Stäng fönster Örebro kn, LÄNGBRO 2:36 LÄNGBRO KYRKA
Anläggning - Värdering
| LÄNGBRO KYRKA | |
| 2/26/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Längbro kyrka är belägen i Örebros västra utkanter invid den skogsbevuxna Karslundsåsen. Kyrkan kallades i början även Karlslunds kyrka efter den närbelägna herrgården. Söder om kyrkan finns prästgården, som är uppförd samtidigt med kyrkan och i samma stil som denna samt ett anpassat församlingshem från 1978. KYRKOANLÄGGNINGEN – Längbro kyrka är belägen i sydöstra delen av den stora kyrkogården som är utvidgad i etapper, till stor del i skogsterräng. Längbro kyrka är centralt placerad på den äldre delen av kyrkogården. Kyrkan och den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en formklippt granhäck, i söder nyplanterad. Gångarna runt kyrkan och på kyrkogården är asfalterade. På den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan samt på utvidgningen i väster finns flera välbevarade gravplatser av äldre typ med bland annat sandgravar med stenram samt ett mausoleum. KYRKAN - Längbro kyrka uppfördes 1900-01 efter ritningar av M. Dahlander, stadsarkitekt i Örebro. Kyrkan är uppförd i tegel med blinderingar, sandstensdetaljer och strävor, likaså interiören. Taket är belagt med skiffer och tornspiran med kopparplåt. Kyrkan har en asymmetrisk plan med korsarm i norr och sidoplacerat torn i söder, femsidigt kor i öster. Kyrkan har drag av tegelgotik samt jugendstil. År 1935 genomfördes omfattande inre förändringar under ledning av arkitekt C. O. Hallström. Interiören tonades ner i funktionalistisk anda och flera omdisponeringar av kyrkans utrymmen genomfördes. Kyrkorummet gavs även ny inredning. Exteriört tillkom vapenhuset i väster. År 1958 monterades över entrén i den västra gaveln ett fönster med glasmålning föreställande den heliga Cecilia. År 1969 erhöll kyrkan ett nytt altare i koret med öppet underrede och ny altarring ritat av arkitekten J. Alton. Åren 1981-82 genomgick interiören en genomgripande renovering under ledning av arkitekt J. Alton. Då försågs läktarna och koret med bysantinskt präglade målningar. Kyrkorummet fick ny färgsättning och delar av tidigare dekorationsmålning rekonstruerades. Nytt altarbord och ny orgel tillkom. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkan har en välbevarad exteriör i en blandning mellan jugend och tegelgotik med rik förekomst av blinderingar samt delvis mönsterlagt tak av skiffer. Karakteristisk är den asymmetriska planen med sidoställt torn i söder. Som en pendang till kyrkan fungerar prästgården i liknande stil från 1904. Kyrkorummet domineras av den öppna takstolen med kassettindelat, blåmålat tak. Mycket framträdande är också korabsiden med sin målningsdekor, de bysantinska målningarna på läktarbarriärerna och färgsättningen av kyrkorummet från renoveringen 1981-82. Trots flera förändringsfaser med tillskott av ny inredning och förändring av dispositionen av kyrkans olika utrymmen har kyrkan kvar delar av sin ursprungliga prägel. På den äldre delen av kyrkogården närmast kyrkan finns många välbevarade äldre gravanläggningar i gruskvarter samt ett mausoleum. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans välbevarade exteriör i en blandning mellan jugend och baltisk tegelgotik är ovanlig för länet. - Kyrkan är en av få som uppförs i länet under 1900-talets första årtionde. - De äldre välbevarade gravkvarteren norr om kyrkan har ett högt kultur- och socialhistoriskt värde. |
