Stäng fönster Falkenberg kn, KYRKOBACKA 1:7 SVARTRÅ KYRKA
Anläggning - Värdering
| SVARTRÅ KYRKA | |
| 10/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
SVARTRÅ KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i en fornlämningsrik miljö tillsammans med ett fåtal gårdar vid landsvägen som slingrar sig mellan bebyggelsen i Svartrå i mellersta Halland. Kyrkan ligger på gränsen mellan Ätradalens odlingslandskap och skogsbygden i nordost och ingår som en del i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården. Kyrkogården kringgärdas av en bred kallmurad skalmur samt av rader av äldre träd med stora täta kronor. Ingångar med smidesgrindar samt i väster genom en vitputsad stigport med grind av smidesjärn. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar. Bland gravvårdarna märks några äldre järnkors samt gravstenar från 1600-talet. Den vitputsade stenkyrkan härrör från 1100- eller 1200-talet och utgörs av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti och torn i väster. I den nuvarande byggnaden ingår medeltida murverk. Kyrkans äldre byggnadshistoria är tämligen okänd men troligen breddades kyrkan åt norr på 1400-talet. Trätornet med ovanliga dubbelportar i väster tillkom 1772, men har ombyggts vid flera tillfällen. Det brädfodrade tornet kröns av en spåntäckt huv och har ovanliga spånklädda strävpelare av trä i norr, söder och väster. Långhuset fick sitt nuvarande utseende med tresidig avslutning 1801. Fönsteröppningarna förstorades 1822. Sakristian som ansluter till kyrkans östmur genom en smal gång, tillkom 1953-54 i samband med en renovering under ledning av stadsarkitekten i Halmstad, Fredrik Wetterqvist. Renoveringar under 1900-talet har syftat till att framhäva kyrkans äldre karaktär. Av kyrkans medeltida ursprung minner den medeltida dopfunten i grönsten som höggs på 1200-talet i närbelägna Funtaliden i Fagered, samt triumfkrucifixet och den medeltida helgonbilden i trä, en s k "munkbild", sällsynta i Hallands kyrkor. På den norra långhusmuren finns rester av senmedeltida kalkmålningar föreställande passionshistorien, framtagna och konserverade i mitten av 1950-talet. Apostlarna på läktarbröstningen målades troligen på 1600-talet. Interiören har en enhetlig och ömtålig 1700-talsprägel. Karaktärsskapande är takmålningen från 1777 med figurativa målningar i rokokostil, utförd av kyrkomålaren Henrik Wibeck från Varberg. Efter östförlängningen 1801 kompletterades de av Varbergsmålaren Jacob Magnus Hultgren. Predikstolen och altaruppsatsen i barockstil utfördes omkring 1700 av bildhuggare Gustaf Kihlman. Stommen i predikstolen är daterad till 1500-talet och en ovanlig detalj är timglaset som bärs av en från väggen utsträckt hand skuren i trä. I altaruppsatsens överstycke finns Carl XII:s spegelmonogram, ovanligt skrivet med arabiska siffror: C12. Bänkinredningen ombyggdes i mitten av 1950-talet men gavlarna är smyckade med målningar utförda av Henrik Wibeck 1777. Korbänken i söder är även den dekorerad med 1700-talsmålningar och har överstycken skurna i trä. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, stigport, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Trätornet har ett ovanligt utseende med dubbla portaler och strävpelare åt alla håll. - Kyrkans interiör är så ömtålig att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara. - Fragmenten av de senmedeltida kalkmålningarna. - Den bemålade läktarbröstningen. - Det bemålade taket i rokokostil och övrig inredning från 1700-talet; predikstol, altaruppsats, bänkgavlar och korbänk. - Den medeltida dopfunten, triumfkrucifixet och helgonbilden. |
