Stäng fönster Kungsbacka kn, LANDA KYRKA 1:1 LANDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| LANDA KYRKA | |
| 9/28/06 |
| Motivering |
|---|
|
LANDA KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats invid Lundaån i en dalgång med öppet odlingslandskap norr om Frillesås. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur med tre stigluckor, varav två uppfördes 1915, samt smidesgrindar. Klivstättor i muren flankerar den västra stigluckan och muren kantas av en ung trädkrans. På kyrkogården finns en medeltida altarsten med relikgömma. Till anläggningen hör en byggnad för bårhus och vaktmästeri (1969). Den vitputsade murade stenkyrkan har medeltida ursprung och i kyrkans västra del ingår medeltida mursträckningar. I slutet av 1700-talet omgestaltades kyrkobyggnaden till i stort sitt nuvarande utseende genom förlängning åt öster med ny tresidig koravslutning i långhusets bredd (1788) och försågs med ett torn i väster (1794). Initiativtagare till den genomgripande ombyggnaden var kyrkoherden Lars Ström, vars ritningar omarbetades av arkitekten C F Adelcrantz i Stockholm. Långhusets tidigare spåntäckta sadeltak fick tegeltäckning 1764. Tornet är kraftigt och kröns av en spåntäckt huv med slank oktogonal sluten lanternin. Av sin tyngd har det sjunkit något och reparationer har under 1900-talet därför vidtagits. Sakristian vidbyggdes i norr i samband med en renovering 1915. Kyrkorummet präglas av 1700-talets ombyggnad till salkyrka med tresidigt kor, välvt tak och större fönsteröppningar samt av olika tiders dekorationsmåleri. Från 1700-talet härrör läktaren (1754) samt bänkdörrarna, bemålade med blomstermotiv, som bibehölls när bänkarna nygjordes 1915. I kyrkan finns även äldre kyrkbänkar. I kyrkans inredning märks särskilt altaruppsatsen och predikstolen i praktfull barock. Den rikt skurna altaruppsatsen är troligen en gåva från Onsala kyrka och överfördes till Landa kyrka 1699. Predikstolen från samma år är ett verk av bildhuggaren Hans Hultman. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med synliga tvärbjälkar och en markerad taklist. Det dekorerades 1804 med figurativt måleri av kyrkomålarna Peter Hallberg från Halmstad och Jacob Magnus Hultgren från Varberg, två av tidens kända namn i den halländska kyrkokonsten. Hallberg antas ha utfört större delen av arbetet som betraktas som ett framstående exempel på hans skapande. Vid en renovering 1915 efter förslag av arkitekten Gustav Holmdahl tillkom altarringen och dopfunten av sten. I samband med denna påträffades senmedeltida målningar på långhusets norra sida, bestående av figurativa arkadomslutna scener. De överputsades efter dokumentation men frilades vid en renovering 2000-01. Målningarna, som är unika i landet, har hög konstnärlig kvalitet och dateras till medeltidens slutskede, troligen 1500-talets första årtionde. På nordväggen finns sammanhängande bildmotiv och på sydväggen endast fragment. Vid renoveringen ändrades takets omfattningsmålning från grönt till blått, för att bättre överensstämma med ursprunget. Bänkinredningen fick sin nuvarande färgsättning. Trots senare renoveringar har interiören bibehållit mycket av sin äldre karaktär med slutna bänkkvarter, takmålningar och unika 1600-talsinventarier. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, stigluckor, klivstättor, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar samt medeltida altarsten. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den sedan 1700-talet, med undantag för sakristian (1915), i stort sett oförändrade exteriören. - De medeltida kalkmålningarna är unika för Halland och riksintressanta. - Kyrkorummets takmålningar. - Kyrkans äldre inredning inklusive den slutna bänkinredningen från 1915 med bibehållna dörrar från 1700-talet. |
