Namnet Nyköping anspelar på begreppet köping eller handelsplats/köpstad och med förleden Ny-. Tidigare menade forskare att den nya staden skulle ha föregåtts av en äldre handelsplats längre upp efter ån. Idag vet vi att den gamla staden (aros) låg under den nya staden (Nyköping) och att det snarare handlar om stadens funktion och befogenheter som gett staden dess namn. Nyköpings strategiska läge vid en åmynning i Östersjön medförde att det blev en av rikets viktigaste hamnar under medeltiden. Nyköpingsån sammanfaller med gränsen för socknarna Nicolai och Helgona och den delar av staden i ett väster och öster. Den medeltida staden låg väster om Nyköpingsån i Nicolai socken. På östra sidan låg franciskanerklostret med sin kyrka och Alla Helgona kyrkan. Kyrkan ligger intill Östra torget. På Östra bergen, nordost om kyrkan är klockstapeln byggd. Den inbyggda klockstapeln uppfördes 1725, sex år efter det att Nyköping attackerades 1719 och staden stod i brand. Av stadens äldre bebyggelse, små och låga bostadshus med tillhörande uthus, finns endast ett fåtal bevarade kvarter kvar. Ett sådant kvarter med byggnader från 1700- och 1800-talet ligger invid Alla Helgona kyrka. Här ligger också kyrkans gamla sockenstuga. På andra sidan torget ligger Prosten Pihls gård, en välbevarad gård från 1700-talet med huvudbyggnad, flyglar och trädgård med lusthus. Söder om Pihlska gården ligger församlingshemmet från 1959, med pastorsexpedition. Alla Helgona kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D57). KYRKOANLÄGGNINGEN Kyrkan är belägen strax intill Östra torget. År 2009 omdanades torget och utökades med ny asfalts- och markstensbeläggning. Samtidigt togs en parkliknande yta bort framför Prosten Pihls gård, som ersattes av nya utebänkar och en striktare rabatt. Torget som präglas av de högresta träden går ända fram till kyrkans västra gavel. Kyrkan omringas på övriga sidor av en brädavtäckt naturstensmur som går i liv med västgaveln. Muren har ett brädtak. Ingångar i muren finns på vardera sidan om västgaveln. Området innanför kyrkogårdsmuren är gräsbeväxt, med grusade gångar som löper runt kyrkan. Enstaka äldre gravvårdar är placerade runt om kyrkobyggnaden. Söder om kyrkan, utefter en kullerstensbelagd gata som benämns Östra promenaden finns en rektangulär långsmal kyrkogårdsyta, Östra kyrkogården. Kyrkogården upplevs som välplanerad, med terrasserade ytor, damm och formklippta träd utefter gångarna. Gravarna är uteslutande placerade på Östra kyrkogården. KYRKAN Alla Helgona kyrka är en treskeppig hallkyrka med oregelbunden planform och ett tresidigt avslutat kor i öster. I norr ligger sakristian, som vid sin östra sida är tillbyggd med en skrudkammare under 1900-talet. Tillbyggt vid södra långhusmuren är Ångakoret, ett gravkor från 1660-talet. Fasaderna är slätputsade, med ojämnt påslagen puts som följer murverket. Fönsteröppningarna på långhus och kor är rundbågiga och målade i ljust grå kulör. Kyrkans västentré har en portal av grå kalksten, med huggna kalkstenspilastrar som bär upp ett entablement. Taket på långhuset är ett sadeltak med avvalmad gavelspets mot öster. Takfallen är täckta med kopparplåt. Golvet i långhusets mittgång och de båda sidogångarna består av grå kalkstensplattor som lades in vid restaureringen 1960. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Det treskeppiga långhuset täcks av putsade, vitkalkade sexdelade ribbvalv i fem valvtraveers längd. Det östra mittvalvet är liksom korets valv ett 14-delat ribbvalv. Valven vilar på kraftiga rundkolonner, huggna av Ölandskalksten. Pelarna var före restaureringen 1960 klädda med ett yttre skal av tegel. Under läktarens södra del finns kapprum, förråd och handikapptoalett. Utrymmena byggdes år 2000. Koret är förhöjt något i förhållande till långhuset, motsvarande två trappsteg, och har ett grått kalkstensgolv lika långhuset. I korets östra del ligger ett flertal äldre gravhällar. Väggarna är putsade och avfärgade lika långhuset. Korets väggar har dock nedtill målade draperimålningar, i svagt gula och brunröda färger. Målningarna rekonstruerades delvis 1960 efter målningar från 1697. De fyra korväggarna, östra väggen saknar fönster, har vardera fönster försedda med glasmålningar från 1932. Glasen är färgade i röd, blå och gul kulör och avbildar olika helgon. De södra fönstren går i röda toner och de norra i blått. Olika tolkningar har förekommit på kyrkans något komplicerade historia. De senaste rönen säger dock att kyrkan anlades omkring år 1600, under Hertig Karls tid (1550-1611). Sakristians murar är dock sannolikt medeltida. Alla Helgona kyrka uppfördes som en treskeppig hallkyrka med ett tresidigt avslutat kor i öster, med en oregelbunden planform. Den medeltida sakristian i norr behölls, men höjdes och försågs med ett tunnvalv. Under byggnationen drabbades kyrkan av en brand, då kalkstenskolonnerna som skulle bära valven skadades och fick kläs in med tegel. 