Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oxelösund kn, SÄLEN 9 SANKT BOTVIDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SANKT BOTVIDS KYRKA
12/23/10
Motivering
KYRKOMILJÖN – Oxelösunds kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön. Kommunen omfattar en halvö med småbrutet odlingslandskap, nu till stor del tätbebyggt, samt skärgård. Ortnamnet avsåg ursprungligen ett sund vid ön Oxelö i Nikolai socken. Önamnet innehåller trädbeteckningen oxel.

Oxelösund är känt från 1400-talet som ett litet fiskeläge och lotssamhälle i Nikolai socken. Genom att Grängesbergsbolaget anlade järnvägen Ludvika–Oxelösund på 1870-talet och byggde ut hamnen kom ett stations- och hamnsamhälle att utvecklas omkring 2 km från den äldre bebyggelsen. År 1897 köpte TGOJ nästan all mark där Oxelösund har växt fram. Bolaget TGOJ ägde det mesta av tomtmarken inklusive gatu- och ledningsnät fram till 1952.

Oxelösunds kyrkogård är belägen omedelbart nordväst om Oxelösunds centrala delar. Kyrkogårdsområdet angränsar i väster till bostadsområdet Frösäng som uppfördes under 1960-talet.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkotomten rymmer kyrka och församlingshem och är inte kyrkogårdsmark. Tomten var ursprungligen en hög, slipad skärgårdsklippa.

En asfalterad kyrkplats är anlagd mellan byggnaderna. Den nås från gatan och parkeringsplatsen via trappor med granitsteg och en asfalterad ramp för personer med rörelsehinder. Rampen avgränsas av stödmurar av betong med räcken av stålrör. Övrig mark är i huvudsak naturmark med berg i dagen inom stora delar.

Ett par låga murar av tuktad natursten inramar gräsytor väster och söder om kyrkan. Kvarvarande tallar och lägre vegetation har kompletterats med en del planterade växter, främst närmast byggnaden där återlagda stenblock använts för att läka såren efter sprängning för grunden.

KYRKAN – Sankt Botvids kyrka är en centralkyrka med ett öppet torn, klockbock, över korsmitten. Kyrkan är utförd som en klockboj vars klockor ger fartygen vägledning genom skärgården.

Kyrkan har en huvudstomme av armerad betong som till stor del även är fasadbildande. Kyrkorummet är korsformat med inåt lutande ytterväggar och över dess centrala parti reser sig ett genombrutet torn med ben i varje hörn. Såväl tornet som korsarmarna har betongstommar, nedförda till berg och skilda från varandra med rörelsefogar. Tornets ben förenas med ramverk av betong på mitten och sammanförs i toppen i en betongkonstruktion med plan överyta som bildar bas för korset.

Kyrkan får sin huvudkaraktär av formen, de olika betongytorna och samspelet mellan dessa. Torn och korsarmar har ytor av platsgjuten betong med cement från Stora Vika som ger en grågrön nyans. Betongen är gjuten mot i huvudsak vertikal brädform. Ytorna avbryts på ca 2 meters avstånd av mörkare horisontella band av prefabricerade, vattentvättade plattor, som får färg av svart Fjätåsgnejs och grön Kolmårdsmarmor i fyllningsmaterialet.

Korsarmarnas frontfasader inramas av platsgjuten betong med vattentvättad yta där fyllningsmaterialet, grus från Underås, ger en något rödbrun nyans.
Betongen över entréporten på östra sidan har mönster av skulptören Martin Holmgren. Han utformade också västra fasadens betongrelief Ljusorgel vars uttryck skiftar med solens gång.

I mötet mellan korsarmarna finns, undantaget i nordöst, låga hörnbyggnader rymmande bland annat sakristia, kapell och brudkammare. Hörnbyggnaderna har en gjuten betongsockel och fasaderna är uppförda av rött tegel, murat i kryssförband med lätt tryckta ljusgrå fogar. Takfot/taklist och sockel är av betong, platsgjuten mot brädform. Mellan taklist och fasadtegel finns ett band av glasblock, som ger ljus in i rummen.

Kyrkan har stora symmetriska fönsterpartier i ramverk av betong i fasaderna mot norr, söder och öster. Utvändigt sitter fasta isolerrutor i stålprofiler. I de vertikala väggpartierna mellan takkupolen och korsarmarnas tak finns fönsterband av täckmålade stålprofiler och fasta isolerrutor med grängat glas.

I västra korsarmens norra fasad finns fasta isolerglas i gråmålade stålprofiler.
Några av rummen i hörnbyggnaderna har små fönster med karmar och bågar av teak. De är monterade något indragna och har fönsterbleck av kopparplåt. På båda sidor om huvudentrén finns glaspartier av ek med mönstrat, ofärgat glas. Det har öppningsbara dörrar med axformigt placerade spröjsar.

Ingången är placerad i kyrkans östra fasad. Det breda entrépartiet har gångdörrar vid sidorna och pardörr i mitten för processioner. Partiet är av ek och har kopparklädda dörrar med bronsdekor av Martin Holmgren, Vaxholm. Relieferna på portarna föreställer Havet och Sädesfältet.

Kyrkans centrala del har en förhöjd takkupol av betong. De fyra korsarmarna har nästan plana tak av betong. Den lilla takytan under korset är av betong med uppstigningslucka för tillsyn av korset. Tornet kröns av ett förgyllt kors som visuellt fungerar som inseglingsmärke. Hörnbyggnaderna har relativt plana, koppartäckta tak.

