Stäng fönster Nyköping kn, STIGTOMTA KYRKBY 3:1 M.FL. STIGTOMTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| STIGTOMTA KYRKA | |
| 11/18/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Stigtomta kyrka ligger intill väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping, ca 1.5 mil nordväst om staden Nyköping och i utkanten av tätorten Stigtomta. I socknen finns ca 1200 kända fornlämningar. Ortnamnet ”De Stighatomtum” innehåller både orden stig och tomt, och kan syfta på en övergiven forntida bebyggelseplats. Nordväst om kyrkan ligger kyrkoherdebostället Skillra med bostadshus, två flyglar och en timrad bod. Manbyggnaden är från 1747. I anslutning till kyrkan ligger Stigtomta malm, vilket i äldre tid var Jönåkers härads tingsplats. Väster om kyrkan ligger två äldre rödfärgade byggnader i kyrkbyn, som har använts som fattighus. Husen används nu av hembygdsföreningen och PRO. Norr om kyrkan breder det flacka åkerlandskapet ut sig. Norr om kyrkan breder det flacka åkerlandskapet ut sig. Socknen har haft flera säterier. Bland dessa kan nämnas Valinge och Vik, som båda ligger på sydspetsen av sjön Yngaren. På Valinge bodde på 1700-talet J. R. Wrangel, som har en familjegrav i kyrkan. Gårdarna som ligger nära varandra har till stora delar gemensam ägarhistoria och båda har under åren bidragit till kyrkans utseende. KYRKOANLÄGGNINGEN – Den mot söder svagt sluttande kyrkogården omges av en kallmurad naturstensmur, som nu bara delvis finns kvar, främst i norr och söder. I övrigt omgärdas kyrkogården av klippta häckar. Kyrkogården har utvidgats mot öster 1918 och mot nordost 1964. Äldre träd växer utanför norra muren. Utanför kyrkogården, i väster, är en anlagd grusplan, som används som parkeringsyta. En bilväg kantad med äldre träd leder upp till parkeringen. Norr om vägen märks en stor jordkällare, som numera används för att förvara en del äldre gravstenar. En bredgång lagd med betongstenar löper från parkeringsytan fram till kyrkans huvudingång i väster. En ingång finns även i kyrkogårdens sydöstra hörn. Grusgångar löper runt kyrkan och mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen. Kyrkogården har flertalet gravvårdar, placerade runt om kyrkan. Söder och väster om kyrkan är äldre gravvårdar placerade. Minneslunden i kyrkogårdens östra del är anlagd i början av 1990-talet och är utformad med en bågformad stenlagd perennrabatt. Nordväst om kyrkogården, intill parkeringen ligger ett gravkapell som uppfördes 1967 efter ritningar av arkitekten Niels Hovgaard. Kapellets fasader har synligt vitt mexitegel och används idag som förråd. KYRKAN - Stigtomta kyrka består av ett medeltida långhus, med senare tillbyggda korsarmar i norr och söder, samt ett medeltida torn i väster. Koret har ett tresidigt avslut och sakristian är placerad på östra sidan om norra korsarmen. De vita fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Taken på långhuset och koret är valmade sadeltak. Sakristian har ett valmat tak. Taken är avtäckta med svartmålad skivtäckt plåt. Tornet har ett pyramidformat kopparklätt tak som avslutas med en öppen lanternin och en spira. Fönsteröppningarna på långhus, kor och korsarmar är stora och stickbågiga. Fönstren består av fasta järnbågar, med diagonalställda blyspröjs som delar in glasen i små rutor. Korsarmarna har vardera ett stort runt fönster i varje gavel. Fönsterbågarna är svartmålade. Ingångar finns i väster, samt i vardera korsarm. De panelklädda dörrarna är lackade. Väggarna i kyrkorummet är slätputsade och vitkalkade. Golvet i mittgången består av grå och röda kvadratiska och diagonalställda kalkstensplattor. Bänkkvarteren har upphöjda lackade brädgolv. Kyrkorummet täcks av putsade, vitkalkade trätunnvalv följer korets valmade form och som skiljs från väggarna genom profilerade taklister. Taklisterna är gråmålad med ockragulmålade detaljer. Långhusets valv fortsätter över koret. Väggar och tak är bemålade med dekorationsmålningar i imiterande barockstil från 1904, kartuscher och bladverksornament. Korens fönster är försedda med glasmålningar. Den öppna bänkinredningen tillkom vid 1904-års restaurering och är målad i en blågrå kulör. Vid kyrktorget står lösa gråmålade stolar. Stigtomta medeltida kyrka uppfördes vid mitten av 1200-talet, då kyrkan bestod av ett långhus med sannolikt ett smalare lägre kor i öster. Någon gång på 1300-talet utvidgades kyrkan genom att koret revs och ett nytt kor byggdes i samma bredd och höjd som långhuset. En sakristia tillfogades på norra sidan av koret. På 1460-talet tillfogades tornet med ett krön med enkla horisontella blinderingar och en hög, spetsig spira. Troligtvis slogs även valven i långhuset vid denna tid. 1467 göts storklockan till den Salige Martins ära, kyrkans skyddspatron. Ett stort vapenhus tillfogades på tornets södra mur vid slutet av 1400-talet. Någon gång efter 1686 uppfördes ett gravkor på kyrkans södra sida för familjen Kruse av Elghammar, Valinge. 