Stäng fönster Örebro kn, GRÄVE KYRKA 1:1 GRÄVE KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRÄVE KYRKA | |
| 3/18/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Gräve kyrka är belägen på ett impediment på den uppodlade slätten väster om Örebro, norr om Svartån och öster om sjön Tysslingen. Frånsett en f.d. kyrkskola, nu församlingshem, är kyrkan ensamliggande. Norrut finns Åkerby herrgård, ett säteri från 1580-talet, och åt söder Gräve by. KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOGÅRDEN omgärdas av en kallmurad stenmur med en äldre trädkrans utanför muren i söder, väster och norr. Det finns två ingångar till kyrkogården, en i söder och en i öster. 1933-34 utvidgades kyrkogården åt norr, den äldre trädkransen och den äldre muren finns kvar. Kyrkogården är bevuxen med gräs och har ett enkelt gångsystem belagt med grus. Äldre gravvårdar med stenramar finns sydväst om kyrkan. KYRKAN - Gräve kyrka består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti och sakristia i norr. Till detta ansluter sig i väster ett romanskt medeltida torn med avtrappat murliv, i övre våningen rundbågiga ljudöppningar. Murarna är spritputsade i rosa med slätputsade vita fönsternischer och portal i väster. Fönsternischer och fönster är rundbågiga med undantag av sakristian, vars fönster är stickbågigt. Långhus och sakristia täcks av sadeltak belagda med svartmålad falsad plåt. Tornhuven har ett ålderdomligt lagt plåttak utan fals, även det svartmålat. Kyrkan uppfördes under 1100-talets senare del med torn, rektangulärt långhus och smalare kor. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia i norr. Ursprungligen hade kyrkan synlig takstol. Kyrkan blev aldrig valvslagen. Särskilt intressant är kapellet i tornets andra våning. Kapellet har varit öppet ut mot kyrkorummet genom två välvda öppningar. 1762-64 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då kyrkans nuvarande rektangulära långhus med tresidigt avslutat kor och sakristia i norr uppfördes medan det medeltida tornet behölls. Kyrkan erhöll ny inredning vid detta tillfälle så som altare, altaruppsats, altarring och predikstol. Vid olika tillfällen under 1800-talet ersattes kyrkans spåntak av plåt.1899 skedde en större renovering då kyrkan försågs med en ny öppen bänkinredning, nya golv, samtliga inventarier målades om och väggarna försågs med kvadermålning och schablonmålade lister. Kyrkan har genomgått flera förändringar under 1900-talet; 1919 skedde en mindre renovering, 1934 uppfördes en orgelläktare för en ny orgel samt 1958 och 1998-99 skedde två stora renoveringar. Vid 1958 års renovering genomfördes både ut- och invändigt arbeten under ledning av stadsarkitekt Lars Arborelius, Örebro. Bland annat målades kyrkorummet om, inventarierna återgavs sin ursprungliga färgsättning. En ny värmeanläggning installerades. 1998-99 genomfördes under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla, en genomgripande ut- och invändiga renovering, vilken gett kyrkan dess nuvarande utseende. Utvändigt renoverades delar av tornets befintliga svartplåtstak, de övriga taken försågs med ny plåt. Invändigt fick kyrkorummet bland annat nytt golv av kalksten, väggar och tak avfärgades, bänkar togs bort och inredningen gavs en ny färgsättning. En "lillkyrka" med altare och lösa stolar inreddes under läktarens södra del. Man satte in nytt glas i korfönstren. Altarringen kortades av, delades samt gjordes flyttbar. Framför det befintliga altaret placerades ett nytt murat fristående altare enligt nutida liturgiska krav. Kyrkan försågs med ny el- och värmeanläggning. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Om kyrkans medeltida ursprung påminner det romanska västtornet med för närke karakteristiskt avtrappat murliv. Tornet är ovanligt genom sitt medeltida tornkapell från 1100-talet. Kyrkorummet har kvar sin nyklassicistiska karaktär med ursprunglig inredning så som predikstol, altaruppsats samt epitafium. Kyrkorummet domineras dock av den renovering som utfördes 1998-99 av arkitekt Jerk Alton, då kyrkorummet bland annat gavs en ny färgsättning. Koret med fristående nytt murat altare och långhuset med lillkyrka under läktaren utformades i enlighet med moderna liturgiska krav. Bänkarna som tillkom vid renoveringen 1899 visar på det sena 1800-talets restaureringsideal och samhällsförändringar. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida torn med för Närke karakteristiskt avtrappat murliv, samt det ovanliga tornkapellet från 1100-talet. - Svartplåtstaket på koret och på tornet, där den överlappande läggningstekniken är ovanlig. - Den med långhuset samtida inredningen från 1762-64, altaruppsats, predikstol och altarring. |
