Stäng fönster Västervik kn, ÖVERUM 1:3 ÖVERUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÖVERUMS KYRKA | |
| 12/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Överums kyrka är den enda i Kalmar län som uppförts som en brukskyrka. Kyrkan byggdes år1872 på initiativ av dåvarande bruksdisponenten greve Adolf Stackelberg och med en gemensam arbetsinsats av brukets anställda. Stackelberg var en drivande kraft i den evangeliska väckelsen i bygden. Den nära förbindelsen med bruket har Överums kyrka gemensam med Ankarsrums kyrka som dock till skillnad mot Överums inte var helt i brukets ägo. Med sin placering mitt i bruksmiljön, helt omgiven av byggnader som hör till brukets verksamhet, understryks ytterligare kyrkans äldsta historia. Kyrkan tillsammans med den närliggande bebyggelsen i form av verkstäder, brukskontor, arbetarbostäder, den f d kyrkan och herrgården utgör en värdefull kulturmiljö som också ingår i ett av kulturmiljövårdens riksintressen (Överum 88703096) i norra Kalmar län. Byggnadsmaterialet till kyrkan togs från bruket i form av slaggsten som blandades upp med tegel. I landet finns omkring ett tiotal kyrkor uppförda av slaggsten. I Linköpings stift finns förutom Överum även Ankarsrums och Boxholms kyrkor. De två senare har dock slaggstensmurar som inte är putsade. Den kyrka som uppfördes i Överum 1872 byggdes som en enkel rektangulär byggnad, en sal som både exteriört och interiört hade mycket gemensamt med samtida frikyrkolokaler. I kyrkorummet löpte läktare längs samtliga väggar utom över koret. I koret fanns en altarpredikstol som skulle understryka ordets roll i gudstjänsten. På 1880-talet kompletterades kyrkan med ett torn som byggdes med trästomme som reveterades. Kyrkan är byggd i en blandning mellan nyklassicism och nygotik. Långhuset har klassicistiska drag med den väl avvägda byggnadskroppen och de avskalade murarna, men med en försiktig dragning åt nygotik med de många nygotiskt spetsbågiga fönstren. I tornet blommar dock nygotiken ut med rosettfönster, hög spira och många detaljer. Även invändigt tog man intryck av de nygotiska strömningarna vilket bl a kom till uttryck i öppna bänkar med höga gavlar avslutade med en trepassform och i läktarbarriärer och altarring som tog upp den för nygotiken så typiska spetsbågeformen. Altarpredikstolen bar också nygotikens formspråk medan orgelhuset bar klassicismens kännetecken. År 1931 blev Överum en egen församling och fick då överta ägandet av kyrkan. Det följande årets stora renovering, ledd av Erik Fant, innebar stora förändringar. En sakristia tillkom i öster vilket innebar att alla ljusinsläpp i öster sattes igen, inklusive det stora rosettfönstret. I kyrkorummet togs altarpredikstolen bort, bänkarna byggdes om och altarringens och läktarbarriärens gallerverk sattes igen med plywoodskivor. En ny predikstol tillkom också. Erik Fant var en av sin tids ledande restaureringsarkitekter, men hans verksamhet i Kalmar län är ännu inte fullt kartlagd. Fant har dock ritat gravkapellet i Ankarsrum och i Virserum samt deltagit vid restaureringen av Virserums och Ankarsrums kyrkor på 1920-30-talen. Rent restaureringshistoriskt intressant är att Fant i Ankarsrum på 1920-talet utförde en historiserande restaurering, medan så inte alls var fallet i Överum. På 1930-talet hade de funktionalistiska idealen börjat få fäste och i Överums kyrka blev detta tydligt i ivern att förenkla och skapa rena ytor. Genom 1960-talets renovering under ledning av Kurt v. Schmalensee återfick kyrkorummet något av sin ursprungliga prägel genom att bänkarna delvis återställdes och skivmaterialen på altarbarriär och altarring togs bort. Trots vissa förändringar med tillbyggnaden av sakristian och borttagande av fönster bevarar kyrkan i sin exteriör mycket av sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck. Byggnadstekniskt intressant är tornet med stomme av trä, vilket i Kalmar län är mycket ovanligt. Interiört präglas kyrkorummet av de förändringar som utförts genom åren. De bevarade läktarna, bänkarna och orgelhuset förmedlar ändå något av det som var kyrkorummets ursprungliga karaktär. Korpartiet är till stor del ett resultat av 1930-talets ombyggnad, med sin absid och den enkla, tidstypiska predikstolen. Altartavlan har ett konstnärligt och kulturhistoriskt värde i sig, även om dess historia i kyrkan inte är lång. Värda att lyfta fram är också kyrkans många gjutjärnsdetaljer som finns interiört i form av ljuskronor, lampetter, bänkgavlarnas överstycken m m, men även exteriört i detaljer och dekorationer. Sammanfattningsvis: * Överums kyrka är en väsentlig del i den intressanta kulturmiljö som Överums bruksområde utgör och ingår i ett av kulturmiljövårdens riksintressen i norra Kalmar län. * Överums kyrka är länets enda som uppförts som brukskyrka - ett resultat av en stark väckelserörelse i trakten, ledd av greven och bruksdisponenten Adolf Stackelberg. * Exteriört bevarar kyrkobyggnaden trots ombyggnader mycket av sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck. * Interiört är kyrkorummet ett resultat av två större renoveringar som båda lämnat sina avtryck. |
