Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eslöv kn, HAMMARLUNDA 16:1 HAMMARLUNDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

Hammarlunda kyrka, HAMMARLUNDA KYRKA
9/20/16
Motivering
Den romanska stenkyrkan i Hammarlunda uppfördes under 1100-talet med långhus, kor och absid. Relativt snart därefter, sannolikt under tidigt 1200-tal, tillkom det runda västtornet. Den senast tillkomna byggnadsdelen är vapenhuset i söder från 1400-talet. Flertalet medeltida kyrkor i landet såväl som i Skåne har genom åren byggts om kraftigt, inte minst på 1800-talet. I Hammarlunda har emellertid kyrkans byggnadsvolym sett likadan ut sedan slutet av medeltiden. Den nuvarande kyrkan föregicks av två
träkyrkor, uppförda på samma plats, varav den första byggdes runt mitten av 1000-talet. Upplevelsevärdet av den 1000-åriga kyrkliga traditionen på platsen förstärks av att gudstjänsten förrättas i samma kyrkorum som för 900 år sedan, och att kyrkan än idag utgör byns naturliga landmärke.

Exteriört präglas kyrkan av rundtornet i väster, vilket sannolikt uppfördes på 1200-talet. Rundtorn finns idag endast bevarade på ytterligare tre kyrkor i Skåne och har inte heller historiskt sett hört till vanligheterna. Den traditionella förklaringen har varit att runda torn haft försvarsmässigt syfte, men nya rön gör gällande att Hammarlundas västtorn kan ha uppförts som gravkapell för kyrkans dåvarande patronus. Utöver tornet
är kyrkans planform och volymer ett mycket representativt exempel på romanskt kyrkobyggande. Absiden med dess säregna dekorationer antas vara inspirerat av absiden i Lunds domkyrka.

Den välbevarade byggnaden har även höga byggnadsarkeologiska värden, vilka förstärks av de undersökningar av bland annat murverk, puts och taklag som redan utförts. Exempelvis tyder de dateringar som utförts av taklaget på att det delvis kan bestå av återanvänt virke från någon av de tidigare träkyrkorna.

I kyrkans interiör är det medeltida kyrkorummet tydligt läsbart tack vare de enkla valven, triumfbågen och inte minst den rundbågiga passagen till tornet och dess ålderdomliga valv. I övrigt präglas interiören av läktarpredikstolen och altaruppsatsen i renässansstil, den ny klassicistiska orgelläktaren och -fasaden, samt den nygotiska bänkinredningen.

Hammarlunda kyrkogård karaktäriseras av en utformning typisk för 1920-talet och de närmast följande decennierna, med gravvårdar i låg skala omgärdade av lågt klippta buxbomshäckar och polerade stenramar i symmetriska kvarter. Den äldsta delen av kyrkogården, söder om kyrkan, präglas istället av det sena 1800-talets gravvårdsideal med högresta stenar eller obelisker.