Stäng fönster Vingåker kn, VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA 1 M.FL. VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTRA VINGÅKERS KYRKA | |
| 10/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Västra Vingåkers kyrka ligger i norra utkanten av Vingåkers samhälle på en ås i den gamla odlingsbygden. Kyrkan ligger centralt i socknen som är Södermanlands till ytan största socken och som tidigt var tätbefolkad. Vid kyrkan låg en knutpunkt för flera vägar bl a landsvägarna från Nyköping mot Närke och från Östergötland mot Eskilstuna och här hölls den årliga Åsens marknad från 1500-talet och fram till 1934. I kyrkans närhet ligger byggnader med anknytning till verksamheten, kyrkskolan från 1862-64 ritad av Johan Åbom, Klockaregården från 1750-talet som var kyrkskolans föregångare, sockenmagasinet från ca 1760 och Åsens gård med byggnader från mitten av 1800-talet. Vingåkers samhälle började växa fram efter 1862 då stambanan invigdes och Vingåkers station anlades en dryg kilometer söder om kyrkan. Idag har småhusbebyggelse uppförts på den norra sidan om kyrkan och energiskog har planterats mellan huvudvägen till Vingåker och kyrkan, vilket skymmer kyrkan, som tidigare dominerade i slättlandskapet KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan och kyrkogården omgärdas av terrasserade stenmurar. Kyrkogården är ovanligt stor med flera utvidgningar, bl a 1825, 1863, 1880 samt 1930. En trädkrans av i huvudsak lönnar står runt om kyrkogården. Rader med stora träd norr om kyrkan visar på gränser för utvidgningar av kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen och kvarteren nås via grusgångar. Norr och nordväst om kyrkan ligger gravarna i strikta rader, i stor utsträckning med rygghäckar. På kyrkogården nordost om kyrkan finns ett litet friliggande murat och putsat gravkor från 1870-talet för familjen Norstedt på Lunda gård. Byggnaden har ett sadeltak täckt med skivplåt. Fasaderna är rikt utsirade med rusticering i vägglivet och tandsnittlist och triglyfer vid takfoten. Ovanför entrén finns ett tympanonfält. Mot takfoten finns en profilerad taklist som i hörnen bryter igenom takfoten i halvmåneformer. Sydväst om kyrkan, i anslutning till den del av kyrkogården som utvidgades 1930, byggdes år 1934 Vidåkers kapell. Kapellet ritades av arkitekt Erik Högström som en något förminskad kopia av Erik Dahlbergs ritningar till Västra kapellet i Jönköping från 1692.Vidåkers kapell har korsplan och murverk av tegel. De slätputsade, vitkalkade fasaderna livas upp av hörnomfattningar, putslisener och ett takfotslistverk. Korsarmarnas sadeltak är valmade mot gavlarna. Låga putsade murar höjer sig över korsmitten och täcks av ett svängt torntak krönt av en spira med ett kulförsett kors. Samtliga takytor är täckta med plåt i skivformat målad i svart kulör. KYRKAN - Västra Vingåkers kyrka är en korsformig kyrka med torn i väster och sakristia bakom koret i öster. I hörnen där långhuset möter korsarmarna finns utanpåliggande runda trapphus som har lett till korsarmarnas läktarvåning, förutom i det sydöstra hörnet där det Sjöholmska gravkoret ligger. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar samt kvaderputsade hörn på sakristian och korsarmarna. Långhuset och korsarmarna har valmade mansardtak som på korsarmarnas gavlar bryts av uppskjutande frontoner. Sakristians tak är ett mot öster valmat sadeltak och gravkoret har ett tvåsidigt valmat tak. Tornhuven är uppbyggd med svängda takfall och har i toppen ett kulförsett kors som kröns av en tupp. Samtliga takfall på kyrkan är täckta med kopparplåt i skivformat. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan med sin ansenliga storlek, korsarmar, sakristians placering öster om koret samt sina stora valmade mansardtak ger intryck av att vara en enhetlig anläggning från 1700-talets slut. Gravkoret i söder har sedan ombyggnaden på 1830-talet en form som avviker från kyrkan i övrigt men det minner genom sin placering om det sena 1600-talets adliga inflytande.Invändigt möter en stor, ljus rymd och en gustaviansk stil som bara bryts av altaruppsatsen och det unika sorgehuset i barockstil, predikstolen i empire, den öppna bänkinredningen från 1885 och de sentida förändringarna då bänkar tagits bort i båda korsarmarna för att tillskapa utrymme för barnverksamhet mm. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Murverket från 1200-talet i långhusets och korets ytterväggar i norr och söder samt i västväggen är i sig ett omistligt historiskt dokument - Kyrkorummets enhetliga interiör i Gustaviansk stil är en av landets främsta. - Sorgehuset, Castrum doloris 1690-tal, för släkten Hastfers, med tre praktkistor är det enda bevarade i Sverige. Marmorbysten på gravbyggnaden är en av Sveriges förnämsta porträttskulpturer - Skulptur från 1400-talet föreställande den sörjande Maria, pietà - Altaruppsatsen från 1680-talet med originalfärger framtagna 1972 är ett framstående barockverk med förgyllda och försilvrade skulpturer i naturlig storlek - Ljuskrona från 1500 utförd som ett gotiskt miniatyrtempel kring en madonnabild är unik och i motsats till övriga ljuskronor ej elektrifierad. - Tre utvändiga trapphus till borttagna korsarmsläktare och till gravkorsläktaren i söder minner om att kyrkan kunde rymma nästan 3300 människor när den stod färdig 1783. |
