Stäng fönster Trosa kn, VÄSTERLJUNGS KYRKA 1:1 M.FL. VÄSTERLJUNGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTERLJUNGS KYRKA | |
| 6/3/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Kyrkan ligger på en höjd i den västligaste delen av socknen, i utkanten av Västerljungs samhälle och får tillsammans med skola och sockenstuga karaktären av sockencentrum. Västerljung samhälle har växt upp kring järnvägsstationen som byggdes 1915. Namnet Westerlungh innehåller ordet lung, som har betydelsen sand- eller grusmark. Socknen är rik på fornlämningar. 1774 hittades vid Tuna by landets största guldskatt. Erikslunds gård, som riksgreve Hallwyl ägde vid början av 1900-talet, är beläget några kilometer söder om kyrka. KYRKOANLÄGGNINGEN – Den äldre kyrkogården vid kyrkan omges av kallmurade naturstensmurar och trädkrans av ädellövträd, flera mycket gamla. Gravarna ligger i gräskvarter med grusade gångar. Kyrkogården nås via grindar placerade i södra och västra muren. Grindstolparna är murade av natursten. Direkt söder om kyrkan står en runsten. Runstenen hittades i grunden 1959 och är ovanlig eftersom två av stenens sidor är ristade med figurer och en sida har runor. På kyrkogården märks en grav för forskningsresande Adolf Erik Nordenskiöld, död 1909, ägare till Dalbyö gård. Norr om kyrkan inkorporeras kyrkogårdsmuren i det Hallwylska gravmonumentet, en granitpyramid på en grusad terrass, omgiven av kraftiga välhuggna bruksfogade granitmurar. Väster om kyrkan, på andra sidan Hillestavägen ligger den nyare kyrkogården, anlagd på 1920-talet och utvidgad vid slutet av 1960-talet. Här ligger också ett bårhus som byggdes 1941. KYRKAN - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och med ett rakt avslutat kor i öster, en sakristia i norr, samt kraftigt torn i väster har tillkommit under 1200-1400-talet. Fasaderna är spritputsade med slätputsade listverk, omfattningar och blinderingar. Samtliga ytor är avfärgade i ljust gul kulör. Ingång finns i tornets västra mur. Långhusets och sakristians sadeltak är liksom tornspiran sedan 1969 täckta av kopparplåt. Kyrkorummet täcks av tre kryssvalv och ett stjärnvalv vilande på väggpilastrar. Kyrkorummet valvslogs på 1400-talet. Altarskåpet från 1400-talet skänktes av Ösmo kyrka på 1700-talet. Interiören i övrigt präglas av 1954-års restaurering i form av putskaraktären på väggar och valv, golvbeläggningen och de då utförda inredningsdelarna såsom bänkkvarter, orgelläktare med orgel, altarring och trappa i vapenhuset. Kyrkan har eldhärjats ca 1595, 1680 och 1719. 1889 fick kyrkan ett nygotiskt yttre efter en ombyggnad av arkitekt Gustaf Lindgren. Tornet höjdes med ett tegelmurat oputsat krön, med insänkta blinderingar och fick samtidigt en ny spira. Fönsteröppningarna ändrades till dagens dubbla spetsbågiga fönsterpar. På 1920-talet uppförs det Hallwylska gravmonumentet norr om kyrkan efter ritningar av I G Clason, då också kyrkogården utvidgas på kyrkans västra sida. 1937 genomgår kyrkan en fasadrestaurering då bl a tornets övre del spritputsas. Interiören i kyrkan förändras 1954 efter program av arkitekt Ove Leijonhufvud. Då tillkommer bl a ny bänkinredning, altarring, orgelläktare med orgel och trappa upp till orgelläktaren i tornets bottenvåning. Dessutom putsas väggar och valv. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Västerljungs kyrka har kvar sitt medeltida murverk och sin senmedeltida utsträckning. 1889 omgestaltades kyrkans exteriör i en för tiden vanlig nygotik med parställda spetsbågiga fönster och blinderingar på tornets övre del. Sedan dess har endast överputsning av synligt tegel i fasaden, samt byte av takmaterial skett. Kyrkorummet präglas av de medeltida valven med kraftiga valvribbor. Altarskåpet som skänktes till kyrkan från Ösmo efter ryssbranden 1719 har bland sina figurframställningar sex scener ur S:ta Helena och det heliga korsets legend, en i svensk ikonografi mycket ovanlig legendframställning. Största delen av kyrkans övriga inredning tillkom vid 1950-talets restaurering och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. Norr om kyrkan, i direkt anslutning till kyrkogårdsmuren, finns ett mycket ovanligt och påkostat gravmonument över riksgreven Walter von Hallwyl ritat av arkitekten I G Clason 1921. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument. - Det medeltida altarskåpet har en i svensk ikonografi mycket ovanlig legendframställning. - Inredningen från 1950-talet utgör ett vittnesbörd om sin tids bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. - Kyrkoanläggningen har en ovanlig karaktär, där det Hallwylska gravmonumentet märks. |
