Stäng fönster Örebro kn, ERVALLA 1:19 ERVALLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ERVALLA KYRKA | |
| 5/27/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Ervalla kyrka är belägen i ett småbrutet jordbrukslandskap, alldeles invid de utdikade sankmarkerna längs Dyltaån. Nordväst om kyrkan finns ett sent tillkommet församlingshem. Strax öster om kyrkan finns Ervalla gård, med vilken kyrkan är intimt förknippad. KYRKOANLÄGGNINGEN - kyrkogården omgärdas i väster av en terrassmur samt planterade buskar i slänten ner mot parkeringen. I söder och öster avgränsas kyrkogården av en planterad häck och trädkrans, delvis återplanterad. Den äldre delen av kyrkogården ligger något högre än utvidgningen och markeras av den äldre trädkransen och till viss del av en låg kallmurad terrassmur. Den nyare delen, utvidgningen i norr, omgärdas även den av en planterad häck och träd. Det finns tre entréer till kyrkogården. Gångsystemet är till största del belagt med grus men även plattor och asfalt förekommer. På utvidgningen i norr möts grusgångarna i en rundel i mitten. På utvidgningen avgränsas kvarteren av planterade häckar. I övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs. På den äldre delen av kyrkogården finns flera äldre gravvårdar. Två gravhällar ligger sydöst om kyrkan, en av gjutjärn och en av kalksten, båda från 1600-talet. Det finns också ett flertal äldre kors av gjutjärn norr och öster om kyrkan. I kyrkogården sydvästra hörn finns en ekonomibyggnad med wc, personalutrymmen m.m. I söder, på den äldre delen av kyrkogården, en äldre ekonomibyggnad klädd med pärlspontpanel, täckt av ett valmat plåtklätt tak. KYRKAN - Ervalla kyrka är en centralkyrka med korsformad plan och torn över korsmitten. Koret är beläget i den östra, sakristian i den norra och huvudentrén i den västra korsarmen. Kyrkan är en av stormaktstidens få kyrkor i Örebro län och den enda i sitt slag. Fasaderna av sten är slätputsade och avfärgade i gult med släta hörn- och fönsteromfattningar samt blinderingar i bruten vitt. De rusticerade portalerna i väster och söder är avfärgade i grått. Sockeln är utkragad och förstärkt med cement och avfärgad i grått. Fönstren är stickbågiga med båge och spröjs av trä, målade i en mörkröd kulör. Taken är täckta av kopparplåt, tornet kröns av ett kors på en förgylld kula. Troligtvis fanns här en kyrka av trä redan på medeltiden som ersattes av den nuvarande kyrkan av sten. Ervalla kyrka invigdes i februari 1673. Kyrkan uppfördes i barockstil, en centralkyrka med korsformad plan och torn över korsmitten. Arkitekten för kyrkan var Mathias Spihler, en av tidens betydelsefulla arkitekter, känd bland annat för Kungsholms kyrka i Stockholm. Kyrkobygget bekostades av grevinnan Sigrid Bielke, Ervalla gård. 1789 slog åskan ner och orsakade en stor brand. Taket och tornbyggnaden förstördes, invändigt förstördes den södra läktaren, mansläktaren. Reparationerna påbörjades samma år och kyrkans exteriör förändrades något genom att korsarmarnas tak höjdes. Kyrkan genomgick olika utvändiga renoveringar på 1800-talet. 1850 genomfördes en invändig renovering då väggar och tak vitlimmades, bänkar och altarring gjordes om och målades. Altarbordet gjordes nytt och marmorerades. En ny predikstol skänktes till kyrkan av ägarna till Ervalla gård. 1862 försågs kyrkan med ny orgel tillverkad av E.A. Setterquist, Örebro. år 1900 genomfördes en genomgripande renovering av hela kyrkan under ledning av arkitekt Agi Lindegren. Invändigt fick kyrkan ny bänkinredning, altarrringen byggdes om med balusterdockor från en tidigare altarring. Golvet lades om med plattor i ett svart och vitt rutmönster. Väggarna försågs med kvadermålning och målad list, valvhjässornas mitt med dekormåleri. Sakristian och ovanliggande läktare i öster togs bort, västra läktaren togs bort. En ny sakristian inreddes i norra korsarmen med ny läktare ovanpå. Sakristians vägg placerades i liv med läktarbarriären. Orgeln flyttades till läktaren i södra korsarmen. Kyrkans ursprungliga predikstol placerades åter i kyrkorummet. Koret fick en ny altaruppsats i nybarock. Utvändigt putsades kyrkan om och de enkla portalerna i väster oh söder försågs med rusticerade omfattningar, nya ytterdörrar tillkom och fönsterbågarna av järn byttes mot nya av trä. 1928 nytt orgelverk av E.A. Setterquist & son bakom befintlig fasad. En ny invändig renovering utfördes 1938 då bland annat kvadermönstret på kyrkorummets väggar målades över. Ett elektriskt värmesystem installerades. 1954 byggdes orgelverket om av samma firma som tidigare och orgelläktaren förstorades åt sidorna. 1972 fick kyrkorummet en ny öppen bänkinredning. 1979 lades taken om med kopparplåt. 1995 putslagades kyrkans exteriör och fasaderna återfick en äldre gul färg. 1996-97 genomgick kyrkan en invändig renovering efter handlingar av arkitekt Jerk Alton. Renoveringen omfattade en ny läktarunderbyggnad under södra läktaren och ombyggnad av den norra läktaren och läktarunderbyggnaden. Golven och golvbjälklagen renoverades. Rengörning av valv och dekormåleri samt invändig ommålning. Bänkar togs bort i västra korsarmen för att ge plats åt ett kyrktorg. Bänkarna byggdes till viss del om och gavlarna försågs med spegellister. Orgeln renoverades och återställdes delvis till ursprungligt skick, orgelfasaden fick ny färgsättning. Altaruppsatsen byggdes om så att man lätt kan skifta mellan kyrkans två altartavlor. Konservering av äldre inventarier. Nästan all inredning, så som altaruppsats, altarring, orgelfasad, bänkar, västra vindfånget, samtliga läktarpelare och fristående altare försågs med större eller mindre partier av marmorering i olika kulörer. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Centralkyrka med korsformad plan från 1670-73 är en av få kyrkor från stormaktstiden i Örebro län och den enda i sitt slag. Exteriören är förändrad sedan tillkomsttiden med bland annat förhöjda tak, kopparklädda tak samt portaler i nybarock. Det ljusa kyrkorummet präglas framförallt av två renoveringar gjorda under 1900-talet. Dels år 1900 med dekormåleri på väggar och i valvhjässor och altaruppsats i nybarock, dels den renovering från 1996-97 med bland annat omgjord altaruppsats, knäfall, bänkar, läktarunderbyggnader samt ny färgsättning och omfattande marmoreringar på kyrkans inventarier och inredning. Dopfunten och predikstolen från 1600-talet vittnar om Ervallas tidigare kyrka. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - resterna efter den stilhistoriskt inriktade restaurering som genomfördes år 1900 av Agi Lindegren, en av den tidens stora restaurerings arkitekter, i form av målad valv- och väggdekor samt golvets plattläggning i svart och vitt. - kyrkans äldre inventarier, dopfunt och predikstol från 1600-talet samt epitafier och gravminnen från 1600- och 1700-talet. |