1765 reparerades kyrkan och utvidgades med en korsarm i norr. Sakristian försågs med större fönster, eldstad och trägolv. Taken spånkläddes. Valvdekorationer gjordes av gips. Vid slutet av 1780-talet byggdes kyrkan om igen, då den utvidgades med en korsarm i söder och koret försågs med en ny tresidig avslutning. Tornet fick en ny lanternin krönt av en pyramidformad huv. Nya större, stickbågiga fönster togs upp. Samtidigt revs valven, vapenhuset och östra gavelröstet och ersattes av ett gipsat trätunnvalv. I väster och korsarmarna byggdes läktare som sträckte sig nästan fram till korsmitten. Under södra korsarmen inrättades det Wrangelska gravvalvet, för greve Wrangel och grevinnan Wachtmeister, Valinge. Under koret inrättades ett gravvalv som bekostades av C. Palmgren, Harsta. 1795 revs sakristian, då en ny byggdes, med direktuppgång till predikstolen. Ny sluten bänkinredning sattes in på 1790-talet och en ny predikstol som kom från Svea artilleriregementes kyrka, Stockholm, skänktes 1808. Predikstolen var tillverkad vid slutet av 1600-talet. 1812 köptes en ny altartavla in, gjord av konstnär Pehr Hörberg. 1845 genomfördes en inre renovering, då ny bänkinredning sattes in. 1904 gjordes en större ombyggnad och renovering som leddes av arkitekt Fritz Eckert, då tornhuven byggdes om. Torn och övriga tak lades med galvaniserad plåt i stället för spån. Korsarmarna fick nya gavlar, med nya runda fönster för att belysa läktarna. Fasaderna avfärgades och nya dörrar tillverkades till portarna. Invändigt så putsades och målades väggar och valv, samt försågs med dekorativa målningar i barockstil. Läktarna kortades och inredningen förnyades delvis. Ett nytt golv lades in i kyrkan och på läktaren. Nya trappor och dörrar sattes in, samt en ny öppen klarblå bänkinredning och ny altarring. Även predikstolen målades i blå kulör. Glasmålningar sattes in i korfönstren och nya fönster togs upp, de gamla rätades och alla fönster fick blyinfattning. En ny orgel skaffades, 1930, då också läktarbarriären byggdes om. 1958 gjordes nästa invändiga restaurering, som nu leddes av arkitekt Arvid Stille. Trappan från tornrummet till orgelläktaren togs bort och en ny trappa byggdes inne i kyrkan. Orgelläktaren byggdes ut. Nytt golv lades in i koret, sakristian och under bänkarna och puts i väggar och valv kalkströks. Predikstolens originalmålning togs fram och interiören målades om i ljusgrå färg. Kyrkans torntak lades om med kopparplåt 1970 och 1995 lades kyrktaket om med ny svart fabriksmålad ståndfalsad plåt. 2001 gjordes vissa inre och yttre underhållsåtgärder, då också det främre partiet av kyrkorummet omdanades till kyrktorg. Bänkar togs bort och ersattes med lösa stolar. Även i norra korsarmen togs bänkar bort, där en caféhörna med pentry inrättades med låga skärmar mot kyrkorummet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkan som flera gånger har förlängts och förändrats präglas idag främst av 1780-talets stora ombyggnad då den korsformiga planformen, det tresidiga koret och de stickbågiga fönsteröppningarna tillkom. Om kyrkans medeltida ursprung påminner det kraftiga västtornet, karakteristiskt för många av landskapets medeltidskyrkor. De barockformiga gavelröstena och tornets huv med lanternin tillkom vid restaureringen 1904. Kyrkorummet präglas av den korsformiga planen som visar på socknens befolkningsexpansion under 1700-talet. Av kyrkans äldre inredning finns predikstolen och altartavlan kvar. Predikstolen är av hög konstnärlig kvalitet och kan föras till en grupp av kyrkliga inredningsföremål i Södermanland som kan knytas till bildhuggaren Burchard Precht eller hans lärjungar. I övrigt domineras interiören av 1904 års restaurering från vilken i stort sett all fast inredning och dekorationsmåleri i nybarock stil härrör. Nya liturgiska och funktionella krav har satt sina spår i form av ett öppet kyrktorg i korsmitten samt caféhörna i norra korsarmen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - I kyrkans exteriör är tre epoker i kyrkans historia tydligt avläsbara: medeltiden genom det kraftiga västtornet, 1700-talet genom kyrkans korsformiga planform, tresidigt avslutade kor och stickbågiga fönsteröppningar samt 1904 genom de barockmässiga gavelröstena och tornets lanterninförsedda huv. - Bevarad inredning och dekorationsmåleri i nybarock från 1904 års restaurering. - Predikstolen är av hög konstnärlig kvalitet och kan föras till den grupp av predikstolar i östra Södermanland som levererats av Burchard Prechts eller någon av hans lärjungars verkstäder kring år 1700. |
