Stäng fönster Nyköping kn, RIPSA KYRKA 1:1 M.FL. RIPSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| RIPSA KYRKA | |
| 3/12/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Ripsa socken ligger som en halvö i sjön Båven och består av omgivande skogsmark och spridd strand- och dalbebyggelse. Några kilometer nordost om kyrkan ligger Edeby herrgård, med huvudbyggnad från 1600-talets senare del. Edeby var under medeltiden en av socknens tre sätesgårdar. Än idag är gården socknens största egendom och dess ägare har under alla tider präglat kyrkans historia. Kyrkan är omgiven av odlingslandskap. I anslutning till kyrkan finns gamla institutionsbyggnader, såsom den tidigare kyrkskolan, f d lärarebostaden och det gamla ålderdomshemmet. Norr om kyrkan ligger det gamla kyrkstallet. Strax nordost om kyrkan ligger det gamla kyrkoherdebostället Lundby, med manbyggnad från 1700-talet, som nu är i privat ägo. KYRKOANLÄGGNINGEN – Ripsa kyrka ligger precis intill landsvägen, i kyrkogårdens norra del. Söder om kyrkan, i en svag sluttning, ligger kyrkogårdens 1900-tals utvidgning. Kyrkogården begränsas av en kallmurad terrassmur av natursten. Kyrkogården är gräsbevuxen och har ett enkelt grusgångsystem och trädkrans. Gångarna närmast kyrkan är belagda med kalkstensplattor. I muren kring kyrkogården finns tre ingångar, en putsad stiglucka med svängd rokokoform, samt två ingångar med putsade grindstolpar. De flesta gravvårdarna är placerade söder om kyrkan. Strax intill södra långhusmuren ligger den Eckermannska gravkullen, med ingång i söder. Nordost om kyrkan, på den nyare kyrkogårdsdelen är ett ljust rosa putsat gravkapell uppfört, ritat av arkitekt Arre Essén 1926. KYRKAN - Ripsa kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat kor i öster, samt ett markerat torn i väster. Vid södra långhusmuren ansluter ett gravkor med kvadratisk form. En lägre och smalare sakristia ligger i norr. Fasaderna är slätputsade med synligt naturstensmurverk vid sockeln. Putsen är avfärgad i en ljust rosa ton. Framtagna renässansmålningar i rödbrunt omger en medeltida fönsteröppning på sakristians östra sida. En rödbrun hörnkedja är målad 1993 på sakristians nordvästra hörn, ovanpå den underliggande originalmålningen. I de rundbågiga fönsteröppningarna sitter blyspröjsade fönsterbågar av järn, som är försedda med glasmålningar. Sakristians fönsterbåge är gulmålad, i övrigt är bågarna målade i svart kulör. Kyrkans västentré har en gulmålad pardörr. Samtliga takfall är täckta med tjärade spån av ek. Koret, tornet och gravkoret avslutas med höga spiror. Ripsa romanska stenkyrka uppfördes troligen under 1100-talets andra hälft. Kyrkan bestod av ett långhus och sannolikt av ett smalare, rakt avslutat kor i öster. Ingången fanns i söder och kyrkan hade fyra små fönster. På vinden kan man ännu se det östra gavelröstet, som är timrat och därmed unikt för länet. Under 1300-talet uppfördes en sakristia invid korets norra mur. Under senare delen av medeltiden revs korets östra och södra väggar, då hela kyrkan byggdes om till en salkyrka genom att korets sydvägg byggdes ihop med södra långhusväggen. På det timrade gavelröstet finns förkolnat virke, vilket sannolikt är spår av en brand. Man vet att sockenborna 1584 bekostade stora lagningar av taket. Tornet i väster byggdes 1609, vilket är samma år som kyrkan valvslogs. Valven dekorationsmålades. Troligen målades även dekorationsmålningarna på fasaderna vid denna tidpunkt. Vapenhuset i söder byggdes 1612 och taken och tornen täcktes med spån. Nils Classon Bielkenstierna på Edeby, lät uppföra ett tresidigt kor, vilket skulle utgöra ett gravkor för honom och hans familj. Koret stod klart 1622. Senare byggdes också ett mindre gravkor i söder, uppkallat efter Jakob Skytte, Edeby. Båda koren målades utvändigt. Kyrkans yttre har efter 1600-talet knappt förändrats något. 1828 togs en del fönster upp, bland annat korfönstret. Invändigt kalkades väggar och valv, även målningarna kalkades över. Vapenhuset revs 1834, då porten flyttades till väster. Vid den större renoveringen 1892 revs det romanska korets norra vägg och den medeltida kortravén, som ersattes med ny mur och ett nytt valv. Nya målade fönster, som var gjorda som provrutor för Uppsala domkyrka, sattes upp i hela kyrkan. En ny orgel köptes in, som placerades på en ny läktare i väster. Samtidigt införskaffades ny bänkinredning. 1958 restaurerades fasaderna, då delar av utvändiga dekorationsmålningar togs fram. 1966 lade man in nya kalkstensgolv i bänkkvarteren. Senaste invändiga renoveringen gjordes 1986-88, då delar av inredningen ommålades. 1993 gjordes en utvändig renovering, då fasaderna avfärgades ljust rosa. 2006 upptäcktes fukt under långhusets golv och i det Skytteanska gravkoret, då mögel och hussvampsangrepp på väggar och kistor sanerades. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkogården har en ålderdomlig sammanhållen karaktär med stiglucka, grindstolpar och gravkapell putsade lika kyrkan. Kyrkan har medeltida ursprung och har flera gånger förlängts och förändrats, men har idag en mycket välbevarad 1600-tals exteriör. Exteriören karakteriseras bl a av de slätputsade rosafärgade fasaderna, de högt sittande rundbågiga fönstren, de spånklädda taken och spirorna, samt fragmenten av utvändigt dekormåleri i renässansstil. Karakteristiskt för Ripsa kyrkas silhuett är de tre spirorna på tornet, koret och gravkoret. Kyrkorummet präglas av de resliga valven från 1600-talet och den kraftiga muren med spetsig gördelbåge som skiljer långhuset från korsmitten och koret. Mot detta kontrasterar koret med tresidig utformning. I övrigt domineras interiören av 1892 års restaurering. På vinden finns den medeltida takstolen kvar. Här syns också långhusets östra gavelröste av timmer, en för landskapet unik konstruktion. Kyrkan är rik på kulturhistoriskt intressanta inventarier, som den medeltida dopfunten och begravningsvapen från 1600-talet. Ombyggnaden av kyrkan på 1600-talet med tresidigt kor som också fungerade som gravkor, samt gravkoret på södra sidan, påminner om ägarfamiljerna till socknens stora gods Edeby säteri. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har bevarat medeltida murverk i långhusets västra del och i sakristian, medeltida takstol och ett timrat gavelröste vilket i sig är ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med kallmurad stenmur, stiglucka och putsade grindstolpar. - Kyrkans mycket välbevarade 1600-tals exteriör med fragment av dekormåleri. - Bevarad inredning från 1892 års restaurering, såsom öppen bänkinredning, orgelläktare, altarring och glasmålade fönster. - I gravkoret finns en bevarad glasmålning från 1600-talet, vilka är mycket ovanliga. - Under de nuvarande putslagren, finns med säkerhet exteriört underliggande renässansmålningar. Rester av målningar finns även interiört under nuvarande putslager. |