Interiört består kyrkan av ett centralt kyrkorum med fyra korsarmar. Koret är placerat i den västra korsarmen och entrén i den östra. I kyrkans nordvästra hörn är ett dopkapell inrett. Sakristian är placerad i kyrkans sydvästra hörn.

Kyrkorummet har ett golv av svarta skifferplattor i mönsterläggning. Två breda steg av röd granit leder upp till koret i västra korsarmen. Röd granit finns också under altaret (förhöjd) och som fris längs västra fondväggen.

Väggar och tak är uppbyggda som inre skal av armerad sprutbetong. Korets vägg i väster är av obehandlad betong, gjuten mot brädform i mönster. Synlig betong mot brädform finns också på vindfångets väggar, i läktaren och i predikstolens stomme. Övre delar av övriga väggar är sprutputsade respektive målade och har brutet vit kulör.

Inre entréparti mot vindfång är indelat lika det yttre med gångdörrar vid sidorna och pardörr i mitten. På pardörrens sida mot kyrkorummet finns en bronsrelief av Martin Holmgren, som också utfört dekorer i vindfångets betongväggar. I sidoväggarna närmast ytterväggen finns slitsar av vertikalt monterade glasblock.
Vindfångets golv har infälld torkmatta och närmast yttre entrépartiet avslutas skifferbeläggningen med en fris av granit. Vindfångets tak är av betong mot brädform. Samtliga innerdörrar är av ek.

Orgelläktaren är placerad över ingången i den östra korsarmen. Läktaren är gjuten i betong med den råa betongen synlig. Trappan till orgelläktaren är placerad i korsarmens nordöstra hörn. Trappan till läktaren har plan- och sättsteg med beläggning av grön plastmatta. Läktarens golv är belagt med grön linoleum. Sättsteg av ek finns vid förhöjning vid front.

Läktarbarriären är utförd som ramverk av fyrkantrör med fyllningar av polerade röda granitskivor. Fyrkantrören är av tombak, en rödaktig mässing, som polerats och brännfernissats. I barriärens mittparti sitter tjockare skivor av grå granit med grov yta mot kyrkorummet. Räcken vid trappan och inne på läktaren är av gråmålade metallprofiler, vid trappan med fyllningar av klarglas.

Invändigt i korsarmarnas stora glaspartier sitter rutor av bandblästrat antikglas, tonat i rosa, grått och grågrönt. De är monterade i väggarnas inre skal, i öppningsbara bågar och karmar av stålprofiler, målade i ljusgrå kulör.

I norr och söder är korsarmarnas gavlar dekorerade med glasmålningar med motiv ur Sankt Botvidslegenden. Målningarna är utförda av konstnär Tore Bergh, Stockholm.

Fönstren i korets norra vägg bildar en grupp i en hög öppning som invändigt har vertikalställda trälameller som riktar ljuset mot altare och väggrelief.

Kyrkorummets centrala del täcks med flackt kupolformat betongtak. Över korsmitten finns en kvadratisk öppning i taket som är försedd med belysning från sidorna. Korsarmarna är korta och har plana betongtak.

Kapellet i det nordvästra hörnet var ursprungligen avsett för dop och enskild andakt. Golvet ligger 2 trappsteg lägre än korets, lika kyrkorummets, och är belagt med skiffer lika detta. Väggarnas ytskikt är utförda i stucco lustro och har en grönskimrande färg. Ytor i linje med glasblocken är målade i brutet vitt. Väggarna avslutas norr och väster av låga fönsterband av glasblock. Taket är vitmålat.

I öster finns en nisch med en igensatt öppning mot kyrkorummet. I nischen sitter innerdörren av ek kvar. Den senare insatta ytterdörren mot söder har insida målad grön med marmorering liknande väggarna.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Sankt Botvids kyrka har karaktären av ett monumentalt sjömärke med dominerande läge i kuststaden Oxelösund. Exteriören är oförändrad sedan uppförandet 1957. Genomgående i kyrkans fasader och väggar är gjutformarnas spår i den oputsade betongen medvetet kvarlämnade som ett dekorativt element.

Kyrkorummet med sin grekiska korsformiga plan domineras av den höga takhöjden, korväggens utsmyckning samt de stora glasmålningarna i norra och södra korsarmarna. Kyrkan är gestaltad av arkitekt Rolf Bergh, och är ett välbevarat exempel på en betydande kyrkoarkitekts verk och sin tids kyrkoarkitektur. Kyrkans inredning och konstverk är av hög kvalitet och tillkommen i samband med kyrkans uppförande och därför mycket värdefulla komponenter i kyrkans helhetsgestaltning. Avvikande i den enhetliga interiören är ny inredning i form av orgelfasad, musikinstrument och lösa stolar.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Kyrkan är i sin helhet unik med sin utformning som monumentalt sjöfartsmärke och dess materialval och materialbehandling.
- Kyrkan har såväl i sin helhet som i detaljerna synnerligen ömtåliga kulturhistoriska karaktärsdrag.
- Kyrkan är ett i stor sett oförändrat exempel på en betydande kyrkoarkitekts verk och sin tids kyrkobyggnadskonst.
- I stort sett alla delar av kyrkorummets inredning är omistliga komponenter i kyrkans helhetsgestaltning.