Stäng fönster Trosa kn, VAGNHÄRADS KYRKA 1:1 VAGNHÄRADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VAGNHÄRADS KYRKA | |
| 9/3/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Vagnhärads kyrka ligger i utkanten av tätorten Vagnhärad som omges av öppen dalgångsbygd. Tätorten Vagnhärad växte upp kring järnvägsstationen i början av 1900-talet. Vagnhärads medeltida kyrka uppfördes på kungsgårdens Husbys mark. Kyrkan ligger på en höjd strax öster om järnvägen. I norr ligger församlingshemmet, byggt 1969. Vagnhärads kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D46), trosaåns dalgång. Socknen är rik på fornlämningar. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården som utvidgats vid flera tillfällen omges av stenmurar, staket och häckar. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusade och asfalterade gångar och ingång med grindar i väster. På den utvidgade delen öster om kyrkan finns ett gravkapell med gråslammade väggar från 1953. Kapellet används inte längre, annat än som förvaringsutrymme. Gravvårdarna är placerade i rader som löper i nord-sydlig riktning. Ett antal äldre gravar har bevarade järnstaket, kantkedjor o dyl. Kyrkogårdens träd utgör en viktig del av kyrkogårdsmiljön, där lönnarna på den gamla delen starkt bidrar till upplevelsen av en gammal kyrkogård. Kvarvarande häckomfattningar och formklippt buxbom är rester av ett äldre kyrkogårdsideal och är av stort värde. KYRKAN - Kyrkan med rektangulärt långhus, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr och kraftigt torn i väster har tillkommit under 1200-1400-talet. Fasaderna är spritputsade och avfärgade gula med slätputsade vita omfattningar, vid tornets krön finns en zickzackmönstrad fris. Fönstren är rundbågiga, tre stycken på södra sidan och ett på norra. I korets östra mur finns en rundbågig vitkalkad nisch efter ett igenmurat fönster. Ingång finns i tornets västra mur. Långhusets och sakristians sadeltak är täckta av kopparplåt liksom den år 1835 tillkomna tornhuven med lanternin. Kyrkorummet täcks av tre höga stjärnvalv vilande på kraftiga väggpelare. Interiören domineras av den på 1600- och 1700-talet tillkomna inredningen i form av predikstol, altaruppsats och bänkkvarter. Orgelläktaren och orgeln är från 1838. Vagnhärads kyrka uppfördes på kungsgårdens Husbys mark under 1200-talet. Under 1300-talet byggdes en sakristia till på korets norra sida. Tornet byggdes troligen i mitten på 1400-talet., då också ett vapenhus uppfördes. Vid slutet av århundradet valvslogs kyrkorummet. Under 1600- och 1700-tal gjordes främst interiöra arbeten, då mycket av kyrkans fasta inredning tillkommmer, bl a bänkar, predikstol och altaruppsats. 1818 blåser den spetsiga tornspiran ned och tornet täcks provisoriskt av ett platt brädtak. Den nuvarande huven med lanternin ritades av J W Gerss och uppfördes 1835 i samband med en stor restaurering. Vid restaureringen putsades interiören om och äldre inventarier togs bort ur kyrkorummet. De stora stickbågiga fönstren höggs upp, långhusets tak sänktes och troligen revs också vapenhuset vid detta tillfälle. Samma år spritputsades troligen också fasaderna. 1838 byggdes läktaren i långhusets västra del och samma år skänktes orgeln. 1927 genomgick kyrkan en restaurering som leddes av arkitekt K M Westerberg. Vid detta tillfälle återfördes 1700-talets altarprydnad och predikstolen konserverades, samtidigt som bänkarna byggdes om. De medeltida inventarierna togs åter fram. Orgeln flyttades längre in på läktaren 1947, men knappt 50 år senare återfördes den till sin ursprungliga plats. 1976 putsades kyrkans fasader om. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkan har ett dominerande läge i landskapet och omges av en under 1900-talet flera gånger utvidgad kyrkogård. Kyrkogårdsutvidgningarna visar på tätorten Vagnhärads expansion under det förra seklet. Vagnhärads kyrka, som flera gånger tillbyggts, har kvar sin senmedeltida utsträckning och murverk. Det kraftiga tornet från 1400-talet är karakteristiskt för östra delen av Södermanland. I tornet hänger den medeltida storklockan från 1400-talet. Exteriören har senare givits en nyklassicistisk prägel med spritputsade fasader, stora rundbågiga fönster och tornhuv med lanternin. Interiören har en senmedeltida prägel med sina artikulerade stjärnvalv. I stort sett alla delar av kyrkans inredning härrör från 1600- och 1700-talet. De slutna bänkkvarteren från 1700-talet har med sina långa bänkfasader utmed mittgången en sammanhållande verkan på kyrkorummet. Sakristians sakramentsskåp med bevarade dörrar från 1600-talet är ovanlig. De medeltida inventarierna, helgonskulpturer och altarskåp, är viktiga för förståelsen av det medeltida kyrkorummet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och har kvar sin senmedeltida utsträckning och murverk. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Bevarad inredning från 1600- och 1700-talet i form av predikstol, altaruppsats och bänkkvarter. - Bänkkvarterens, inklusive korbänkarna, omfattning och bevarade gavlar utgör omistliga komponenter i kyrkorummet. |
