Stäng fönster Karlskrona kn, ÖSTRA RÖDEBY 3:1 RÖDEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| rödeby kyrka, RÖDEBY KYRKA | |
| 10/25/21 |
| Motivering |
|---|
|
Rödeby kyrka ligger drygt en mil norr om Karlskrona. Arkeologiska fynd i socknen från sten- och bronsåldern visar att människor levt och verkat här i tusentals år. Stenkyrkan som tros ha uppförts i Rödeby på 1200-talet visar på en kyrklig kontinuitet i socknen i åtminstone 800 år. Dagens kyrka är placerad mitt i samhället intill den gamla skolan och prästgården och utgör en viktig symbol för orten. Rödeby kyrka uppfördes 1875–1877 och var en av de första kyrkorna i Blekinge som utfördes i utpräglad nygotik. För ritningen stod Per Ulrik Stenhammar, arkitekt på Överintendentsämbetet och tidigare lärare vid Konstakademin. Kyrkan utformades efter 1870-talets arkitektoniska ideal med spetsbågiga muröppningar och skifferavtäckta tak. Fasadernas gestaltning med slätputsade hörnlisener och friser mot de spritputsade murytorna är typisk för stilen och bidrar till det arkitektoniska uttrycket. Taken och tornet är ännu belagda med skiffer vilket är relativt sällsynt och i hög grad präglar exteriören. Även interiört dominerar ännu det nygotiska uttrycket även om de förändringar som genomförts under 1900- och 2000-talen också utgör delar i upplevelsen av kyrkorummet. Takets listverk och takstolarnas karaktäristiska form bidrar tillsammans med de bevarade bänkkvarteren, orgelfasaden, predikstolen och den äldre dopfunten till ett särpräglat nygotiskt uttryck. Den öppna takstolen och exteriörens skiffertak visar på engelska stilinfluenser vilket annars sällan kom till uttryck inom den svenska nygotiken, som istället dominerades av den franskinspirerade stilriktningen. Bland senare restaureringar märks i synnerhet 1920-talets inklädnad av takets pärlspont, den ändrade färgsättningen, läktarunderbyggnaden och inte minst den senaste restaureringen 2011 då koret omgestaltades och bänkinredningens färgsättning justerades. Bland kyrkans inventarier utmärker sig den äldre altaruppsatsen från 1673, utförd av Åke Truedsson från Karlshamn. Truedsson hör till Blekinges skickligaste bildhuggare under 1600-talet och altaruppsatsen har höga konst- och kulturhistoriska värden. Kyrkogård bevarar ännu medeltida delar i form av utbredningen åt söder med gravlägen i öst-västlig riktning, men präglas främst av 1800- och 1900-tal. En del gravar är ännu grusade med häck- eller stenomgärdningar även om huvuddelen är gräsbevuxna. Gravvårdarna härrör främst från 1800- och 1900-talen och är av varierande höjd och utformning. Ett antal tujor växer sedan 1900-talets början strax söder om kyrkan och bidrar tillsammans med mittgångens lönnallé väsentligt till kyrkogårdens karaktär. 1940-talets utvidgning åt norr omgärdas av en mur och en trädkrans av lind. Området är disponerat i fyra rektangulära kvarter åtskilda av grusade gångar med låga gravvårdar placerade rygg mot rygg enligt modernismens mönster. Den stora utvidgningen på 1980-talet österut karaktäriseras av gräsbevuxna gravar disponerade mot rygghäckar samt av de båda alléerna av uppstammade pyramidalmar som kantar de norra och sydvästliga gångarna. Materialboden från 1878 och kapellet från 1957 har båda betydande kulturhistoriska värden. Materialboden har med sina spetsbågar och sitt tälttak en tydlig samhörighet med kyrkans arkitektur. Att en funktionsbyggnad som denna har lyckats undgå större förändringar trots moderna tiders krav är relativt ovanligt. Sigge Ulléns gravkapell är ett typiskt exempel på en modernistisk stilriktning som anpassats för att samspela med den befintliga äldre bebyggelsen. Liksom materialboden är kapellet välbevarat och har betydande arkitektoniska värden. |
