Stäng fönster Strängnäs kn, HELGARÖ 9:1 HELGARÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| HELGARÖ KYRKA | |
| 6/3/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ – Helgarö socken är belägen på Fogdön i Mälaren, ca 1 mil nordväst om Strängnäs. Socknen ligger på öns nordvästra spets och Helgarö kyrka ligger nära vattnet. Topografin kännetecknas av det småkuperade landskapet. Socknens enda herrgård är Edeby säteri, anlagt vid Mälarens strand på öns norra del. Namnet Helgarö kommer från ”Helgarna” och innehåller orden ”helig” och ”arn”, med betydelsen helig och klippa eller ö. En äldre översättning är den Heliga ön. Under medeltiden var Helgarö en självständig församling och trakten dominerades av Vårfruberga cisterciensernunnekloster. Sedan 1500-talet har Helgarö varit en annexförsamling till Fogdö. Kyrkan ligger vid Helgarö by. Kyrkoanläggningen omges i norr och öster av åkermark. I väster är en parkering anlagd och intill denna ligger en rödfärgad byggnad med en intilliggande timrad bod. Strax sydväst om kyrkan ligger det före detta komministerbostället. KYRKOANLÄGGNING – Kyrkan omgärdas av en kallmurad stenmur från 1856, utom i väster där kyrkogården har utvidgats och muren har avlägsnats. Här markeras kyrkogården istället av en formklippt häck. En äldre trädrad som planterades 1776 och 1801 finns delvis kvar i norr och söder. Den förhållandevis plana kyrkogården har en rektangulär långsträckt planform, där största delen av kyrkogården ligger väster om kyrkan. Huvudingången är placerad i väster mitt framför kyrkans västportal. Kyrkogården är gräsbevuxen. Raka grusgångar är anlagda utefter kyrkogårdens sidor, strax intill bogårdsmuren och leder fram till murens båda ingångar. Framför västportalen är en grusad plan. Runt planen är träd planterade. Gravvårdarna är placerade runt om kyrkan. KYRKAN - Helgarö kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett rakavslutat kor i öster, ett kvadratiskt torn i väster, en tresidigt avslutad sakristia i norr och ett vapenhus i söder. I vinkeln mellan sakristian och långhuset finns en utbyggnad, som tidigare använts som värmekammare och som nu används som förråd. Fasaderna är spritputsade förutom tornet som är slätputsat. Alla fasaderna är avfärgade i brutet vitt. Hörn, dörr- och fönsteromfattningar, lisener och horisontella band som löper utefter takfoten och utefter sockeln är slätputsade och avfärgade i gulockra kulör. På gavlarna är det slätputsade partiet under takfoten trappstegsformat. Långhuset och koret har spetsbågiga fönsteröppningar, långhuset endast i söder. Fönsterbågarna är utförda i kraftigt gjutjärn, med nygotiska spröjsverk som sattes in 1886. Kyrkans tak är av svartmålad plåt och tornspiran täcks av ett koppartak. Kyrkorummet består av ett fem travéer långt, enskeppigt långhus med koret i öster. Vapenhuset i söder har idag ingen förbindelse med kyrkorummet utan nås endast utifrån. Golven är kalkstensgolv och vid bänkkvarteren ligger ett lackat trägolv. Väggarna och valven är slätputsade och avfärgade i en bruten vit kulör. Väggar och valv är målade med medeltidsimiterande dekorations- och schablonmålningar som utfördes vid restaureringen 1898. Under 1100-talets senare del uppfördes en tornlös stenkyrka vid Helgarö, med ett smalare kor i öster. Under 1400-talet revs det romanska, smala koret och kyrkan förlängdes mot öster, då också en sakristia byggdes vid nya korets mur och ett vapenhus uppfördes. Samtidigt valvslogs kyrkorummet med fyra tegelvalv. 