Stäng fönster Bjuv kn, BJUV 25:1 BJUVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Bjuvs kyrka, BJUVS KYRKA | |
| 2/6/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Bjuvs kyrkoanläggning Bjuvs kyrka tillsammans med skolan och prästgården är viktiga delar från den gamla byns sockencentra och en länk till Bjuvs äldre kulturlandskap som till stora delar har fått lämna plats till en relativt ny bebyggelse. Det öppna landskapet har ersatts av en mer eller mindre förtätad bebyggelse med olika ålder och tidsuttryck. Som sockencentrum kan platsen vara mycket gammal vilket gravplatser och kulturlager som föregått den nuvarande kyrkan pekar på. Kanske fanns en äldre träkyrka på platsen innan den nuvarande kyrkan byggdes. Kyrkans placering i byns utkant kan tyda på att byn ändrat läge eller att kyrkan haft en koppling till en huvudgård. Omständigheterna kring kyrkans byggnation är dock inte kända men kanske kan framtida arkeologiska undersökningar ge ny information om dess tillkomsttid. Kyrkans relativt tunna murverk, omkring 90 cm samt förekomsten av korflykt är indikationer på att kyrkan är relativt tidig. Korflykt är en typ av planform som förknippas med stenkyrkor kring 1100-talets slut. Kyrkans torntyp, litet kvadratiskt torn, är också vanlig under den tidiga kyrkobyggnadsperioden. I kyrkan finns ännu fragment av romanska kalkmålningar av hög kvalitet som tillsammans med kyrkans välbevarade murverk, äldre muröppningar, det medeltida tornet och kyrkans valv med senmedeltida utsmyckning utgör ett betydelsefullt kyrkligt kulturminne. Förekomsten av de romanska målningarna liksom en tidig kristen begravningsplats kan betyda att kyrkan hade en särställning i området vilket manifesterats i dess utsmyckning. Exteriört framstår kyrkan som relativt välbevarad, få större förändringar har skett sedan nykyrkan byggdes med undantag från tillbyggnader av källare och sakristia. Kyrkans trappgavlar är inte ursprungliga men kan möjligen vara ett gotiskt tillskott eller en senare gotisering av kyrkan. Dessa dominerar kyrkans siluett och är mycket karaktäristiska, både höga och med ovanlig murning. Listverken har också förändrats och fönsteröppningarna hör till 1800-talets tillägg. Invändigt har kyrkan genomgått några tidstypiska renoveringar. Tillbyggnad av tvärskepp med bevarande av kyrkans äldre delar är typisk för 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Tvärskeppets interiör har genomgått stora förändringar sedan tillbyggnaden med ny inredning, orgel och orgelläktare. Kyrkorummet i övrigt är välbevarat och de renoveringar som genomförts under 1900-talet har framför allt syftat till att bevara eller återställa det gamla kyrkorummet med dess valv, kalkmålningar, altaruppsats och predikstol. Dessa delar innehar också de högsta kulturhistoriska värdena vad gäller kyrkans interiör. Den senast tillkomna inredningen från 1975 är bevarad i sin helhet och ett fint exempel både på arkitekt Torsten Leon Nilssons renoveringsverksamhet samt tidens estetik. Inredningen med dess rena former och neutrala färgskala med inslag av rött och grått bildar en fin inramning och harmonierar väl med de äldre inventarierna. Kyrkorummet framstår som både funktionellt och modernt trots sin traditionella uppbyggnad. I tornet och på vindarna finns intressanta byggnadshistoriska detaljer bevarade. Viktigast är de romanska öppningarna, murverket och kalkmålningar. Tornet är mycket välbevarat både exteriört och interiört. Utvändigt märks kanske främst den medeltida kyrkporten som dock är sekundäranvänd. Invändigt är valvet oisolerat och bjälklagen av ek kan ha hög ålder. Tornets övre våningar liksom kyrkans vindar är inte tillgängliga för kyrkobesökarna men kan ha en viktig betydelse för framtida undersökningar kring kyrkans historia. Tornet är också en av många medeltida torntillbyggnader i området som utförts med trapptorn på norra sidan. Det utgör sålunda ett exempel på en torntyp med tydlig lokal förankring som också utmärker kyrkobyggnaderna i området. |
