Stäng fönster Bjuv kn, NORRA VRAM 36:78 NORRA VRAMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Norra Vrams kyrka, NORRA VRAMS KYRKA | |
| 11/30/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan, kyrkogården och den gamla prästgården är värdefulla inslag i bymiljön där det har utgjort dess naturliga centrum. Norra Vram är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö enligt Länsstyrelsen i Skånes kulturmiljöprogram. I motiv för bevarande lyfts kopplingen mellan godsmiljö och kyrkbyn fram som viktig för området samt kyrkbyns bebyggelse med kyrka, skola, prästgård, klockarebostad. Norra Vrams kyrka är en påfallande stor sockenkyrka som speglas av den rika bygden och dess näringsinkomster. De större gårdarna Billesholm och Vrams Gunnarstorp har präglat bygden liksom kyrkan genom inredning och tillbyggnader. Kyrkan påminner i flera avseenden om Kågeröds kyrka. Båda har västtorn, senmedeltida östförlängningar och tillbyggnader med vapenhus och gravkor. Tvärskepp tillkommer på 1700-talet. Även inredning har vissa likheter. Detta har troligtivis sin förklaring i liknande förhållande ekonomiskt, organisatoriskt men kan också förklaras lokala influenser och samverkan. Tillbyggnaden med korsarmar är ett resultat av 1700-1800-talets stora befolkningsexpansion. Storgodsägarnas inflytande påverkar kyrkan ända in på 1900-talet då det halv nedgrävda gravkoret byggdes om vid kyrkans södra sida. Gravkoret har ännu en mycket påtaglig inverkan på kyrkomiljön. Mats Anglert gör en jämförelse mellan kyrkorna i Kropp, Bjuv, Kvistofta och Norra Vram som samtliga är uppförda av sandsten och med smala murar. Kyrkans torn är ett mycket betydelsefullt exempel på ett tidigt västtorn byggt i sandstenskvader och bör ses i ett sammanhang med andra tidigmedeltida västtorn i området som Väsby, Frillestad, Kropp, Kvisttofta och Fleninge. Tornet har sannolikt haft en viktig funktion och symbolisk betydelse initialt och bör tolkas som en manifestation av makt och ekonomiskt överskott. Denna kan ha varit knuten till den kyrkliga makten ursprungligen då det finns uppgifter om att ärkebiskopen ägde Vrams Gunnartorp vid denna tid. Under senare delen av medeltiden ändras möjligen tornets funktion till det ett traditionellt klocktorn, valv och torntrappa tillkommer. Tornet har även senare varit en statussymbol för byden och har en viktig symbolisk betydelse vilket tornuret och kyrktuppen är exempel på. Tyvärr finns tornuret inte kvar längre. Kimningsringning är en traditionen knuten till klockorna som ännu lever kvar i socken. Kyrkans interiör är en blandning av inventarier från olika tidsepoker. 1800-talets omfattande bänkkvarter har reducerats och korsarmarna har istället återgått till en form av förstorade sidokapell/vapenhus. Dessa är resultatet av renoveringar under 1900-talets slut vilka genomförts som en nedtonad tolkning av kyrkans 1800-talskaraktär. Exempel på detta är bänkinredningen som i sin avskalade form, ljusa och diskreta färgskala både är traditionell men utan att göra anspråk på pastisch. Den låga orgelläktaren/podiet som upptar hela tornets bottenvåning är särskilt intressant och en ovanlig lösning till orgelns placering. Orgelläktaren fanns på samma plats redan på 1700-talet och sålunda har placeringen en gammal tradition. Altaret har troligtvis samma placering som det hade sedan det nya koret tillkom under sen medeltid. Predikstolen och den äldre altaruppsatsen och dopfunten från 1600-talet är andra inslag från ungefär samma period liksom epitafier och gravstenar vilka bildar en fin helhet. Korets altaruppställning med korskrank i nygotisk stil var en vanligt inslag under 1800-talet men få har bevarats. Denna är därför ett värdefullt inslag i kyrkans 1800-talsinredning. |
