Stäng fönster Nyköping kn, SVÄRTA PRÄSTBOL 2:1 SVÄRTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SVÄRTA KYRKA | |
| 6/3/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Svärta kyrka ligger i socknens norra del. När den första kyrkan uppfördes var Svärtadalen en vik av Östersjön. Vid vikens spets möttes vägarna från Rönö härads olika delar och här låg kungsgården Husby, på vars mark kyrkan uppfördes. Kyrkan ligger väl synlig från landsvägen mellan Nyköping och Mariefred. Svärta socken består av dalbygder kring Svärtaån, skogsbygd med spridd strand- och dalbebyggelse samt skärgård. Ortnamnet utgår från svart och har ursprungligen varit ett ägo- eller naturnamn, kanske ett ånamn. I socknen har det funnits 6 säterier: Brolöttorp (Norshammar & Svärta gård), Husby, Norrtomta, Sjösa och Ånga med Fåglö. De många säterierna har spelat en viktig roll i kyrkans historia. Nordväst om kyrkan ligger det tidigare hemmanet Prästebol som skänktes till församlingen av drottning Kristina år 1651 som Kaplansgård, senare använd som Klockargård. Nordväst om kyrkan ligger även det tidigare ålderdomshemmet, uppfört omkring sekelskiftet 1900, och det tidigare pensionärshemmet, uppfört på 1950-talet. Det tidigare skolhuset, uppfört i slutet av 1800-talet, ligger strax söder om kyrkan. KYRKOANLÄGGNINGEN – Svärta kyrka ligger i kyrkogårdens nordvästra del. Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan omges av en kallmurad terrassmur i söder, i övrigt av låga häckar. Innanför avgränsningen växer en äldre trädkrans. De yngre, utvidgade delarna av kyrkogården omges av en bogårdsmur som i vissa sträckningar övergår till en terrassmur. Innanför murarna växer en trädkrans. Mellan kyrkogårdens södra och norra del leder en trappa av grå granit. Trappan är försedd med ett svartmålat järnräcke. Det finns fyra ingångar till kyrkogården. Huvudingången från väster är placerad i en öppning i häcken, liksom ingången från den moderna ekonomibyggnaden i norr. Vid ingången till kyrkogårdens södra del är svartmålade järngrindar upphängda i murade, vitputsade grindstolpar som är avtäckta med kalksten. Ingången från norr till kyrkogårdens östra del har grindstolpar av granit med svartmålade järngrindar. Kyrkogården är gräsbevuxen med gångstråk i form av grusade gångar. Minneslunden är placerad på den östra delen av kyrkogården. I kyrkogårdens sydöstra hörn är gravstenar som har tagits ur bruk upplagda mot bogårdsmuren. I kyrkogårdens västra gräns är två gravkor uppförda. Det norra tillhörde Norshammars bruk och det södra tillhör Sjösa gård. Sjösakoret uppfördes år 1827 enligt en inskriptionstavla på byggnadens gavel. Vissa uppgifter gör gällande att Norshammarskoret är något äldre och att landshövding Pehr Abraham Örnskiöld, död 1791, flyttades från Allhelgonakyrkan i Nyköping till gravkoret vid Svärta kyrka år 1816. KYRKAN – Svärta kyrka består av ett treskeppigt långhus, ett smalare absidformat kor i öster, en sakristia i norr och ett torn i väster. Kyrkan bevarar medeltida murverk i delar av långhuset samt i stora delar av tornet. I långhusets norra fasad är en del av den medeltida sakristians norra vägg bevarad. I långhusets sydvästra hörn finns delar av det medeltida vapenhuset och ett gravkor från 1500-talet bevarade. Kyrkans murverk är i huvudsak uppfört i natursten. Delar av tornet och de partier som uppfördes i slutet av 1600-talet är uppförda av tegel. Kyrkans fasadputs går ned i mark. Sockeln är avfärgad i rött. Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar, hörn och huvudgesims. Fasaderna är avfärgade i brutet gulvitt. Portar och ljudluckor är tjärade och fönstersnickerierna är målade i engelskt rött. Taken har skivtäckning av svart plåt, undantaget tornets tälttak som har skivtäckning av kopparplåt. Torntaket kröns av ett förgyllt klot och kors. Långhuset har golv av obehandlat, rött handslaget tegel i olika format i sidoskeppen, gångarna och i utrymmet mellan mittskeppets bänkkvarter och koret. I mittgången är nedgången till det Flemingska gravvalvet markerad med kantställt tegel. Bänkkvarteren har lackerade brädgolv. Koret har ett golv av röd, rödgrå och grå kalksten i varierande format. Kyrkorummets väggar är putsade och avfärgade i brutet vitt. Väggarna avslutas av en profilerad, putsad taklist. Kyrkorummet har rundbågiga, djupa fönsternischer. Nischerna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Fönstersnickerierna