Stäng fönster Trosa kn, KYRKAN 10 TROSA STAD KYRKA
Anläggning - Värdering
| TROSA STADS KYRKA, TROSA STAD KYRKA, TROSA STADSKYRKA | |
| 9/3/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Kyrkan är belägen på en höjd två kvarter väster om Trosaån och nordost om torget i Trosa stad. Till kyrkplatsen hör kyrka och kyrkogård med fristående klockstapel. I öster ligger Trosas kvarter av äldre trähusbebyggelse. I norr ligger församlingshemmet, byggt 1974. Trosa stad är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D50). KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården är omgärdad av en trädkrans, staket och häckar och är kuperad med berg i dagen norr om kyrkan. Kyrkogården utgörs av gräsmattor, med asfalterade gångar. Träd förekommer i trädkransen och i en diagonal lindallé som är planterad från huvudgången i väster. Ett fåtal äldre gravanläggningar med bl a stenramar, järnstaket och -kedjor finns bevarade. På berget norr om kyrkan är den fristående klockstapeln från år 1700 placerad. Den är brädklädd, med spånklädd lökkupol och är tjärad. Trädkransen består till stora delar av de träd som ursprungligen planterades i mitten på 1800-talet. Trädkransen är av stor betydelse för kyrkogårdens rumslighet. Den diagonala lindallén är ett betydligt yngre inslag från andra hälften av 1900-talet. Kyrkogårdens kvarvarande omfattningshäckar och ”kuber” av buxbom är värdefulla då gravutformningar av den här typen blir allt mer sällsynta. KYRKAN - Trosa stads kyrka uppfördes åren 1694-1710. Kyrkan är en salkyrka under valmat kopparklätt sadeltak, med tresidigt avslutat kor i öster och sakristia i norr och är ett exempel på en mindre stadskyrka. Fasaderna är spritputsade och avfärgade ljust gula med slätputsade stickbågiga fönsternischer och dörromfattningar i vitt. Ingångar finns dels mitt på västfasaden och dels på södra sidan av långhuset. Kyrkorummet är brett och täckt av ett putsat tunnvalv. Bakre utrymmet under läktaren är avskilt för serviceutrymmen som toalett och kapprum. Långhusets slutna bänkinredning i fyra kvarter tillkom vid en renovering 1945 men efterliknar 1700-talets bänkar. Predikstolen på långhusets norra vägg samt altaruppsatsen skänktes till kyrkans invigning år 1711 och är sannolikt tillverkade av bildhuggare Prechts elev Daniel Kortz. Orgelläktaren i väster tillkom 1764 och försågs med målningar av Johan Tecktonius år 1832. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Trosa stads kyrka har en välbevarad 1700-tals exteriör med spritputsade fasader, stickbågiga fönsternischer och tresidigt kor i öster. Kyrkan och klockstapeln klarade sig i stadsbranden 1719 och är därmed omistliga byggnader för Trosa stad. Interiören har kvar mycket av sin 1700-tals karaktär med putsat tunnvalv, stickbågiga fönster och ursprunglig inredning, där dock bänkinredningen nytillverkades 1945. Predikstol och altaruppsats är förnämliga arbeten från 1700-talets början och troligen tillverkade av Daniel Kortz, en av tidens främsta bildhuggare. Arbetena kan föras till en grupp föremål, framförallt predikstolar, i östra Södermanlands kyrkor tillverkade av Burchard Precht eller någon av hans lärjungar. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans endast till ytskikten förändrade exteriör är en god representant för det tidiga 1700-talets kyrkobyggnader. - Bevarad ursprunglig inredning och karaktär vad gäller altaruppsats, predikstol och altarring från 1711, samt läktarbarriär från 1764. - Predikstol och altaruppsats är förnämliga arbeten av en av det tidiga 1700-talets främsta bildhuggare. - Läktarens bänkinredning med gradänger från 1700-talets mitt är ovanlig. - Trosa stads kyrka med omgivande kyrkogård och högt belägna klockstapel med karaktäristisk klockhuv är en viktig del av Trosa stads miljö. |
