Stäng fönster Karlskrona kn, BAKAREBODA 1:108 SILLHÖVDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| sillhövda kyrka, SILLHÖVDA KYRKA | |
| 9/4/20 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkbyn Sillhövda ligger cirka tre mil norr om Karlskrona i övergången mellan Blekinges dalbygd och de stenbundna skogsbygderna på höglandet i norr. Socknen avgränsas i norr av länsgränsen mot Småland och det gränsnära läget hade innan Blekinge blev svenskt 1658 präglat området genom återkommande krigshärjningar, men även gällande kulturella strömningar till följd av de täta kontakterna med Smålandsbygderna. Sillhövda har historiskt tillhört Fridlevstads socken men fick likt flera av de avlägset belägna orterna i landskapets norra del eget kapell under 1700-talet för att under 1800-talet bilda egna församlingar, en naturlig följd av befolkningsökningen under 1700- och 1800-talen. Efter järnvägens ankomst på 1870-talet kom närbelägna byn Holmsjö att utvecklas till ett stationssamhälle med vilken den gamla kyrkbyn numera är sammanbyggd. Kyrkoanläggningens närmiljö utgörs utöver byns villabebyggelse av sjön Sillhövden på andra sidan landsvägen i öster. Söder om kyrkogården ligger församlingshemmet, inrymt i den gamla sockenstugan, med tillbyggnader. Det gamla träkapell från 1768 som efter att Sillhövda 1848 bildat egen församling kom att kallas kyrka brann ner till grunden 19 maj 1940. Tiden dessförinnan hade präglats av en utdragen strid mellan församlingsborna och myndigheterna, där de förstnämnda ville bygga ny kyrka och skänka bort timmerkyrkan till Blekinge Musei- och hembygdsförening för flytt till hembygdsparken i Karlskrona. Tillståndsansökan för detta avslogs emellertid av Kungl. Byggnadsstyrelsen i beslut daterat 13 maj 1940, sex dagar innan den ödesdigra branden. Klockstapeln klarade sig tack vare att vinden var nordostlig och dessutom kunde ett flertal inventarier räddas. På inrådan från Byggnadsstyrelsen kontaktades arkitekten Herbert Kockum som ritat tre kyrkor som uppförts för Ronneby pastorat 1939, i medeltidsinspirerad men samtidigt modernistisk stil. Den malmöfödde arkitekten, som familjenamnet till trots tidigare mest varit verksam i Stockholm, är utöver ett antal bostadsprojekt främst känd för att ha ritat ett 50-tal bensinstationer för Svenska BP. Andra söndagen i advent 1945 kunde biskop Rohde inviga den nya helgedomen som utgjordes av långhus med fullbrett kor och underliggande pannrum i väster, torn i öster samt sakristia norr om koret. Den för kyrkobyggnader traditionella orienteringen med kor i öster hade alltså övergivits då Kockum ansåg att entréns placering gjorde sig bäst i öster i anslutning till landsvägen och med en tilltalande utsikt över sjön från kyrkbacken. Kyrkan har sedan invigningen 1945 genomgått få förändringar och utgör tillsammans med sina systerkyrkor i Ronneby pastorat ett intressant och välbevarat inslag i svensk kyrkobyggnadshistoria. Till de tre kyrkorna i Bredåkra, Kallinge och Saxemara sägs Kockum ha hämtat inspiration i moderkyrkan Heliga Kors i Ronneby. Arkitektoniska grepp som återkommer även i Sillhövda är bland annat användandet av olika typer av valvbågar samt att det treskeppiga kyrkorummet är slaget med kryssvalv förutom över koret som har ett mer påkostat stjärnvalv. Kockum tycks i sina kyrkobyggnader vilja skapa illusionen av en gammal byggnad som byggts om i omgångar, exempelvis kan Sillhövda likt både Bredåkra och Saxemara med sina långhus med fullbreda kor och symmetriskt placerade fönster sägas alludera på en 1800-talsombyggnad av en medeltida kyrka, där en salskyrka, om än med små proportioner, adderats till ett medeltida västtorn. Beträffande den fasta inredningen syns emellertid inga influenser av den sällsynt välbevarade renässansinredningen i Heliga Kors kyrka. Istället präglas hans kyrkorum av ett samspel mellan slätputsade vitkalkade murverk och valv samt snickerier och fast inredning i betsat eller lackat trä. Funktionalismens genomslag är uppenbart och tydliga paralleller kan dras till de restaureringsideologier som vid tiden kom till uttryck i exempelvis Eiler Græbes och Erik Lundbergs restaureringar av medeltida kyrkor. Inventarier och konstnärlig utsmyckning, inte minst de många belysningsredskapen, har i viss utsträckning historiserande drag men får generellt sägas vara tydligt präglade av samtida konstströmningar. Snickeriarbetena håller genomgående hög hantverksmässig kvalitet. Särskilt konsthistoriskt intresse tilldrar sig det medeltida altarskåpet, en triptyk i polykromt bemålad ek av nordtyskt ursprung från senare delen av 1400-talet, som tidigare tillhört Torhamns kyrkan och utgör Blekinges äldsta bevarade altarskåp. Liksom ett flertal andra föremål som härstammar från den gamla kyrkan, däribland ett flertal ljuskronor, en tidigare altartavla och de båda kyrkklockorna som brukade hänga i klockstapeln, utgör altarskåpet en viktig länk till församlingens äldre historia. Den gamla kyrkans grund med trappor, krypta och intilliggande brunn är bevarad på gamla kyrkogården, den sydvästra delen av den nuvarande kyrkogården som är tydligt avläsbar genom att den omgärdas av en bogårdsmur som härstammar från 1700-talet. I övrigt präglas såväl denna del av kyrkogården som utvidgningen i väst av en något säregen gestaltning från 1930-talet efter förslag av Karlskronas stadsarkitekt Sigge Ullén och stadsträdgårdsmästare Paavo Lindquist. Kvarteren utgörs av en central gräsbevuxen yta med gravar ordnade mot rygghäckar som i sin tur omgärdas av grusade gravplatser inramade av buxbomshäckar eller stenramar. Lägre gravvårdar är klart dominerande med inslag av äldre högresta vårdar på gamla kyrkogården i form av obelisker, nyklassicistiska vårdar samt i enstaka fall stenkors och bautastenar. Av stor vikt för upplevelse av kyrkomiljön är klockstapeln med tjärad panel och spåntäckt karnisformad huv som uppfördes kring 1830, sannolikt som en kopia av en äldre klockstapel från 1700-talet. Den flyttades till sin nuvarande plats 1955. Grunden vid den tidigare placeringen direkt söder om kyrkan är ännu bevarad. Under decennierna kring mitten av 1900-talet var uppförande av bårhus mycket vanligt på svenska kyrkogårdar. Sillhövdas bårhus är samtida med kyrkan och ritat av Kockum, med slätputsade och vitkalkade väggar samt tälttak avtäckt med kopparplåt som kröns av en förgylld kula. |
