Stäng fönster Örebro kn, RINKABY KYRKA 1:1 RINKABY KYRKA
Anläggning - Värdering
| RINKABY KYRKA | |
| 8/8/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Rinkaby kyrka är belägen i jordbruksbygd. I miljön kring kyrkan finns sockenmagasin, skolbyggnader, klockargård, nu församlingshem, samt ett tidigare ålderdomshem. Socknens och kyrkans historia är intimt förknippade med frälsegodset myrö och esplunda vid hjälmarens norra strand, vars ägare på olika sätt haft inflytande på kyrkan. Kyrkomiljön i rinkaby ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOGÅRDEN- Rinkaby kyrka och kyrkogård omgärdas av en kallmurad stenmur som i öster och delvis i söder fungerar som terrassmur, i öster även en planterad häck. Delar av en äldre trädkrans finns kvar och är placerad innanför muren. Entréer till kyrkogården finns i norr, väster och söder. Gångsystemet är sparsamt, samtliga gångar har asfaltbeläggning och övriga ytor är belagda med gräs. På den södra delen, mellan kvarteren, finns en liten kulle omgärdad av björkar, på kullen är bänkar placerade för kontemplation. Ett flertal äldre stora gravvårdar med bland annat järnstaket och stenramar är belägna söder om kyrkan. Endast några få gravar finns norr om kyrkan.I kyrkogårdens nordvästra hörn är ett sockenmagasin från 1761 beläget. KYRKAN- Rinkaby kyrka med medeltida ursprung har korsformad plan, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norra korsarmen samt torn i väster. De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade rosa med vita hörn och fönsteromfattningar samt rundbågiga fönsteröppningar. Samtliga tak är täckta av kopparplåt. Tornhuven är klädd även den med kopparplåt, och uppbär en lanternin, kringgärdad av ett smitt räcke och krönt med korsprydd glob. Troligtvis uppfördes här på 1100-talet en stenkyrka med torn i väster, långhus och smalare kor i öster. Kyrkan breddades åt söder och gjordes om till salkyrka samt tillbyggdes med en sakristia i norr. Förmodligen skedde detta under andra delen av 1200-talet. Under senare delen av 1400-talet slogs valven i långhuset. 1779-80 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då den förlängdes åt öster med två korsarmar och ett femsidigt avslutat korparti. Den södra entrén murades igen och det medeltida vapenhuset samt det bondeska gravkoret revs. Under korsarmarna murades nya gravvalv för släkterna Mörner och Kalling. Några år senare skänkte Carl Gabriel Mörner en ny altaruppsats i nyklassicistisk stil till kyrkan. 1837-39 revs det smala tidigmedeltida tornet och uppförde ett större torn med lanternin. 1900 genomfördes en omfattande renovering av kyrkan efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson. Kyrkorummet omgestaltades i nyrenässansstil med inredning i mörkbetsat trä. Bland annat fick kyrkan en ny öppen bänkinredning och ny altarring. Den västra läktaren togs bort och en ny uppfördes i norra korsarmen, under vilken en ny sakristia inreddes. Väggarna målades med ett enkelt kvadermönster. Under 1950-talet skedde en del underhållsarbeten. Invändigt togs invändigt kvadermålningen bort. Tornhuven och lanterninen täcktes med kopparplåt. 1980 täcktes även övriga takfall med kopparplåt. 1991-92 skedde en omfattande renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Kyrkorummet fick då bland annat nya utrymmen under västra läktaren och nya förrådsutrymmen i södra korsarmen, båda anpassade till den äldre inredningen i nyrenässansstil. Altarringen flyttades fram och koret försågs med ett nytt flyttbart altare av trä. Bänkar togs bort i väster och övriga bänkar byggdes om. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Rinkaby kyrka har till stora delar kvar sitt medeltida murverk samt medeltida takstolar ovan långhuset. Kyrkans exteriör har förändrats i ringa omfattning sedan om- och tillbyggnaderna under 1700- och 1800-talen, vilka är tidstypiska representanter för respektive byggnadsperiod. Kyrkorummet visar tydligt kyrkans olika förändringar med ett smalt medeltida långhus med stjärnvalv samt ett rymligt gustavianskt tvärskepp och korparti med putsat spegelvalv och samtida altaruppsats. Till stor del präglas interiörens fasta inredning av renoveringen i nyrenässansstil från år 1900. Denna förstärktes vid en renovering 1991-92, då ny inredning anpassades till samma stil. Vid samma tillfälle utformades koret i enlighet med moderna liturgiska krav och praktiska behov tillgodosågs med ny läktarunderbyggnad och nya förrådsutrymmen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - altartavla av Pehr Hörberg med tillhörande altaruppsats och altare. - den rikt ornerade gravtumban från 1600-talet utgör ett personhistoriska dokument över kyrkans donator, Carl Bonde, och hans första hustru. Den är en av få invändiga gravtumbor i Örebro län.-predikstolen från 1613-20 med intarsia och sniderier har ett högt konstnärligt värde. Predikstolen är tillverkad av predikstolsmakare Lars Strångesson, Västerås och skänkt av riksrådet Carl Bonde på Esplunda. - kyrkans inredning och sakristians skärmvägg i nyrenässansstil från renoveringen 1900. |