1684, två år före en brand som ödelade kyrkan hade medeltidskyrkan tillfogats ett nytt kor med gravkor under, vilket landshövdingen i Kalmar län lät uppföra för sin familj Cruus på gården Edeby i Helgarö socken. Efter branden insamlades en rikskollekt till kyrkans återuppförande och byggnadsmaterial skänktes från Nyköpings slott som hade brunnit 1665. 1729 hade ett smalt torn i väster uppförts, vilket dock var för klent för att bära klockorna. 1749 genomfördes en större reparation av tornet. Murarna rappades och tornhuven plåtkläddes och försågs med en järnspira med förgyllda knoppar och en tupp. Den medeltida sakristian ersattes 1774-1775 på en äldre grund och gavs en tresidigt avslut. 1864 togs spåntäckningen på taken bort och ersattes med järnplåt. Dagens Helgarö kyrka fick sin gestaltning 1886 då en omfattande om- och tillbyggnad genomfördes under ledning av arkitekt Emil Viktor Langlet. Då byggdes ett västtorn i nygotisk stil och tillbyggnaden i norr tillkom. Kyrkklockorna monterades i tornet, då klockstapeln blev överflödig och revs. Fasaderna spritputsades och listverken, omfattningar och nygotiska ornament gjordes släta. I fönsteröppningarna sattes kraftiga gjutjärnsbågar med nygotiska spröjsverk in. Kyrkan gavs också ny färgsättning i gult och vitt för att förstärka den nya arkitekturens formspråk. 1898 restaurerades interiören under ledning av arkitekt Erik Hahr. Den fasta inredningen nytillverkades, såsom nytt altare, altaruppsats, orgelfasad och altarring. Väggar och valv målades med medeltidsliknande målningar. Vid en restaurering 1957, under ledning av arkitekterna Ramel & Stråge, kalkades dock långhusets kvaderstensmålningar över igen, då också den öppna bänkinredningen från 1886 ersattes med nya slutna bänkar. Under 1900-talet har främst exteriöra arbeten gjorts. 2005 tog man åter fram den utvändiga färgsättningen från 1886 för att lyft fram det nygotiska uttrycket som kyrkan gavs 1886. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Utvändigt präglas Helgarö kyrka helt av 1880-talets restaurering och nygotik, med det resliga tornet, de spritputsade fasaderna med slätputsade listverk och omfattningar. Till detta bidrar också fönsterbågarna av gjutjärn. Kyrkorummet har en ålderdomlig karaktär, främst på grund av de medeltida höga gotiska valven och den fönsterlösa norrväggen. Interiört präglas kyrkan av restaureringen 1898. Det medeltida kontrasterar mot den fasta inredningen, som bär spår av kompromissen mellan arkitekt Erik Hahrs två förslag i nygotik och nybarock, vilket syns på predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och läktaren. De invändiga medeltidsimiterande kalkmålningarna ansluter till 1400-talets målningar, med slingrande bladverk, schablonbårder och de karakteristiskt sirliga bladen. Helgarö kyrka är idag ett bra exempel på alla kyrkor som vid sekelskiftet 1900 genomgick en stilhistorisk restaurering, då man ofta ville återskapa och förstärka intrycket av det medeltida. I Södermanlands län kan nämnas Tumbo, Gillberga, Frustuna och Åkers kyrkor som invändigt försågs med medeltidsimiterande målningar vid sekelskiftet 1900. I samtliga dessa kyrkor har dock de medeltidsinspirerade kalkmålningarna tagits bort under restaureringar på 1900-talet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans medeltida murverk i tornets nedre delar, långhuset och vapenhuset är i sig omistliga historiska dokument. - Sekelskiftets medeltidsimiterande kalkmålningar som är mycket välbevarade och ovanliga för länet. - Både exteriören och interiören har ett nygotiskt och välbevarat utseende, med ett resligt nygotiskt torn, spritputsade fasader med slätputsade listverk och omfattningar. |
