Stäng fönster Karlshamn kn, LUND 1 CARL GUSTAFS KYRKA
Anläggning - Värdering
| CARL GUSTAFS KYRKA | |
| 9/30/13 |
| Motivering |
|---|
|
Carl Gustafs kyrka och kyrkogård är en kulturhistoriskt värdefull, mer än trehundraårig kyrkomiljö med tydlig och väl bibehållen karaktär. Kyrkan har ett markerat läge och utgör såväl ett tidsdokument som ett landmärke och symbol för Karlshamn. Carl Gustafs kyrka är en av de få kyrkor som tillkom under 1600-talet i Lunds stift. Den representerar sin tids nya kyrkoideal som förespråkades av framträdande arkitekter som Erik Dahlbergh, som också antas ha varit ansvarig för bearbetning av ritningarna. Typiska kännetecken är den korsformade grundplanen och det förhöjda mittpartiet med spira. Förebilderna är hämtade från kontinenten, främst Italien. Typiskt för det sena 1700-talet och 1800-talet är även den rymliga sakristian med sin placering i ett avskilt rum öster om altaret. En speciell företeelse med ett särskilt värde är det fristående klocktornet från 1790-talet som har sin bakgrund i att kyrkans konstruktion inte medgav kyrkklockor. Kännetecknande och värdefulla delar av interiören är det stora, ljusa kyrkorummet med den betonade korsmitten, de ljusa putsväggarna och de höga fönstren samt korväggens och takets dekormålningar. Flera, inom kyrkodekoreringar och kyrkorestaureringar, kända personer har svarat för insatser i kyrkan. Illusionsmåleriet i form av en storskalig skenarkitektur med en klassisk tempelinteriör och utfört av konstnären Carl Strömberg utgör tillsammans med altartavlan av F Westin en värdefull del av kyrkans interiör och speglar det tidiga 1800-talets nya klassicistiskt ideal. Genom arkitekt Agi Lindegrens insatser vid sekelskiftet 1900 återfick korväggen sin illusionsmålning samtidigt som taket fick ny dekormålning. Tillsammans illustrerar de på ett värdefullt sätt två skilda perioders högklassiga dekormålning. I interiören tillmäts vidare bänkinredningen och dopfunten särskilda värden då de speglar en lång brukartradition för församlingen samtidigt som de representerar den praktfulla inredning som hör samman med den svenska stormaktstidens kyrkorum. Andra betydelsefulla delar av interiören är kalkstensgolvet med sina många gravhällar, predikstolen med sin karaktäristiska placering vid korsmittens nordöstra vägg, altarrundeln och de rikt utsirade läktarbarriärerna. Senare tiders tillägg som läktarunderbyggnad, nytt kapell och ny färgsättning underordnar sig kyrkorummet och tillför årsringar till kyrkans historia utan att förta den väl sammanhållna helheten. Orgel och orgelläktaren utgör en motsvarighet i väster till kyrkans tyngdpunkt med kor och altare i öster. Den höga och rikt dekorerade 1880-tals nyklassiska orgelfasaden och den breda läktaren med sin bröstning bildar en dominerande del i kyrkans västra parti och ansluter till ett traditionellt mönster. Tillsammans utgör orgeln, orgelläktaren och de övriga läktarna värdefulla delar av kyrkorummet. |
