Stäng fönster Falkenberg kn, S:T LAURENTIUS 10 FALKENBERGS GAMLA KYRKA (S:T LAURENTII KYRKA)
Anläggning - Värdering
| FALKENBERGS GAMLA KYRKA (S:T LAURENTII KYRKA) | |
| 12/19/02 |
| Motivering |
|---|
|
S:T LAURENTII KYRKA är centralt belägen på medeltida kyrkplats i Falkenbergs äldsta delar, omgiven av bibehållen 1700- och 1800-talsbebyggelse samt medeltida gatunät. Kyrkan och kyrkogården kringgärdas av ett smidesstaket med grindar som mot Storgatan tillkom 1883 och mot övriga sidor på 1940-talet. Kyrkotomten är gräsbevuxen med grusade gångar och kullerstensbeläggning och här finns gravvårdar från 1700- och 1800-talen. Norr om kyrkotomten ligger den gamla prästgården (1829), som upphörde att vara prästbostad 1891. Angränsande till kyrkotomten ligger också den f d tiondeladan (1806), bostadshus sedan år 1900. Kyrkotomten användes som begravningsplats fram till 1884, då Kapellkyrkogården togs i bruk. Falkenbergs innerstad utgör riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan har fått sitt namn efter de fattigas skyddshelgon Laurentius. S:t Laurentii fungerade som Falkenbergs stadskyrka fram till 1892, då en ny kyrka byggdes på annan kyrkplats. Kyrkan räddades 1897 från rivning genom att den uppläts som gymnastiksal fram till 1922. Efter en renovering 1926-28 återinvigdes kyrkan för gudstjänstbruk. Stenkyrkans äldsta byggnadshistoria är oklar men långhusets äldsta västra del härrör troligen från omkring år 1300. Huruvida tornet är ursprungligt eller senare tillbyggt är oklart. Den medeltida karaktären framträder i de mer än metertjocka murarna och spår av den äldsta ingången finns i sydfasaden, igenmurad 1903. Under sengotiken 1450-1550 förlängdes långhuset med rak avslutning åt öster och gavelröstet dekorerades med de höga smala spetsbågiga blinderingarna och den blinderingsfris, det s k strömskiftet, som idag är synliga i fasaden. Korfönstret tillkom vid denna ombyggnadsperiod, var sedan länge igenmurat men togs upp igen 1954. Kyrkan brändes under nordiska sjuårskriget 1563-70 och återuppbyggdes 1587-88. Det århundrade som exteriört framförallt sätter sin prägel på den nuvarande kyrkan är 1700-talet, då kyrkan väsentligt förändrades. De vitputsade fasadernas fönsteröppningar i norr förstorades, liksom de södra förändrats under 1600-talet. Stentornet i väster fick 1787 sin nuvarande överbyggnad med den kopparbeslagna karakteristiska huven och sluten lanternin. Vapenhuset med brutet tak framför tornet tillkom 1797. 1926-28 framtogs kalkmålningar från efterreformatorisk tid på kyrkorummets väggar. Väggmålningarna tillkom troligen i samband med kyrkans återuppbyggnad på 1580-talet. De var länge överkalkade och framtogs och konserverades 1925. De inramade målningarna med motiv ur gamla och nya testamentet bärs upp av kolonner omslingrade av vinrankor och druvklasar. Den rödmålade draperingen vid korfönstret har troligen inramat en tidigare altartavla. Dopfunten av trä kan möjligen vara från 1500-talet. Kyrkans välvda tak tillkom 1739 och ersatte ett plant trätak. Taket dekorerades med målningar 1753-54 utförda av en kyrkomålare vid namn Linkmeyer och är hans enda kända verk. Motiven med svävande änglar bland moln är typiska för tiden och takmålningen karaktärsskapande för kyrkorummet. Från 1700-talet är också psalmnummertavlan med förgylld ornamentik skuren i trä, liksom duvan ovanför dopfunten. Interiört har stora förändringar genomförts under 1900-talet. Kalkstensgolvet i koret tillkom 1940. Den nuvarande predikstolen uppsattes 1978 och är skuren i ask av Falkenbergskonstnären Tore Heby. Altarringen från 1988 är skuren av samme konstnär. Samtida med altarringen är altaret, utformat av stadsarkitekten i Falkenberg Carl Estmar. Korset på framsidan har murats av gammalt golvtegel som återfunnits under kyrkans nuvarande golv. Samtidigt med dessa förändringar erhöll bänkar och läktare den nuvarande färgsättningen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens smidesstaket, grindar, grusgångar och äldre gravvårdar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den mycket välbevarade exteriören med prägel av medeltid och 1700-tal. - Det senmedeltida korfönstret och det östra gavelröstets blinderingar. - Interiörens vägg- och takmålningar. - De äldre inventarierna; dopfunten och psalmnummertavlan. |