är målade i en varm grå kulör. Orgelläktaren i långhusets västra del bärs upp av sex runda pelare som är synliga i kyrkorummet samt ytterligare ett par som är inbyggda i läktarunderbyggnaden. Underbyggnaden innehåller bland annat pentry, förberedelserum, kapprum och förråd. Läktarbarriären består av ramverk med liggande, rektangulära speglar. Orgelläktaren är målad i grå kulör. Långhuset täcks av ett putsat tunnvalv, vilket idag endast är synligt i sidoskeppen. Mittskeppet täcks sedan år 1821 av kryssvalvsliknande brädvalv vilka vilar på fem par runda träkolonner. Pelarbaserna är svartmålade, kolonnerna är marmorerade i grått och kapitälen är vitmålade. Koret täcks av ett hjälmvalv. Taken är vitmålade. Den första stenkyrkan i Svärta uppfördes troligen under 1100-talets andra hälft. Den bestod troligen av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare kor i öster. Omkring sekelskiftet 1300 ombyggdes den till en salkyrka med en sakristia på norra sidan. Under 1400-talet uppfördes ett brett västtorn och ett vapenhus vid kyrkans sydportal och under 1500-talet tillfogades troligen ett gravkor på kyrkans södra sida. År 1689 utvidgades kyrkan genom att långhusets norra och södra del förlängdes åt väster. I mitten av 1700-talet revs kyrkans östra gavelmur och ett gravkor uppfördes invid kyrkans östra del. I början av 1800-talet utvidgades kyrkan utvidgades åt nordost och sydost och försågs i öster med en absidformad utbyggnad med sakristia vid norra sidan. Kyrkorummet täcktes med ett tunnvalv. Kyrkan fick ny altarring, ny altartavla och ny bänkinredning. År 1821 förstärktes mittskeppets tunnvalv med brädvalv i kryssvalvsliknande konstruktion, uppburen av fem par kolonner. Kyrkans interiör genomgick under 1900-talet två restaureringar, 1922 och 1954, utan att några större förändringar på inredningen från tidigt 1800-tal. År 2009-10 genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad och restaurering som innebar att sidoskeppens bänkkvarter togs bort. Vidare togs fyra bänkrader i mittskeppet bort, tre i öster och ett i väster. Tegelgolven i bänkkvarteren höjdes till nivå lika resten av långhuset. I samband med restaureringen försågs också långhuset med en läktarunderbyggnad innehållande RWC, förråd och vindfång vid entréerna till kyrkans sidoskepp. Under orgelläktarens västra del iordningställdes kapprum. Sidoskeppen försågs med avskiljbara utrymmen i anslutning till trapporna till orgelläktaren, förberedelserum i söder och pentry i norr. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Svärta kyrka har en välbevarad nyklassicistisk exteriör som förstärks av de två flankerande gravkoren för Sjösa fideikommiss och Norshammars gård, nuvarande Svärta gård. Gårdarna Sjösa och Norshammar, och den bruksverksamhet som där bedrevs, har haft avgörande betydelse för kyrkans byggnadshistoria. Det kraftiga västtornet vittnar om kyrkans medeltida ursprung. Interiören präglas av den omfattande ombyggnaden under 1800-talets första år då kyrkan breddades och försågs med tunnvalv och absidformat kor. Ovanlig är mittskeppets takutformning med på 1820-talet tillkomna kryssvalv av trä vilande på marmorerade kolonner. Kyrkorummet domineras av altartavlan av Pehr Hörberg med nyklassicistisk inramning. Inredningens färgsättning från den senaste restaureringen håller visuellt ihop kyrkans mittskepp och leder blicken mot altartavlan. Härigenom betonas korets centrala roll för kyrkorummet vilket skapar grunden för ett intimt kyrkorum i en stor kyrka. Predikstolen i renässansstil avviker från den övriga inredningen och vittnar om kyrkans äldre historia. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans sedan 1800-talets föga förändrade exteriör är en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen. - De två gravkoren med artikulerade nyklassicistiska putsfasader påminner om socknens stora gods Sjösa och Norshammar och den framträdande roll dessa spelat i socknens och kyrkans historia. - Det obehandlade tegelgolvet är viktigt för upplevelsen av kyrkorummet. - Kyrkorummet har en välbevarad nyklassicistisk prägel med bevarad inredning från 1800-talets första årtionden. - Kyrkorummets omfattande volym och arkitektur visar på den befolkningsökning som socknen hade under 1700- och 1800-talet. - 1600-talets predikstol är av hög konstnärlig kvalitet och är en rest av ytterligare ett tidskikt i kyrkans historia. |
