Stäng fönster Västervik kn, ANKARSRUM 1:20 M.FL. ANKARSRUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ANKARSRUMS KYRKA | |
| 12/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Ankarsrums kyrka uppfördes på 1890-talet för godtemplarnas och metodisternas verksamhet. Det huvudsakliga byggnadsmaterialet togs från närbelägna Ankarsrums bruk, i form av slaggsten och eventuellt även gjutjärnsfönster. Exteriört bär kyrkan historiserande drag med sina bara, kraftiga murar, den satta byggnadskroppen med fasader indelade av liséner, samt de nygotiska muröppningarna. Byggnadsmaterialet, slaggsten, ger kyrkan en ovanlig tyngd och berättar också om byggnadens nära samband med det lokala bruket. I landet finns omkring ett tiotal kyrkor uppförda av slaggsten, varav Ankarsrum, Överum och Boxholms kyrka i Linköpings stift. Den nära förbindelsen med bruket har Ankarsrums kyrka gemensam med Överums kyrka, också i Kalmar län. I Överum är kyrkan dock putsad och helt och hållet uppförd som en brukskyrka. Rent arkitektoniskt har Ankarsrums kyrka mycket gemensamt med andra samtida frikyrkolokaler, uppförda som enkla salar där många gånger bara fönsternas storlek och utförande skvallrar om den sakrala verksamheten. År 1918 kom Svenska kyrkan att överta byggnaden. Åren 1920-21 iordningsställdes kyrkan för Hallingebergs församling genom en renovering utförd efter arkitekt Erik Fants ritningar. Erik Fant var en av sin tids ledande restaureringsarkitekter och arbetade under sin karriär med ett stort antal profana och sakrala byggnader runt om i landet. Under åren 1918-21 hade Fant ett nära samarbete med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman som också medverkade som kontrollant vid arbeten i Ankarsrums kyrka. Erik Fants verksamhet i Kalmar län i övrigt är inte fullt kartlagd. Fant har dock ritat gravkapellet i Ankarsrum och i Virserum samt deltagit vid restaureringen av Virserums kyrka på 1920-30-talen. Under Erik Fants ledning och efter hans ritningar inreddes kyrkorummet med altaruppsats, predikstol, orgelhus, bänkinredning m m och med ett kvalitativt dekorationsmåleri som blandade olika historiserande drag, i exempelvis de gotiskt inspirerade blomsterslingorna i fönsternischerna och i en slags folklig klassicism med pelare och annan inredning som marmoreringsmålades eller försågs med träimitationsmåleri. Detta var ett uttryck för en traditionalism som var populär bland arkitekter på 1920-talet. Exteriört förändrades vid samma tid takmaterialet från papp till tegel och entrépartiet byggdes om något och försågs med förgård med murar av slaggsten. Klockstapeln på kyrkotomten tillkom också. Från 1920-21 års renovering och iordningsställande för Svenska kyrkan är byggnaden i stort välbevarad. År 1987 genomfördes en större renovering då läktarunderbyggnad tillkom och vapenhusets planlösning öppnades upp. I kyrkorummet finns kyrkans ursprungliga inventarier bevarade, även om bara en av smideskronorna idag är uppsatt och några bänkar tagits bort. En del av dekorationsmåleriet från 1920-talet är också bevarat. Tyvärr är mycket av 1920-talets högt stående dekorationsmåleri numera övermålat i en rosa och gråblå färgskala som är främmande för kyrkorummet och ger en helt annan upplevelse än 1920-talets arbeten hade som intention. Sammanfattningsvis: * Kyrkan på sin höjd mitt i samhället med omgivande kyrkotomt och närliggande kyrkogård utgör en värdefull kulturmiljö. * Exteriören är välbevarad sedan 1920-talet och även interiört finns inventarier m m bevarade. Det ursprungliga dekorationsmåleriet döljs dock till stora delar efter senaste renoveringen. * Kyrkobyggnadens starka samband med Ankarsrums bruk och samhällets historia är en viktig del av kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde. |
