Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sölvesborg kn, PELIKANEN 5 SANKT NICOLAI KYRKA

 Anläggning - Värdering

SANKT NICOLAI KYRKA
9/30/13
Motivering
Sankt Nicolai kyrka och gamla kyrkogård utgör en kulturhistoriskt värdefull månghundraårig miljö med rötter i medeltiden och en väl bibehållen ålderdomlig prägel. Kyrkan bevarar såväl till det yttre som till det inre karaktären av den medeltida stadskyrkan i rött tegel. Kyrkans iståndsättning och restaurering 1905-1906 under ledning av Gustaf Lindgren syftade till att tillvarata den medeltida prägeln. Medeltiden kommer till uttryck bland annat i exteriörens trappgavlar, blinderingar och murverket. Interiören speglar flera tidsskeden. Medeltiden syns i det valvslagna kyrkorummet och i kalkmålningarna medan reformationstiden framträder i den praktfulla altaruppsatsen, altaret och predikstolen. De väggfasta murade bänkarna i vapenhus, tillskrivs kulturvärden då de var vanligt förekommande under medeltiden och idag endast finns bevarade i mindre omfattning. Östra gavelns rika utsmyckning har motsvarighet i S:t Petri kyrka i Malmö och paralleller till de gotiska tegelkyrkorna i Östersjöområdet.

Altaruppsatsen, altaret med antemensale och predikstolen med baldakin är från tiden kring 1600 och representerar tillsammans reformationstidens påkostade inredning i renässansstil med en tidtypisk synnerligen rik skulpturutsmyckning. Altaruppsatsen, ett s.k. additionsaltare, är en av de för stiftet karaktäristiska altarutsmyckningarna, som tillkom i samband med reformationen. De kulturhistoriska värdena är knutna såväl till det höga hantverksutförande och som till att inredningsdelarna står för sin tids nya kyrkoinredning. Intressant är även kopplingen till donatorn, länsherren på Sölvesborgs slott Otto Lindenow och den nära samhörigheten med predikstol och dopfunt i Mjällby.

Orgeln, byggd 1967 av Gebrüder Jehmlich, Dresden följer genom sin placering på läktaren ett traditionellt mönster för kyrkorummets disposition och gestaltning. Orgel och läktare står som en motsvarighet i väster till kyrkans kärnpunkt kor och altare i öster. Det har i Sankt Nicolai, som i många medeltida kyrkor, fått bli en anpassning till kyrkorummets förutsättning med begränsat utrymme på grund av valven varför tornet tagits i anspråk. Orgelfasadens utformning och materialval speglar mycket av 1960-talets orgelbyggeri och stilideal. Orgeln bildar en egen enhet utan att i någon högre grad påverka medeltidens kyrkorum medan läktaren fått en gestaltning som knyter an till kyrkomusik genom utsmyckning i forma av musicerande änglar.