Stäng fönster Strängnäs kn, ÖVERSELÖ KYRKA 1:1 ÖVERSELÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖVERSELÖ KYRKA | |
| 6/3/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Överselö kyrka ligger i slättlandet vid västra delen av Selaön och omgärdas av stora sammanhängande odlingsmarker och stora gårdar såsom Stora Lundby, Fröberga säteri och Tynnelsö gård. I kyrkans närhet återfinns prästgården, uppförd 1905 samt komministerbostället. Överselö kyrka ligger inom ett område som utpekats som riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN – Överselö kyrka med kyrkogård är belägen på en slätt och omgärdas av en trädkrans samt mot söder och öster av en kallmurad naturstensmur. I väster är omkring 5 m av kyrkogårdsmuren delvis bevarad. Till kyrkogården leder tre grindförsedda ingångar, två i öster och en i söder. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade gångar mellan vilka gravar i öst-västlig riktning är utplacerade. Väster om kyrkan finns en trädrad som löper parallellt med trädkransen från norr till söder, ett antal tujor samt ett sorgeträd. Utmed tornets västra fasad står tre runstenar från 1000-talet e.Kr. och utmed södra korsarmens södra fasad står ytterligare två runstenar. I kyrkans södra mur finns en inmurad runsten. Vid kyrkogårdens nord-östra hörn finns en liten putsad och vitkalkad kvadratisk byggnad med spånklätt tälttak krönt av ett kors. Norr om kyrkogården finns en modernt utformad panelad och rödfärgad förrådsbyggnad. KYRKAN – Överselö kyrka består av ett enskeppigt långhus med tillbyggda korsarmar i söder och norr, torn i väster, ett rakt avslutat kor i öster samt en sakristia i den nordöstra vinkeln mellan långhuset och norra korsarmen. Kyrkan har i bottenvåningen till större delen bevarat medeltida murverk av natursten. Norra korsarmen från 1881 är troligen uppförd i tegel. Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna är avfärgade i brutet vitt och en sockel markeras med mörkgrå kulör. Kyrkans norra korsarm och sakristian har tak täckta med svartmålad plåt medan övriga tak inklusive tornspiran täcks av spån. Överselö kyrka är uppförd från 1100-talets slut till 1200-talets första hälft. Det är västpartiet med tillhörande torn upp till sågtandsskiften som kvarstår av den äldsta romanska byggnaden. De huggna kalkstenskolonetterna i tornets förmurade ljudgluggar har konsthistoriskt daterats till 1240-50-tal vilket bör vara när det romanska kyrkobygget avslutades. På 1300-talet när den gotiska stilen började göra sig gällande även på svensk landsbygd omvandlades kyrkan till en gotisk salkyrka. Det romanska koret försvann och långhuset fördubblades genom en utvidgning österut. Långhuset fick alltså sin nuvarande sträckning. Den nya kyrkans väggar blev högre än den gamlas och taket fick en spetsig resning. Invändigt försågs kyrkan med tunnvalv. Vid mitten av 1400-talet slogs tegelvalven och försågs med kalkmålningar. Någon gång mellan åren 1350-1450 uppfördes sakristian. På 1400-talet byggdes på sydsidan ett vapenhus, vilket inte längre finns kvar. Istället försågs kyrkan år 1626 med en utbyggnad på södra sidan. Åren 1671-72 fick tornet sin nuvarande form på grund av att kyrkan härjats av en brand. Under andra halvan av 1600-talet försågs valven i tornkammare och södra korsarmen med kalkmålningar. Den norra korsarmen tillkom under åren 1881-82, samtidigt som södra sidans medeltida vapenhus revs. Vid denna om- och tillbyggnad fick kyrkan också sina fönsterbågar av gjutjärn, den öppna bänkinredningen och altarringen. Förändringar genomfördes 1955 då bl a orgelläktaren i väster togs bort, kyrkorgeln från 1754 flyttades till norra korsarmen och södra korsarmen fick karaktär av sidokapell. 1980 utfördes arbeten efter program av arkitekt Jerk Alton. Då målades bl a bänkar och altarring om, väggarmaturer kom till, norra korsarmen avgränsades till ”småkyrka” samt uppsättning av skärmvägg för avhängning av ytterkläder. Utvändiga renoveringsarbeten har senast skett 1967 och 1992. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Överselö kyrka är ett exempel på en romansk kyrka som vid ett flertal tillfällen omformats efter tidens influenser och behov. Kyrkan har byggts ut i fem omgångar vilket gör det möjligt att se de olika stildragen, romanik, tidig gotik, sen gotik, 1600-tal samt 1800-tal. Tornet tillhör de sörmländska romanska torn som har den största yttre dimensionen. De romanska tornen har inte varit avsedda som klocktorn då de endast haft små och primitivt murade ljusöppningar. Överselö kyrka är dock undantaget, här finns kapitälförsedda, parställda kolonetter av kalksten ställda mitt i två av de ursprungliga nu igenmurade öppningarna, vilket skulle kunna tyda på att tornet redan från början haft klockor. Liksom exteriören är interiören starkt präglad av de tillbyggnader som gjorts över tid. Karaktären av en medeltida kyrka är dock påtaglig i långhus och kor genom kryssvalven med sina kalkmålningar från mitten av 1400-talet liksom korets ursprungliga fönsteröppningar. Kalkmålningarna är utförda av någon av de målarskolor som under mitten av 1400-talet verkade i Mälardalen vilka hade en del likartade drag som t ex den rika ornamentiken med stiliserade blom- och bladmönster och helgonbilder i stort format i valvkapporna. Den medeltida karaktären förstärks av de många medeltida inventarierna där särskilt de två madonnorna bör nämnas. Övriga medeltida inventarier som besitter omistliga kulturhistoriska värden är dopfunten, altarskåpet samt triumfkrucifixet. Sakristians järndörr är ursprunglig och utgör ett karaktärsskapande inslag. Stormaktstiden är tydligt representerad i södra sidoskeppet som byggdes ut i början av 1600-talet och som liksom tornrummet har kalkmålningar karakteristiska för sörmländskt måleri från andra halvan av 1600-talet. Predikstolen och ett stort antal anvapen och huvudbanér förstärker ytterligare detta drag. 1880-talet är också tydligt närvarande i interiören genom ljusinsläppet från de stora gjutjärnsfönstren samt bänkinredningen och altarringen vilka dock har fått sin färgsättning i och med 1980-års ommålning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans medeltida murverk är i sig ett omistligt historiskt dokument. - Det romanska västtornet med sina kalkstenskolonettförsedda igenmurade ljudgluggar som visar att tornet redan från början kan ha fungerat som klocktorn. - De för Södermanland relativt ovanliga kalkmålningarna från mitten av 1400-talet tillhörande det Mälardalsmåleri vars olika verkstäder framförallt finns representerade i norra delen av Mälardalen. - Kalkmålningarna i södra korsarmen och tornrummet som är karakteristiska för sörmländskt måleri från andra halvan av 1600-talet. - Det stora antalet medeltida inventarier; de båda madonnorna, dopfunten, triumkrucifixet, altarskåpet, helgonskåpet, ljuskronan av järn samt sakristians järndörr förstärker påtagligt interiörens medeltida karaktär. |
