Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Örebro kn, MELLÖSA PRÄSTGÅRD 3:1 STORA MELLÖSA KYRKA

 Anläggning - Värdering

STORA MELLÖSA KYRKA
5/20/07
Motivering
KYRKOMILJÖN – Kyrkan är belägen i Stora Mellösa tätort i typisk jordbruksbygd. I miljön kring kyrkan finns f d skola, sockenstuga, ålderdomshem samt prästgård. Söder om kyrkan finns bl a gravhög och två resta stenar från järnåldern.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur, delvis med huggen sten. Innanför muren löper en trädkrans. Kyrkogården som utvidgats framförallt mot söder är gräsbevuxen med enkelt, asfalterat gångsystem. Närmast kyrkan finns gruskvarter bevarade.


KYRKAN- I den nuvarande kyrkan ingår rester av en 1100-tals kyrka som under 1200-talet utvidgades åt söder och då fick sin nuvarande bredd. Under medeltidens senare del förlängdes kyrkan åt öster och gavs ett tresidigt avslutat kor och kyrkorummet valvslogs. Under 1600-talets mitt uppfördes det åttkantiga Göksholmska gravkoret på långhusets södra sida. 1833-35 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad i nyklassicistisk stil. Valven revs och kyrkan förlängdes åt öster och fick ett rundat korparti.
Kyrkorummet täcktes av ett putsat tunnvalv.

Kyrkan består av rektangulärt långhus med rundat korparti, torn med lanternin i väster, sakristia i norr samt det åttkantiga Göksholmska gravkoret i söder. De vita fasaderna är spritputsade med släta listverk och rundbågiga fönsteröppningar. Huvudingång i tornets västra mur med rusticerad portal samt en nyklassicistisk sydportal. Tornets huv med lanternin är kopparklädda medan de andra takfallen täcks av svart plåt.

Kyrkorummet täcks av ett putsat trätunnvalv med gråmålad profilerad taklist. Långhuset har fyra fasta bänkkvarter och på norra sidan i övergången mot koret är predikstolen från 1830-talet placerad. Altaruppsatsen i nyklassicistisk stil med kopplade kolenner och tympanonfält tillkom 1712-13 och flyttades från den gamla kyrkan.

1904 ersattes den slutna bänkinredningen av öppna bänkar i s k bönhusstil och väggarna målades med kvaderrustik och dekorbård. 1936-37 togs dekormåleriet bort och bänkarna ombyggdes. 1974-75 tillkom läktarunderbyggnaden i långhusets västra del. vid samma tillfälle inreddes Göksholmska gravkoret som kapell.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Stora Mellösa kyrka, med medeltida ursprung, och dess närmiljö med olika fornlämningar vittnar om en 1000-årig historisk kontinuitet. Kyrkan med kyrkogård utgör tillsammans med f d skola, sockenstuga, ålderdomshem och prästgård ett välbevarat sockencentrum.

Kyrkan har en välbevarad nyklassicistisk exteriör som härrör från den stora ombyggnaden kyrkan genomgick åren 1833-35. Det åttkantiga Göksholmska gravkoret påminner om kyrkans äldre historia och utgör tillsammans med bevarade epitafier och anvapen vittnesbörd om ägarfamiljerna till socknens största gods, Göksholm. Interiörens ursprungliga nyklassicistiska prägel är välbevarad trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning. Altaruppsatsen är av hög kvalitet och ett mycket viktigt inslag i kyrkorummet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum med lång kontinuitet.

- Det medeltida murverket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument.

- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för den nyklassicistsiska sockenkyrkotypen.

- Det Göksholmska gravkoret med sina anvapen och epitafier är ett personhistoriskt monument över ägarfamiljerna till Göksholm.

- Kyrkorummet har en välbevarad nyklassicistisk prägel till vilken nyare inredningen anpassats.