Stäng fönster Örebro kn, VINTROSA PRÄSTGÅRD 3:1 VINTROSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| VINTROSA KYRKA | |
| 3/22/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - VINTROSA KYRKA är belägen på en markant höjd i slättbygden nära Svartån. Bebyggelsen kring kyrkan är karakteristisk för ett äldre sockencentrum med prästgård, arrendatorsboställe, fd skola, kyrkstall samt nordväst om kyrkan ett f d ålderdomshem. Detta är i sin tur beläget alldeles invid ett järnåldersgravfält, på vilket ett sockenmagasin är beläget. Ytterligare ett stycke bort finns en f d fattigstuga. Kyrkan ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN KYRKOGÅRDEN - Den äldsta delen av kyrkogården ligger närmast kyrkan. Kyrkogården har successivt vuxit genom utvidgningar åt väster 1941 och åt söder på 1960-talet med nya terrasserade områden. Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en kallmurad terassmur samt av en äldre trädkrans som till stor del är planterad utanför muren. Utvidgningen i söder omgärdas i öster av en häck och i söder av en kallmurad stenmur med rundad sten. I väster avgränsas kyrkogården med en häck och en trädrad. Det finns fyra entréer till kyrkogården. Kyrkogårdens gångsystem är belagt med grus och övriga ytor är bevuxna med gräs. Den äldre delen av kyrkogården har flera äldre gravanläggningar med stenramar och grus, två med järnstaket samt en med järnkedjor. KYRKAN - Vintrosa kyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Ingångar finns i väster samt mitt på långhusets sydsida. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt med rundbågiga fönsteröppningar. Långhusets flacka sadeltak är belagt med mönsterlagt skiffer, sakristians tak är belagt med kopparplåt. Sin nuvarande storlek fick kyrkan vid en om- och nybyggnad 1824-25, då man rev det medeltida tornet, västgaveln och delar av den södra muren samt förlängde långhuset åt väster. Ett nytt torn uppfördes i nyklassicistisk stil med tidstypiska ljudöppningar och en sluten lanternin av trä. Troligtvis uppfördes här tidigt under medeltiden en kyrka med torn i väster. Kyrkan revs i etapper under 1700- och 1800-talet. Möjligen kan vissa delar av den medeltida kyrkan finnas kvar efter dessa förändringar. En stor förändring genomfördes 1824-25, då kyrkan tillbyggdes åt väster till sin nuvarande storlek 1906-08 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Magnus Dahlander. Interiören fick bland annat en målad jugenddekor med språkband och en ny öppen bänkinredning. Vid denna tid ersattes kyrkans spåntak av ett mönsterlagt skiffertak. 1937 genomfördes en invändig renovering då jugenddekoren målades över, inredningen ommålades och omförgylldes. I korets fönster sattes antikglas in. 1956 skedde en stor renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Vid denna restaurering togs bänkar bort, övriga bänkar byggdes om med nya gavlar samt ny färgsättning. Altaruppsats och predikstol återfick sin ursprungliga färgsättning. Altarringen byggdes om och målades. Kyrkan försågs med ny värme- och elinstallation. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv och i sakristian ett nytt golv av tegel. Utvändigt beslogs kyrkans portar med koppar. 1973 genomfördes en mer omfattande renovering av kyrkans exteriör under ledning av arkitekt Jan Helgstrand. Bland annat skedde lagning av puts, fasaderna avfärgades gulvita med vita omfattningar och grå sockel. Trasigt takskiffer byttes ut. 1974-75 utfördes en invändig renovering, även den under ledning av arkitekt Jan Helgstrand. Man tog bland annat bort bänkar och uppförde en läktarunderbyggnad. Innertaket kläddes med väv samt väggar och tak målades om. År 2000 genomfördes den renovering som gett kyrkorummet dess nuvarande utseende under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat fick kyrkorummet en ny öppen bänkinredning samt nytt kalkstensgolv under bänkarna. I koret togs altarringen bort och det murades upp ett nytt fristående altare med en guldmosaik på framsidan. Nya liturgiska möbler. Ny läktarunderbyggnad med sakristia, nytt kyrktorg och dopplats, ny armatur, samt handikappanpassning av västra entrén. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Miljön kring kyrkan och kyrkogården är ett välbevarat exempel på ett äldre sockencentrum med därtill hörande bebyggelse. Kyrkans exteriör präglas av den ombyggnad kyrkan genomgick 1824-25, då den erhöll en nyklassicistisk utformning med tidstypiska ljudöppningar på tornet. Senare tillkommet är det mönsterlagda skiffertaket från 1906, vilket vittnar om den taktäckningsteknik som blev vanlig årtiondena kring sekelskiftet 1900. Senare tillkomna är även de kopparklädda portarna från 1956. Det nyklassicistiska kyrkorummet domineras av den omgestaltning som utfördes år 2000 av arkitekt Jerk Alton, då kyrkorummet fick ny färgsättning, ny bänkinredning samt kyrktorg och dopplats. Koret utformades i enlighet med moderna liturgiska krav och praktiska behov tillgodosågs med en ny läktarunderbyggnad. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - det mönsterlagda skiffertaket från 1906 - kyrkans bevarade inredning från 1755 så som altaruppsats och predikstol - på kyrkogården närmast kyrkan finns äldre gravvårdar med järnstaket, kors och stenramar. |