1670 uppfördes det Tungelska gravkoret vid kyrkans södra mur. Hovkanslären Nils Nilsson Tungel var då ägare till Tunga gård, som låg utanför Nyköping. Gravkoret uppfördes i barockstil och benämns nuförtiden Ångakoret. Koret försågs med draperimålningar 1697. 1719 brann Nyköpings stad, då kyrkan klarade sig, men de flesta inventarierna plundrades. Altaruppsatsen skänktes av fru Maria Kurtzel på Sjösa 1674 och tillverkades av Niclas Enander. Även predikstolen är tillverkad av N Enander, året efter. En restaurering genomfördes 1909, ledd av arkitekt Fredrik Liljekvist. Västra gavelröstet som var av trä, ersattes med ett i tegel. Samtidigt sattes takryttaren i väster upp, tillverkad med Erik Dahlbergs kopparstick över Nyköping som förlaga. Samtidigt byggdes en värmekammare öster om sakristian och man satte in ny bänkinredning och elektrisk armatur. 1932 sattes glasmålningar in i koret. Glasmålningen i Ångakoret sattes upp 1953. Nästa stora renovering gjordes 1959-60 då interiören omdanades efter förslag av professor Erik Lundberg. Teglet som klädde kalkstenskolonnerna togs bort och brandskadade kalkstensblock ersattes med nyhuggna. Östligaste kolonnparet behölls med tegelskalet på. Ett nytt kalkstensgolv lades in. Nya bänkar tillverkades, samt även orgelläktare och orgel. Korets draperimålningar från 1697 rekonstruerades. Värmekammaren byggdes om till en skrudkammare. Kyrkorummet försågs också med nya belysningsarmaturer. Senaste renoveringen leddes av arkitekt Margit Webjörn 2000, då altaret byggdes om och flyttades. Under läktarens södra del, byggdes kapprum, förråd och handikapptoalett och en ny orgel anskaffades. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Alla Helgona kyrka med kyrkogård och klockstapel ligger i en väl bevarad småskalig stadsbebyggelse med prosten Pihls gård, f d komministerbostad, församlingshem och trähusbebyggelse. Kyrkogården har tydlig prägel av stadskyrkogård och har fått en parkliknande utformning. Kyrkans exteriör med spritputsade fasader och rundbågiga fönster domineras av det branta sadeltaket med takryttare i väster. Utmärkande är också Ångakoret på långhusets södra sida med sina rosafärgade fasader med vita pilastrar och listverk. Kyrkans kalkstensportal med huggna pilastrar dominerar kyrkans huvudfasad mot gaturummet. Kyrkan är en av länets få som uppförts under 1600-talet. Interiören präglas av de kraftiga kalkstenkolonnerna och de tre skeppens kryssvalv med kraftiga rundbågiga gördelbågar. I koret intar den monumentala altaruppsatsen i barockstil en dominant ställning och samspelar väl med predikstolen som eventuellt tillverkats av samma konstnär. Korets draperingsmålning är även den från 1600-talet. I övrigt är bänkinredning, orgel och orgelläktare samt ny armatur tillkommet vid 1950-talets renovering av Erik Lundberg och utgör ett vittnesbörd om sin syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med omgivande kyrkogård och klockstapel ingår i en välbevarad småskalig stadsbebyggelse som är mycket känslig för förändringar. - Kyrkans relativt oförändrade 1600-tals exteriör med huggen sandstensportal från 1740-talet. - Ångakorets artikulerade fasadutformning med putsade pilastrar, gavelfält och listverk samt takets svängda kopparhuv med lanternin - Korets draperingsmålning är känslig för slitage och endast konserveringsåtgärder är tänkbara. - Altaruppsatsen och predikstolen är monumentala barockskapelser troligen av samma konstnär. - Stora delar av kyrkans inredning är tillkomna vid 1950-talets restaurering och är ett representativt exempel på arkitekt Erik Lundbergs kyrkorestaureringar och utgör ett vittnesbörd på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum under 1900-talets första hälft. |
