Stäng fönster Strängnäs kn, HÄRADS KYRKBY 2:19 M.FL. HÄRADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HÄRADS KYRKA | |
| 2/9/09 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ – Härads socken består av öppna dalgångsbygder i anslutning till Sörfjärden i norr och mer glesbebyggd skogsbygd i söder. Härads kyrka ligger i socknens norra del precis söder om Härads samhälle ca 8 km väster om Strängnäs. Kyrkan ligger mitt emellan gamla E3:an i norr och motorvägen (E20) samt järnvägen i söder. Precis i anslutningen till kyrkogårdsmuren i norr löper den gamla landsvägen med glest placerade alléträd. Norr om kyrkan ligger Kyrkbyn och i öster ligger skolan och Klockaregården. Skolan är uppförd i 1920-talsklassicism medan Klockaregården har tillkommit senare. I närheten av kyrkan ligger också hembygdsgården från 1960, idrottshall från 1980-talet och motorstadion från 1990-talet. KYRKOANLÄGGNING – Kyrkogårdsmurens norrsida går i liv med norra korsarmens norrgavel. I den norra muren finns två stigluckor, öster respektive väster om kyrkan vilka är putsade och avfärgade lika kyrkan och har sågade takspån i samma utförande som på kyrktaken. Innanför den västra stigluckan står en runsten med texten ”Köpe reste stenen efter Svene sin fader”. Öster om kyrkan står en inklädd klockstapel från 1685. Klockstapeln har fyra kraftiga hörnstolpar och en klenare stolpe på varje sida. Mellan stolparna är klockstapeln inklädd med lockpanel. Den inklädda delen slutar ca 1,5 meter under takfoten vilket bildar ljudöppningar. Taket är ett spånklätt pyramidtak med utsvängd takfot. Spånorna har konkava nederdelar. KYRKAN – Härads kyrka består av ett långhus med en utbyggnad i väster, ett påbörjat men aldrig slutfört västtorn vilket är något lägre än långhuset. Vid sydväggens västra hörn ligger ett vapenhus vilket idag fungerar som väntrum/barnrum. Mitt på norrfasaden skjuter en korsarm ut. Fönster- och dörröppningarna är rundbågiga. Samtliga fasader är spritputsade med slätputsade hörn-, dörr- och fönsteromfattningar. Spritputsytorna är avfärgade i gul kulör och de slätputsade ytorna är vita. Taken är spåntäckta sadeltak med rundad nederkant på spånen förutom sista spånraden vid takfoten som har ett spetsigt avslut. Spånen är spjälkade förutom på vapenhuset där man delvis kompletterat med sågade spån. Kyrkan började uppföras i slutet av 1100-talet och bestod då av långhus, sannolikt med ett smalare kvadratiskt kor i öster och ett möjligen ofullbordat torn i väster. Långhuset bestod av de västra två tredjedelarna av dagens långhus. I slutet av 1400-talet slogs valven i kyrkan och sannolikt vid samma tid revs långhusets östgavel tillsammans med koret och kyrkan förlängdes åt öster. Vapenhuset och den år 1758 rivna sakristian byggdes sannolikt också vid samma tid. Den igenmurade ingången till den rivna sakristian finns kvar som en nisch i väggen i koret. År 1625 påbörjades ett tornbygge, troligen en påbyggnad av ett tidigare ej färdigställt västtorn. Redan 1685 var dock det som uppförts i så dåligt skick att det revs. Istället byggdes då den klockstapel som står kvar idag. På 1690-talet förstorades ett fönster på sydfasaden. 1706 togs ett nytt fönster upp på den norra sidan och korskranket revs. Den nuvarande kyrkogårdsmuren byggdes 1709 och de två stigluckorna kom till 1775. År 1758 började den norra korsarmen byggas och den medeltida sakristian revs. Därefter fungerade tornrummet som ny sakristia. Tornrummet fick ett fönster i västmuren 1785 och 1799 revs och uppmurades gaveln mellan torn och långhus. Kyrkans inre restaurerades 1880 och 1896, vid det senare tillfället av Fredrik Liljekvist då bänkinredningen ersattes och cementgolv göts in. 1937 restaurerade Erik Fant bort Fredrik Liljekvist. Kyrkan fick sin nuvarande västingång. Den romanska öppningen mellan vapenhus och långhus murades igen och vapenhuset fick ny användning som bårhus. Västläktaren revs och ny läktare byggdes i norra korsarmen. År 1980 restaurerades kyrkan invändigt efter förslag av Jerk Alton. Då togs den på 1930-talet igenmurade öppningen upp, bänkar togs bort och det f d vapenhuset ändrade på nytt funktion och blev sakristia. År 2004 flyttades sakristian till läktarunderbyggnaden i norra korsarmen och det f d vapenhuset används som väntrum/barnrum. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Kyrkans exteriör har från söder en medeltida karaktär förutom fönstrens form och de spritputsade fasadytorna. Från norr ger det på 1760-talet utbyggda nordliga tvärskeppet kyrkan en stilenlig och representativ nordentré mot den gamla landsvägen mellan Strängnäs och Eskilstuna. Det lilla kyrkorummet har en i hög grad medeltida karaktär . Dopfunten, den unika relikkistan och den ursprungliga muröppningen i söder är alla spår efter den ursprungliga romanska kyrkan medan triumfkrucifixet, stjärnvalven, altarskåpet och de två mycket högklassiga Mariaskåpen tillhör hög- och senmedeltid. Den medeltida karaktären förstärks av putsens slevslätade yta på väggar och i valv. Storleken på den norra korsarmen från 1760-talet upplevs inte då orgelläktaren ansluter strax innanför valvbågen. 1937-års renovering är tydlig i och med bänkinredningen, norra korsarmens läktare och altarringen. Samtliga har dock fått sin blågröna kulör 1980. Klockorna hänger i en för länet ovanlig inklädd klockstapel från 1680-talet öster om kyrkan. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans medeltida murverk samt till stora delar medeltida takstolar med den dekorativt huggna nockåsen är i sig omistliga historiska dokument. - De många mycket högklassiga medeltida inventarierna, där särskilt relikkistan och Mariaskåpen kan nämnas, samt föremålen från 1600-, 1700-, 1800- och 1900-talen representerar sin tids hantverkskunnande och liturgiska behov. - De spånklädda taken är viktiga för exteriören. - De ålderdomliga takfotsdetaljerna med synligt tjärat hammarband och två generationer smidda rännkrokar samt stående synligt tjärat virke i putsfasaderna. |
